Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
skaften böra ej göras längre än o gånger diametern.
Viel ikraftnitar skall avståndet mellan desamma, såväl
i kraftriktningen som vinkelrätt däremot vara 3 à
3,5 gånger nitdiametern. Vid större avstånd erhålles
ej jämn kraftfördelning på nitarna och vid mindre
blir själva nitningen nästan omöjlig att utföra.
Avståndet mellan plåt- eller profilkanten till
nitcentrum skall i kraftriktningen vara minst 1,5 gånger
nitdiametern ökad med 1 cm vid skurna kanter och
med 0,6 cm vid sågade eller valsade kanter. Största
avståndet vinkelrätt mot kraftriktningen bör utgöra
12 gånger godstjockleken, dock högst 15 cm.
Härigenom säkerställes en jämn kraftfördelning utefter
hela tvärsnittet. Liknande nitregler gälla även för
järn, 17 ST skiljer sig vad nitning beträffar ej
mycket från stål.
IV. Tillsatsspänningar.
Sedan de olika konstruktionselementens
dimensioner och form bestämts, beräknar man
tillsatsspänningarna. Sådana kunna uppkomma genom
vindtryck eller vid monteringen. Ytterligare
tillsatsspänningar kunna uppkomma genom likformiga eller
olikformiga temperaturförändringar. Spänningar kunna
även uppkomma genom att de antagna
förutsättningarna för den statiska beräkningen kanske ej äro helt
uppfyllda, t. ex. genom de s. k. knutpunktsmomenten,
eller genom förskjutning av upplagringstrycken vid
statiskt obestämda system. Det senare inträffar dock
vid konstruktioner inom transportväsendet mycket
sällan.
I vissa fall tillföres vid monteringen avsiktligt
tillsatsspänningar, i det man t. e. förspänner balkar och
dylikt för att kompensera för nedböjningen. Det
senare kommer dock vid konstruktioner inom
transportväsendet sällan ifråga. I andra fall kunna dylika
tillsatsspänningar vid monteringen tillföras
oavsiktligt.
De på grund av tillsatsspänningarna uppkommande
påkänningarna äro i stort sett lika vid 17 ST som vid
konstruktioner i stål. Vid bestämning av
påkänningarna på grund av temperaturväxlingar måste
man tänka på, att värmeutvidgningskoefficienten är
dubbelt så stor vid aluminium (« a— 23 • 10—6 per °C)
som vid stål (<xs = 11.5 • 10—0 per °C). Vid statiskt
bestämda, homogena system uppkomma vid
likformig temperaturförändring inga tillsatspåkänningar.
Vid statiskt obestämda konstruktioner t. e. pelare och
balkar, som ej kunna utvidga sig i längdriktningen,
bliva påkänningarna vid aluminium endast 2/3 av de
vid stål på grund av aluminiums 3 gånger mindre
elasticitetsmodul. Vid olikformiga
temperaturförändringar uppkomma vid alla konstruktioner, även
statiskt bestämda, tillsatspåkänningar, vilka vid 17 ST
bliva 2/3 av de vid stål uppkommande.
Vid konstruktioner, där flera olika
byggnadsmaterial ingå, kunna inga allmängiltiga regler uppställas
för tillsatspåkänningarna på grund av
temperaturvariationer. De äro alltför mycket beroende av
fördelningen mellan de olika materialen. En
beräkningsmetod finnes beskriven i september—oktober numret
1937 av tidskriften "Gewichtsersparnis im
Transport-wesen". Av denna beräkning finner man, att om i
en konstruktion aluminium och stål samtidigt
användas, så erhålles de största tillsatspåkänningarna
vid det material som har den minsta andelen av
genomskärningsytan eller som ligger i den statiskt
sett verksammaste delen av densamma.
De inre formförändringar, till vilka vid beräkning
av fackverkskonstruktioner vanligtvis ingen hänsyn
tages, förorsaka knutpunktsmoment, vilka i sin tur
åstadkomma tillsatsspänningar i de anslutna
fackverkselementen. Då för samma spänningar och area
aluminium deformeras 3 gånger så mycket som stål,
bliva påkänningarna i detta fall lika för de bägge
materialen. Då emellertid vid de flesta
konstruktioner genomskärningsareorna ökas vid användning av
17 ST i stället för stål, bliva vid 17 ST påkänningarna
som regel endast 2/3 av motsvarande vid stål.
De yttre formförändringar vilka orsakas av
stödpunktförskjutningar eller av uppstående svängningar,
åstadkomma tillsatspåkänningar, som äro
proportionella med ifrågavarande materials elasticitetsmodul.
Vid aluminium bliva de alltså endast tredjedelen så
stora som vid stål. Bristande noggrannhet vid
monteringen är därför mindre farlig vid aluminium än
vid stål.
Av ovan sagda framgår, att tillsatsspänningarna
vid aluminium bliva mindre än vid stål. De bruka
därför ofta försummas. Detta kan även anses
till-låtet så länge de icke uppnå 1/3 av tillåten
påkänning. Överskrida de detta värde, måste
huvudspänningarna i motsvarande grad minskas. Vid icke
permanenta konstruktioner kunna summan av
huvud-och tillsatspåkänningar ökas med 30 % gentemot vid
permanenta dylika.
V. Slutanmärkning.
Mängden av ovan angivna formler och regler
förvånar måhända vid en första anblick. Den med
ståltekniken förtrogne konstruktören finner sig dock
snart tillrätta, då även inom detta område ett stort
antal liknande formler måste beaktas. Skillnaden
i de båda materialens egenskaper inverkar även
mycket litet på beräkningarna, om den i denna artikel
anbefallda ordningsföljden vid beräkningarnas gång
iakttages.
NOTISER
Bedovisning för influtna medel till "J.
W.-insamlingen" bland 1919 års mekanister vid K. T. H.
P. B., Uppsala ......... Kr. 10:-—
C. S. S„ Göteborg................10: —
G. S., Stockholm...........10: —
B. B., Malmö .......... „ 10: —
K. G., Olofström ....... „ 10: —
A. H., Eskilstuna....... „ 10: —
N. S., Stockholm..........25: —
R. K., Munsö.............10: —
G. C., Mariestad...........15: —
T. B., Stockholm ....... „ 20: —
Summa kr. 130: —
Beloppet översändes per postanvisning den 22 dec.
till fru W., som i en till samtliga bidragsgivarna ställd
tackskrivelse framfört sitt varma tack för gåvan samt
tillägger: "När jag längre fram i tiden för vår lilla
dotter skall förklara, vad som menas med minnesgod
och uppoffrande kamratanda, kan jag i sanning taga
Edert handlingssätt såsom ett belysande exempel."
Stockholm den 11 jan. 1938.
G. D.
8
22 jan. 1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
