Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik
Fig. 1. Principschema över snabbreserv vid Värtaelverket.
ningsproven konstaterades, att den till 24 atö
varmhållna pannan i enlighet med garantien kunde lämna
50 ton ånga per timme tre minuter efter startsignalen,
varvid igångsättningen utfördes av två man.
Ång-ackumulatoranläggningen behövde således ej
dimensioneras större än att den under cirka tre minuter
kunde lämna den för 10 000 kW belastning
erforderliga ångmängden. Det låga energibelopp, som
behöver ackumuleras, är karakteristiskt för
Värtaan-läggningen och är en förutsättning för hela
anordningens lämplighet. Om stora energimängder hade
behövt magasineras, torde det varit nödvändigt att
använda den av doktor Ruths införda metoden, som
arbetar med relativt lågt begynnelsetryck, stor
vattenvolym och stort tryckfall, vilket medför betydande
anläggningskostnader, stort utrymmesbehov och
specialkonstruktion av turbinerna. Det Ruthska
systemet, som i första hand avser en nedskärning av
be-lastningstoppar av känd storlek och varaktighet,
passar ej lika bra för den beredskapshållning, som
det i detta fall gällde att skaffa. Då en störning
i vattenkraftleveransen inträffar, är det ju i regel
obekant, hur långvarigt avbrottet kommer att bli, och
för att vara på säkra sidan torde det vara nödvändigt,
att ångpanneanläggningen i alla fall uppeldas vid
störningens inträffande.
Såsom förut nämnts användes tidigare som
ackumulator ett antal varmhållna ångpannor, vilka lågo
i beredskap med fyrar, anordnade för snabb tändning.
På grund av tillväxten i det effektbelopp, för vilket
beredskap måste hållas, och den fortgående
stegringen vid modernare ångpannor av den alstrade
ångmängden i förhållande till pannornas
vatteninnehåll började det bli opraktiskt att enbart använda
ångpannor för ångackumuleringen. Därför
uppställdes en högtrycksackumulator, som genom
huvudång-ledningen står i förbindelse med de i beredskap
liggande varmhållna pannorna och som sålunda kan
betraktas som en utökning av pannornas
vatteninnehåll men användbart för vilken panna som helst.
För den värmetillförsel, som erfordras för
upprätthållandet av beredskapen, användes ånga alstrad i
en elektrisk ångpanna med överskottsenergi från
vat-tenkraftanläggningarna. Med denna ånga varmhålles
till inemot fullt tryck (24 atö) dels ångackumulator
och snabbstartpanna, dels ett behövligt antal av de
för den ordinarie driften uppställda ångpannorna,
som äro anordnade för eldning med kol. Från de
varmhållna pannorna tages genom
huvudångled-ningen dels ånga till boxtätningarna på den i
tomgång löpande beredskapsturbinen, dels den ånga, som
behöves för kondensormaskineriet. Den lägsta
förbrukningen för hjälpmaskineriet torde erhållas, om
detsamma är anordnat för drift på gemensam axel
med såväl ångturbin som elektromotor, varvid den
förra automatiskt övertager belastningen, om
beredskapen behöver tagas i bruk. Det totala ångbehovet
för ett i Värtan uppställt så anordnat turbinaggregat
om cirka 25 000 kW uppgår vid beredskapsdrift till
cirka 1 ton per timme.
Fig. 1 visar beredskapsanläggningen, som arbetar
på följande sätt.
Överskottsenergi från vattenkraftanläggningarna
tillföres den elektriska ångpannan A, som kan lämna
ånga av ett tryck upp till 32 atö. Från pannan
uttages ånga för varmhållning till ungefär fullt
panntryck (24 atö) av ångackumulatorer B, ett antal
ångpannor C, utrustade med kedjeroster för den
normala driften, samt snabbstartpannor D, anordnade
uteslutande för oljeeldning. Ångackumulatorn är
genom ledningen E ansluten till huvudångledningen
F, genom vilken ånga från ackumulatorer och
varmhållna pannor ledes till den med vattenkraften
parallellkopplade ångturbingeneratorn H med tillhörande
hjälpmaskineri för boxtätningar och kylning vid
tom-gångsdriften. Från de varmhållna pannorna till
turbinen rör sig ångan i samma riktning som under
normal drift och hela systemet hålles uppvärmt och
drä-nerat, varför några stora förändringar ej inträda, om
beredskapen plötsligt tages i bruk.
16 april 1938
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
