Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
värde på eos <p — 0,085. Det är för detta värde, som
nedersta kurvan i fig. 3 är konstruerad.
Trefasig kortslutning.
Om man vid enfasig kortslutning gör inkopplingen
vid en tidpunkt, då stationära strömkomposanten är
= 0, uppkommer icke någon likströmskomposant.
Vid trefasig kortslutning kan man givetvis förhindra
uppkomsten av likströmskomposant i en fas men ej
i alla tre (för så vitt inkopplingen eker samtidigt i
t
to’%
Fig. 4. Kurvor över
dämpningsfaktorn.
de olika faserna). En likströmskomposant uppträder
därför i åtminstone två av faserna, och dess begyn-
1/3
nelsevärde är högst "|/2 /, lägst -—-■]/2 1 (I =
sym-metriska strömmens effektivvärde).
Kortslutning av kraftnät.
Som tidigare nämnts förhålla sig dc i praktiken
förekommande kretsarna ej som det ovan behandlade
ideella fallet, utan växelströmskomposanten uppvisar
en större eller mindre dämpning. I fig. 6 visas
upptagna dämpningskurvor dels för amerikanska
kraftnät (de tre översta kurvorna), dels tör en utländsk
brytarprovanläggning (understa kurvan). Den under
kortslutningen skeende neddämpningen av
luftgaps-fältet i generatorn har till följd, att brytspänningen
ej omedelbart uppnår sitt fulla värde (=
förspänningen) vid brytning av kortslutningen utan i första
ögonblicket är väsentligt lägre. Det har därför
föreslagits, att man vid brytprov skulle tillåta en
brytspänning, som endast uppgår till viss del av
driftspänningen. De flesta normer, däribland I.E.C.,
stipulera emellertid, att vid ett brytprov ("O-prov") får
brytspänningen ej understiga driftspänningen (med
viss tolerans). Med hänsyn till dämpningen är det
därför tillåtet att höja förspänningen utöver
driftspänningen.
Tillslagningsprov.
Av en brytare fordras, att den skall kunna sluta
den högsta ström, som kan uppträda vid kortslutning
i nätpunkten i fråga. Denna brytarens
tillslagnings-förmåga måste alltså göras till föremål för prov.
På grund av de stora elektrodynamiska krafter,
som speciellt vid höga strömstyrkor utövas på kon-
takterna, kan kontaktlyftning inträda vid
tillslagningen med åtföljande ljusbågar och i värsta fall
fastsvetsning.
Vid tillslagning av brytare för mycket höga
spänningar uppstå lätt förljusbågar. Dessa medföra i
regel ej någon olägenhet, för så vitt brytaren ej
skall bryta omedelbart efter tillslagningen, i vilket
fall dess brytförmåga kan vara sänkt väsentligt på
grund av anhopning av gas. I oscillogrammet fig. 7
synas förljusbågar i två faser. Brytarens släokme-
100
50
Fig. 6. Dämpningskurvor för några
amerikanska kraftnät samt en
provanläggning (nedersta kurvan).
kanism har emellertid omedelbart trätt i funktion och
släckt bågarna strax innan kortslutningen.
I fig. 8 ges exempel på en oklanderlig tillslagning.
IV. Brytning av en strömkrets. Brytprov.
Definition av brytström.
Enligt I.E.C. avses med (symmetrisk) brytström
värdet av växelströmskomposanten i det ögonblick
brytarens kontakter skiljas. Vid äldre brytare med
en ljusbågstid av 10—20 halvperioder är
växelströmmens dämpning under ljusbågstiden väsentlig, och
lämpligheten av ovanstående definition kan diskute-
Fig. 7. Tillslagning med förljusbågar.
Fig. 8. Oscillogram visande oklanderlig tillslagning (största
strömtopparna äro 1X2, 130 och 158 kA resp.).
/3 ’ ui cof (f
e-M
Fig. 5. Största strömtoppens
relativa storlek.
8 jan. 1938
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
