Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Korsnäsverkens kraftförsörjning.
Av L. MALM.1
Distributionssystem.
Före år 1931 täcktes industriområdets energibehov
med huvudsakligen överförd vattenkraft samt en
ringa del mottryckskraft. Vattenkraften överfördes
över en 20 kV-linje, ansluten till Älvkarleby
kraftverks distributionssystem. Från en
mottagnings-central M i fig. 1, belägen inom industriområdet,
fördelades den överförda elektriska energien dels vid 20
kV spänning till cellulosafabriker och sågverk, dels vid
5 kV till hyvleri och bostadsområden. Inom
cellulosafabrikerna och sågverket nedtransformerades
strömmen till 0,5 kV för motordrift. Den till hyvleri- och
bostadsområden överförda 5 kV-strömmen användes
dels för drift av en större asynkronmotor A samt ett
omformareaggregat AL för omformning till likström
till brädgårdarna vid hyvleriet, dels för
belysnings-och bostadsändamål, ytterligare nedtransformerad till
0,2 kV.
Mellan åren 1928—1931 genomgingo
cellulosafabrikerna en omfattande utbyggnad dels i
produktionsökningssyfte, dels ur kvalitetsförbättringssynpunkt. Ett
flertal genomförda utredningar i samband härmed
visade, att välgrundade skäl förelågo för utökning av
cellulosafabrikernas mottrycks-turbomaskineri.
Hög-trycksångpannetekniken, som då genomgick en
brytningstid, utlovade på papperet praktiskt taget
fullständig självförsörjning med mottryckskraft till totala
medelkraftpris, som lågo avsevärt under dem som då
erbjödos från allmänna kraftdistributionsföretag.
Denna kraftförsörjningsmöjlighet var så mycket mer
lockande, som den gällde ej endast
cellulosafabrikerna utan även de övriga inom industriområdet
liggande anläggningarna.
Samtidigt härmed hade Korsnäsverkens
industrianläggningar såväl som flera andra av våra större
industriföretag kommit till insikt om nödvändigheten av
att uppdela fabriksanläggningarnas ständigt växande
effektbelopp på ett flertal smärre transformator-
1 Föredrag vid Svenska elektroingenjörsföreningens
sammanträde den 14 maj 193S.
Fig. 1. Kopplingsschema för Korsnäsverkens kraftsystem.
enheter, en åtgärd, som ur kortslutnings- och
bryt-effektsynpunkt visade sig ännu mera påkallad, då
mottrycksanläggningen planerades för en
turbogenerator av storleksordningen 10 MVA och dessutom
utsikter funnos för att flera sådana aggregat inom
närmaste tiden skulle installeras.
På grund härav och för att möjliggöra övergången
från främmande kraftdistribution till egen
kraftförsörjning utan avbrott i driften under den följd av ca
4 år, inom vilken tidrymd tecknade kraftkontrakt
successivt utgingo, förändrades distributionsnätet i
princip såsom visas i fig. 1 med streckprickade linjer.
Mottrycksturbingeneratorn GM, som slutligen
bestämdes till 9,9 MVA, anslöts inom
cellulosafabrikerna till ett 6,3 kV-nät, som dels med en 5
MVA-transformator förenades med 20 kV-nätet, dels över 5 st.
1,1 MVA-transformatorer anslötos till fabrikernas
motorer, arbetande med en spänning av 0,5 kV. Det
gamla 0,5 kV-nätet för motordrift inom
cellulosafabrikerna bibehölls.
Då vid årsskiftet 1934—1935 kraftkontrakten med
Älvkarleby kraftverk utgingo, revs inkommande 20
kV-linjen till mottagningsstationen M samtidigt som
en mindre kondenserings-ångturbin med generator
om 2,6 MVA installerades, utgörande komplement till
mottrycksturbinen med uppgift att upptaga den
belastning, som vid tillfällig nedgång i fabrikernas
ångbehov ej kunde upptagas av
mottrycksturbogene-ratorn.
På sätt, som i det föregående skisserats, arbetar
för närvarande det behandlade industriområdets
distributionssystem med tyngdpunkten förlagd vid
cellulosafabrikerna, där utav genererad maximal effekt
om 8 000 kW ca 6 500 kW förbrukas, medan
återstoden fördelar sig på sågverk och hyvleri samt därtill
hörande bostadsområden.
Debiteringsgrunder.
Efter denna mycket kortfattade orientering
beträffande industriområdets distributionssystem skall jag
säga några ord om de debiteringsgrunder, som
till-lämpas för bedömning av kraftkostnaderna.
Anläggningskostnaden för hela anläggningen
fördelas på ångförbrukande fabrikationsprocesser och
kraftalstring så, att fabrikationsyrocesserna få bära
hela anläggningskostnaden för
ånggenereringsanlägg-ningen A i fig. 2, byggd för ett ångtryck p0 atö,
lämpligt för processerna ifråga samt tillräckligt stor
för den för processerna erforderliga
värmebelastningen W0 kcal/tim., medan
kraftgenereringsanlägg-ningen betalar merkostnaden härutöver för en
anläggning B, utförd med turbomaskiner, exempelvis
såsom vid Korsnäsverken, en mottrycksturbin MT med
generator GM samt ett härtill avpassat
kondense-ringskomplement KT med generator GK.
Anläggningen B är utförd för ett högre ångpannetryck p atö
samt för en av kraftalstringen betingad större
värmebelastning W kcal/tim.
Enligt under planeringen och byggnadstiden
noggrant genomförda kalkyler beträffande
anläggningskostnaderna för ångpannestationer enligt A-typen,
120
6 aug. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
