- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1938. Mekanik /
10

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Den tredje gruppen omfattar:
textilfabriker,

kraftanläggningar, varest ånga användes för
förvärmning av matarevatten,
järnverk etc.

Den fjärde gruppen omfattar:
mekaniska verkstäder,
gjuterier etc.

Kostnader för kraft framställd i mottrycksturbiner.

Det antages, att kraften erhålles som en biprodukt
från fabrikationsångan. Detta ingiver lätt den
föreställningen, att på dylikt sätt producerad kraft inte
kostar någonting i s. k. rörliga kostnader, eftersom
den ånga, som utsläppes från turbinen, helt förbrukas
på annat sätt, och turbinen sålunda användes som en
reduktionsapparat mellan ångpannan och de
ångförbrukande maskinerna. För att närmare utröna, huru
härmed förhåller sig, anföres nedan ett exempel, av
vilket kostnaden för värme respektive kraft framgår.
Två fall andragas, det ena hänförande sig till en
modern ångpanneanläggning, det andra till en
befintlig äldre sådan.

Följande antaganden göras i båda fallen:

Kolets värmevärde ............. 6 500 kcal/kg

Kolkostnad (se nedan) ......... 10:— kronor/ton

Erforderligt ångtryck av
fabrikationsångan .................. 4 ata

Ångans mättningstemperatur vid
4 ata ....................... 142°C

Det antages vidare, att matarevattnet förvärmes
till en temperatur av 135°C och även att allt
kondensat återvinnes. De förluster, som förorsakas av ett
visst behov av spädmatare vatten, beaktas ej.

I detta sammanhang må framhållas, att det alltid
är önskvärt och ekonomiskt att förvärma
matare-vattnet till så hög temperatur som möjligt. För detta
ändamål användes avloppsånga från turbinen och
härigenom ökas turbinens effekt.

T. Modern ångpanneanläggning.

Ångpannetryck ..........................40 ata,

Ångtemperatur............................425°C,

Ängpanneverkningsgrad ................85 %.

II. Gammal ångpanneanläggning för lågtryck.

Ångpannetryck.............. 10 ata,

Ångtemperatur.............. torr mättad ånga,

Ångpanneverkningsgrad ..... 70 %.

Förluster i rörledningar och ventiler:

a. Ångan användes uteslutande
för framställning av värme
(vilket betyder, att ingen
mottrycksturbin finnes)–– 5 kcal/kg.

b. Ångan användes delvis för
framställning av kraft,
utnyttjande expansionen
mellan ångpannetrycket och
fabrikationsångans tryck, och
delvis för framställning av
det i fabrikationen
erforderliga värmet, för vilket
avlopp sånga från mottryckstur-

binen användes ........... 10 kcal/kg.

Med de antaganden, som ovan gjorts, beräknas
följande bränslekostnader:
la. Dvs. modern ångpanneanläggning,
mottrycksturbin finnes ej.

0,184 öre per 1 000 kcal, använt i fabrikationen.
Ib. Ångan passerar först en mottrycksturbin.

0,184 öre per 1 000 kcal, dvs. samma som ovan
samt 0,17 öre per kWh.

Med ett kolpris

av ......... 10:— 15:— 20:— 25:— kr/ton

bli
kolkostnaderna för den
framställda

kraften...... 0,n 0,255 0,34 0,425 öre/kWh.

Av ett ton kol kan sålunda framställas
4 540 000 kcal använt i fabrikationen samt 960 kWh
från mottrycksturbinen.

Ila. 0,225 öre per 1 000 kcal, använt inom
fabrikationen.

Av ett ton kol kan sålunda framställas
4 450 000 kcal att användas inom fabrikationen.

De angivna verkningsgraderna kunna givetvis
diskuteras, men om så skulle visa sig önskvärt kunna
lämpliga korrektioner lätt göras.

Förhållandet mellan kostnader för framställning av
kraft och värme:

Enligt ovan gjorda antaganden beräknas, att 100
kcal/kg ånga utnyttjas inom turbinen, om
extraför-lusterna i ångan, då den passerar genom en turbin,
äro antagna till 5 kcal/kg. Tillgängligt värmevärde
hos den färskånga, som kan användas för
fabrikationen, om den ej passerar genom en mottrycksturbin,
beräknas till 637 kcal/kg ånga.
Förhållandet mellan kostnaderna kommer sålunda

100 4- 5
att bli 637 = 16,5 %.

I en anläggning med mottrycksturbiner utförd
enligt ovan bör därför kraftproduktionen belastas med
16,5 % av kostnaderna för ångpanneanläggningens
kapitalkostnader liksom av skötsel- och
underhållskostnader. Om en ny ångpanneanläggning med
högt tryck är erforderlig, måste ävenledes
tilläggspriset för det högre trycket tagas i betraktande.

Effekt från mottrycksånga.
Kurvan i fig. 1 a anger utvinnbar effekt ur
fabrikationsånga, om fabrikens kolförbrukning är känd.
Följande antaganden ha gjorts:

Ångpannetryck .....................40 ata,

Ångtemperatur ......................425°C,

Erforderligt tryck av
fabrikationsångan ....................4 ata,

Kolets värmevärde................6 500 kcal/kg,

Utnyttjningstid under året.. 75 % dvs. 6 500 tim/år.

Så kan exempelvis med en kolförbrukning av
30 000 ton/år, och om fabrikationsångan även
användes för framställning av mottryckskraft, en effekt
av 4 400 kW erhållas, vilket motsvarar ung. 29 mill.
kWh per år och ung. 1,38 X 1011 kcal per år (ung.
255 000 ton ånga per år eller med 75 %
utnyttjningstid 38 ton ånga per timme).

Diagrammet i fig. 1 b anger korrektionen i effekt
vid olika ångpannetryck och mottryck.

10

19 febr. 1938

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:35:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1938m/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free