- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Elektroteknik /
166

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Däremot kunde man vänta att en standardisering av
isolationshållfastheten skulle ligga inom räckhåll,
sedan det blivit allmänt erkänt att impulsspänningsprov
skall upphöjas till standard och regler för utförande
av dylika prov blivit godkända. Såsom ofta händer
med nyheter, tilldrar sig synbarligen
impulsprovtek-niken ett så stort intresse, att den på vissa håll
försvårar ett lugnt, objektivt skärskådande. Efter en
långvarig diskussion kom man emellertid till vissa
principbeslut, och en redaktionskommitté fick i
uppdrag att utarbeta ett positivt förslag, varvid särskild
hänsyn skall tagas till Amerikas välgrundade bidrag.

Yid diskussion om regler för val av brytare med
hänsyn till nätets egenskaper uppehöll man sig i
huvudsak vid frågan huruvida brytströmmen alltid bör
antagas lika med kortslutsströmmens
begynnelsevärde, eller om i vissa fall dess avtagande med tiden får
tagas i betraktande. De tyska och engelska
delegaterna, som representerade olika åsikter, åtogo sig att
söka åstadkomma ett kompromissförslag.

Kommitté nr 19, Förbränningsmotorer,

har på sitt program utarbetande av normer för
förbränningsmotorer, närmast dylika av stationär typ.
Den företa delen av det föreliggande normförslaget,
som omfattar en mycket fullständig samling
definitioner och kvalitetsbestämmelser, är praktiskt taget
avslutad och godkänd. Den andra delen,
provningsbestämmelser, är färdig i manuskript, och de olika
nationerna ha tillfälle att ännu inkomma med kritik.
Den är innehållsrik och instruktiv och således värd
att studeras.

Kommitté nr 20, Kablar.

Internationella kabelnormer tillhöra säkerligen de
arbetsuppgifter på IEC:s område, som äro mest av
behovet påkallade. Samtidigt är emellertid sådan
normering förbunden med stora svårigheter, bl. a.
beroende på teknikens snabba utveckling.

Vid mötet enades man dels om vissa enkla
föreskrifter betr. bestämning av ledningsmotståndet,
dimensionskontroll m. m., dels om vissa allmänna
riktlinjer rörande uppmätning av förluster samt
spänningsprov.

I fråga om motståndsmätning bestämdes, att denna
skall utföras på den färdiga kabeln, och en särskild
expertkommitté fick i uppdrag att utarbeta lämpliga
metoder för bestämning av ledaretemperaturen vid
motståndsmätningar.

Dielektriska förluster skola i överensstämmelse med
ett italienskt förslag uppmätas vid olika temperaturer
upp till en temperatur, som ligger högre än den
kabeln kommer att få under drift. Därjämte beslöts att
till ett kommande möte resultaten av vissa
uppvärmningsprov skulle framläggas.

Särskilt joniseringsprov skall utföras i samband
med spänningsprovet (efter detta), enligt föreskrifter,
som efter hand skola närmare utformas.

Betr. spänningsprov fastställdes vissa allmänna
regler för utförandet, däremot stå provningsvärdena
ännu öppna. Sådana bestämmelser uppgjordes
preliminärt såväl för korttids- som långtidsprov.

Över huvud taget få besluten inom denna kommitté
anses ha en mer preliminär karaktär. Det
förberedande arbete, som utförts, härrör väsentligen från ita-

lienskt håll under ledning av kommitténs ordförande
Emänueli, en välkänd kabelexpert.

Kommitté nr 21, Ackumulatorer.

Kommittén har nyligen avslutat en samling
definitioner av benämningar på konstruktionsdetaljer och
andra för normering erforderliga termer, vilka ingå

1 den IEC vokabulär, som nu är färdig. (Se
kommitté nr 1.) Den kunde därför nu övergå till
behandling av kvalitets- och provbestämmelser för
batterier avsedda för olika bestämda ändamål, varvid en
god början gjordes med startbatterier för bilar och
bussar. Även måttstandard anses i detta
sammanhang önskvärd. Normer för batterier för
elektrobi-lar och tågbelysning ävensom för stationära batterier
förberedas.

Kommitté nr 22, Strömriktare och elektronrör.

Till sammanträdet förelågo två nya dokument:
från Tyskland rörande underindelning av begreppet
"electronic devices" och från Sverige ett
meddelande angående de riktlinjer efter vilka normarbetet i
Sverige fortskrider, i form av ett fullständigt men
preliminärt förslag till normer för
kvicksilverlikriktare.

Den vid kommitténs första möte i Santa
Marghe-rita den 11—13 november 1937 tillsatta
expertkommittén hade till plenarmötet ännu icke framlagt
några förslag. Kommitténs uppdrag var att utarbeta
förslag till normer för kvicksilverlikriktare för
strömstyrkor överstigande 20 A och spänningar lägre än
5 000 V. Det beslöts, att denna expertkommitté
såsom en första subkommitté till kommitté nr 22 skulle
fortsätta sitt arbete. Expertkommitténs
medlemmar voro från de fyra stormakterna England,
Frankrike, Tyskland och Italien samt sekretariatlandet
Schweiz. På yrkande av de svenska och holländska
delegaterna beslöts, att i de fall, då från ett land, som
icke är representerat i expertkommittén, förslag
inlämnats beträffande vissa delar av normerna,
delegater från ifrågavarande land skulle kallas till det
sammanträde med kommittén, där dessa frågor
behandlas. Den svenska kommittén får på så sätt tillfälle
att redan på expertkommitténs arbetsstadium göra
de svenska synpunkterna gällande.

Vidare diskuterades ett holländskt och ett tyskt
förslag till underindelning av begreppet "electronic
devices" med det syftet att redan nu skapa riktlinjer
för underindelning av arbetet inom kommitté nr 22
inom andra områden än kvicksilverlikriktarens. Då
enighet icke uppnåddes, tillsattes en subkommitté nr

2 för denna uppgift med medlemmar från Holland,
Italien, Sverige, Tyskland samt Schweiz i egenskap
av säte för sekretariatet.

De två senare av kommitténs sammanträdesdagar
ägnades åt de båda subkommittéernas arbete.

Kommitté nr 24, Elektriska och magnetiska storheter
och enheter.

På denna kommittés program kvarstodo sedan
plenarmötet år 1935 frågorna om
meter-(mass)kilogram-sekund-systemets fjärde grundenhet och om
systemets rationalisering. Sistnämnda fråga, som
utmynnar i placeringen av den flyttbara men oundvikliga
faktorn 4ji i grundekvationerna, bordlades under mo-

166

6 aug. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:35:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938e/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free