Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
tor samt ett diagram, som åskådliggör de olika
effekternas förlopp vid ett fall av reglering. Enligt
detta gäller det att utnyttja den abonnerade effekten
i största möjliga utsträckning.
Abonnemangseffekten, mätt som 15-min. medeleffekt, får ej vid något
tillfälle överskrida abonnemangsgränsen mera än
10 %. Högsta förekommande förbrukningseffekt
uppgår till 150 % av abonnemangseffekten.
Regulatorns kontakter inställas i enlighet med diagrammet.
Den i schemat visade tendensregulatorn S, är
från-kopplad. Vid tiden t = 0 ökas förbrukningen från
dittills rådande full abonnemangseffekt till högsta
förbrukningseffekt. Ångturbingeneratorn övertager
undan för undan (i 5 steg) belastningen ovan
abonnemangsgränsen och samtidigt minskas
abonnemangseffekten motsvarande. Efter knappa 6 minuter är
regleringen genomförd. Regulatorns tidsfaktor är
därvid 2 minuter. Repeteringsanordningen träder i
funktion två gånger. Vid tiden t =22 minskas
förbrukningseffekten från 150 % till 90 % av
abonnemangseffekten, och nu sker nedreglering av
turbineffekten och uppreglering av abonnemangseffekten på
samma sätt fast i omvänd ordning. Som synes träder
även nu repeteringsanordningen i funktion, ehuru
endast en gång. Det måste framhållas, att
regleringsmotorn R av lätt insedda skäl måste vara
försedd med gränslägesomkastare. — Den åstundade
regleringen är uppnådd utan att 15 min.
medeleffekten överskridits mera än 8 % av tillåtna 10. På
liknande sätt låter regulatorn anpassa sig efter andra
fall av samköming mellan två eller flera
kraftleverantörer.
Det här beskrivna regleringsförloppet kan i hög
grad påskyndas genom att regleringsmotorns R fält
regleras av den i fig. 7 visade och förut beskrivna
tendensindikatorn, vartill jag vid senare tillfälle skall
återkomma.
I figurerna 16 och 17 visas huru automatisk
belastningsfördelning på olika aggregat efter förutbestämd
Fig’. 16.
Fig. 17.
plan tänkes kunna ske med hjälp av
Sentinelindika-torn. Indikatorn visar i varje ögonblick
totalbelastningens medeleffekt över lämpligt väld tidsfaktor. På
instrumentaxeln äro anbragta styrskivor, en för varje
kraftaggregats pådrag. Dessa styrskivor är s. a. s.
polarkoordinaterna till det planerade deltagandet av
de enskilda aggregaten i totalbelastningen vid olika
storlekar av denna.
NOTISER
Internationella elektrotekniska kommissionens
ple-narmöte i Torquay den 22 juni—1 juli 1938. På
inbjudan av engelska nationalkommittén kommer IEC:s
nästa plenarmöte att avhållas i ovannämnda stad,
belägen vid Kanalen i sydvästra England. Härvid
sammanträda 21 av de f. n. befintliga 2 6 rådgivande
kommittéerna, och man kan påräkna, att representanter
för den svenska nationalkommittén skola deltaga i
flertalet av dessa sammanträden. Kommissionen har
under sin 32-åriga tillvaro väsentligt utvidgat
verksamheten, och denna har rönt allmänt erkännande på
grund av den särskilt grundliga utredning, som alla
upptagna frågor underkastas. Mötet skall avslutas
med en större bankett i Guildhall i London i
närvaro av kunglighet m. fi. notabiliteter. Eventuella
deltagare torde snarast meddela sig med Svenska
nationalkommittén av IEC, adr. Kommerskollegium.
Elektrotekniken på nordiska ingenjörsmötet i Oslo.
Ehuru endast ett år förflutit efter det nordiska
elek-troteknikermötet i Köpenhamn, har det icke visat sig
svårt att erhålla ett tilltalande elektrotekniskt
program för sommarens Oslomöte.
Inom starkströmsområdet hållas föredrag av
överingenjör G. Löfgren över åskskydd vid kraftledningar
och M. Paavola om utvecklingen av industriella
kraftfördelningssystem i Finland.
Inom svagström och radio äro anmälda föredrag av
ing. E. Glas om radiostörningar från
högspänningsanläggningar, E. Johansen om driftsäkerheten vid
automatiska telefonanläggningar, H. Juselius om
Finlands nordiska telefonförbindelser samt G. J. Söberg
om synkrondrift av radiostationer.
I anslutning till elektrotekniksektionens föredrag
kommer att ordnas en serie besök vid olika
anläggningar, såsom Oslo telefoncentral, Oslo
elektricitetsverks nya ångcentral, samkörningscentralen vid
Sme-stad, Standard telefon- och kabelfabrik m. fi.,
varjämte efter mötet en del utflykter till större kraftverk
och överföringssystem planerats.
Celesta radiostörningar. Den radiotekniska
mätteknikens snabba utveckling under senare år har på ett
förtjänstfullt sätt bidragit till lösandet av bland annat
de många problem, som sammanhänga med
radiovågornas utbredningsförhållanden. Särskilt har härvid
oscillo-graftekniken varit starkt bidragande; jonosfärens
struktur har med dess hjälp kunnat studeras och utforskas i
tidigare oanad omfattning. Man har härvid även kommit
en del mycket egenartade fenomen på spåren, vilka
kunna tillskrivas helt utomjordiska orsaker.
Bland dylika oregelbundenheter i radiovågornas
fortplantning må den s. k. delling er effekten i första hand
nämnas. Fenomenet iakttogs första gången 1935 (se
notis i Elektroteknik, maj 1936); det återkommer i
allmänhet med en period av omkring 54 dagar, vilket
är detsamma som solens dubbla omloppstid. Avvikelser
hos periodens längd hava dock förekommit ävensom
7 maj 1938
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
