- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Elektroteknik /
60

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk 1

Kostnaderna för en något så när fullständig
apparat-utrustning är alltså rätt hög. Vid en årlig förbrukning
av 2 000 kWh kostar densamma ca 800 dollars. Härav
synes att det inte räcker med statlig hjälp endast för
distributionsledningarna utan även för
förbrukningsapparaterna för att säkerställa framgången.

Taxan vid ovan angivna kraftföretag beräknas enligt
följande:

7 cents/kWh för de första 31 kWh per månad.

3 cents/kWh för överskjutande förbrukning.

Priset för överskottskraft till varmvattenberedning
(regleras medelst tidur) är 0,8 cents/kWh.

Energikostnaden för 2 000 kWh per år utgör alltså
något över 50 dollar dvs. ca Vig av
förbrukningsappa-raternas anskaffningspris. Om till apparatkostnaden
lägges kostnaden för en helautomatisk pumpanläggning,
betinga enbart förbrukningsapparater ca 1 000 dollars,
under det den årliga energikostnaden utgör 50 à 60
dollars. Energikostnaden torde säkerligen ligga inom
lantbrukets köpkraft men däremot knappast kostnaden
för apparatanskaffningen. Häremot kan man kanske
invända att dessa apparater väl anskaffas så
småningom, men erfarenheten visar att detta i många fall av
olika skäl underlåtes. I själva verket ligger medelvärdet
för installation och apparater vid ovan angivna 8 805
lantbruk endast vid ca 500 dollar, dvs. endast hälften
av den beräknade.

Lantbruken i närheten av städerna intaga ur
elektrifieringssynpunkt en gynnsammare ställning. Dessa äro
också nästan undantagslöst elektrifierade. Enligt
uppgift från ett kraftverk förbrukade 2124 sådana
lantbruk i medeltal 1 800 kWh under år 1935, för en
årskostnad av 76,5 dollar (Electrical World, 29 aug. 1936,
sid. 132).

Vid minskad abonnenttäthet bliva de fasta
kostnaderna pr abonnent större. Här måste hela
distributionsområdet medverka för att de fasta kostnaderna skola
kunna bäras. Statshjälpen från R. E. A. ges dock icke
utan ekonomisk prövning. Avlägset belägna gårdar
eller grupper av sådana erhålla ingen hjälp. Hjälpen
från R. E. A. består huvudsakligen i lån med låg ränta,
3 °/o med 20 års amorteringstid.

För anskaffning av förbrukningsapparater har en ny
statlig institution bildats, Electric House and Farm
Authority, vilken redan under 1936 kunnat uppvisa goda
resultat. Medan för ledningsanläggningarna i viss
utsträckning bildats föreningar och kraftföretagen till
övervägande del själva sköta sin finansiering, är
förhållandet något annorlunda vis-à-vis E. H. F. A. Av
176 stora kraftföretag, vilka 1936 ombesörjde
energileveransen till ungefär hälften av alla jordbruk i U. S. A.,
mottogo 10 statligt understöd genom denna institution.
18 förklarade sig intresserade, 20 voro först tveksamma,
resten voro helt avvisande. Även vid E. H. F. A.
lämnas statsunderstöd endast under vissa villkor, vilka
huvudsakligen bestå i fastställande av en maximaltariff
enligt följande.

Om ljusströms- och belysningskurvors reciprocitet.

Av E. R. ANDERSSON.

I denna tidskrift har förut1 den polära
belysningskurvan blivit behandlad. Denna gång skall påvisas bl. a.
ännu en användning av kurvan och dessutom en metod
att finna den, som grundar sig på ljusströms- och
belysningskurvornas reciprocitet.

1 Teknisk tidskrift Elektroteknik 1936, sid. 178.

Vi sluta oss omedelbart av definitionen på belysning

E = &IF, ■ (1)

där <P betecknar den ljusström, som faller på ytan F,
till att ljusströmmen från en ljuskälla och den därav
alstrade belysningen äro nära förbundna med varandra.
Uppenbarligen måste även mellan de kurvor, som angiva

60

2 apitll 1938

Für För

stadsabonnenter jordbruksabonnenter

För de första 25

kWh/månad ..............Nuvarande pris1

För de nästa 50

kWh/månad ....... 5 cents/kWh1 6 cents/kWh*

För de nästa 150

kWh/månad ....... 3 „ 3,5

över 225 kWh/månad 1,5 „ 2

Förutom denna maximaltaxa angives en normaltaxa
enligt följande. F8r För

stadsabonnenter jordbruksabonnenter

För de första 25

kWh/månad ..................Nuvarande pris2

För de nästa 50

kWh/månad ......... 3 cents/kWh 4 cents/kWh2

För de nästa 150

kWh/månad ......... 2 „ 2,5

över 220 kWh/månad .. 1 „ a 1,5

Mot dessa fordringar ha några få kraftverk
protesterat. Orsaken härtill synes oklar. Om svårigheten med
apparatanskaffning minskas genom statligt understöd och
därigenom ökad energiförbrukning garanteras, bör en
lämpligt avpassad taxa ligga i kraftverkens eget intresse.

Slutligen kan nämnas, att R. E. A. även har
förfoganderätt över kapital för byggande av kraftstationer,
vilken i några fall även begagnats. I början av år 1937
ställdes 750 000 dollar till förfogande för att
åstadkomma billigare energipris till distributionsföreningar.
Härav framgår att R. E. A. försöker få inflytande även över
dessa taxor. R. E. A:s intrång i de privata
kraftföretagens bestämmanderätt över energitaxorna har alltså
redan överskridit först uppsatta gränser. I vissa
ytterlighetsfall har t. o. m. energileverans till ungefär
självkostnadspriser begärts för att härigenom stimulera till ökad
förbrukning med åtföljande skälig vinst för kraftföretaget.

Elektricitetsverken ha dock företagit ett steg, som
visar att de börja uppgiva sitt passiva motstånd mot
R. E. A. Verken ställa nämligen kostnadsfritt sina
ingenjörer och montörer till de distributionsföreningars
förfogande, vilka erhålla understöd från R. E. A. Förr
utfördes reparationer av ledningar och dylikt av verken
till självkostnadspris. Mätaravläsning, utskrivning av
räkningar samt smärre reparationer har dock även förr
utförts utan kostnad för föreningarna. För
distributionsföreningarna användes industritaxor med visst pålägg
för den mindre utnyttningstiden. Verken förbehålla sig
naturligtvis härvid att distributionsföreningarna ej få
drivas med förtjänst.

1 Dessa pris få kraftleverantörerna själva bestämma, dock
får kostnaden för de första 50 kWh per månad ej
överskrida 3,25 dollar för stadsabonnenter och 5 dollar för
landsbygdsabonnenter.

2 Prisen få bestämmas av kraftleverantören. Kostnaden
för de första 50 kWh/månad bör dock ej överstiga 2 dollar
för stadsabonnenter och 3,5 dollar för landsbygdsabonnenter.

3 Här är förutsatt användning av varmvattenberedare eller
andra ackumulerande apparater.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:21:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938e/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free