Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
Fig. 3 och 4. Den första ultracentrifugen. A\, A2.
Centrifug-hus. B. Bultar. C. Rotor. D. Turbinoljeinlopp. E.
Turbin-oljeavlopp. F. Avlopp från lager. G. Turbiner. H. Dager.
I. Axiallager. K. Djuskanal. L. Slutare. M. Yätgasintag.
förts till riktigt läge och vinkel. Utefter linjen
A2 B2 C2 är det dragspänning nästan hela vägen, blott
längst ute vid A2 uppträder tryckspänning. Maximum
dragspänning på 300 kg/mm2 uppträder vid
cellhålets sida vid B2. Utefter ytterkonturen A1 CJ
har man största dragspänningen 170 kg/mm2 vid Av
Den minskar sedan och övergår i tryckspänning i
ett område i trakten av Bt för att sedan vid del 8
återigen ändra tecken och övergå i dragspänning. I
C2—Cj är det naturligtvis dragspänning över hela
sektionen. Spänningen här beräknas för en
rotationskropp, i detta fall av 115 mm diameter,
sammansatt av en inre cylindrisk del och en yttre hyper-
bolisk del. Sedan överlagras spänningarna orsakade
av ytterpartierna.
Det har, som förut nämndes, visat sig möjligt att gå
upp till en beräknad spänning på 300 kg/mm2, vid
provkörning till högsta varvantal. Därvid försvinna ju
på grund av plastisk deformering alla påkänningar
över sträckgränsen, och topparna återfinnas i vila i
form av tryckspänning på samma ställe. Hur stor
denna tryckspänning blir beror dels på sträckgränsens
läge, dels på spänningsfördelningskurvans form. Vid
hålkälsspänningar blir kvarstående spänningen
avsevärt mindre än skillnaden mellan den maximala
"teoretiska" spänningen och sträckgränsen. Skillnaden
blir med sträckgränsen vid 137 kg/mm2 lika med
300 —137 = 163 kg/mm2. Man kan göra det
gynnsamma antagandet att den kvarstående spänningen
i själva verket endast blir 122 kg/mm2. Om man efter
den första uppkörningen till maximivarvantal
begränsar varvantalet, driftsvarvantalet, till 90 % av
det maximala, får man i drift en maximalspänning på
0,9- • 300 —122 — 121 kg/mm2. Man har sålunda det
belastningsfallet att spänningarna variera mellan
•— 122 till -f- 121 kg/mm2. De roterande
utmattningsproven med det hårda stålet låta, omproportionerade
till det mjukare stålets hållfasthetssiffror, förmoda
en livslängd av 2000 gånger. Var den kvarstående
tryckspänningen i själva verket större än 122 kg/mm2,
bleve maximispänningen i drift motsvarande mindre,
vilket belastningsfall inom vissa gränser bör ge
ungefär samma livslängd. Med samma påkänningar
i en rotor utförd av det hårdare av de provade stålen
kan livslängden uppskattas till 100 000 gånger. Ingen
rotor har brustit på grund av detta belastningsfall
tillämpat på maximispänningen uppträdande vid
cellhålets cylindriska yta. Det är ett mycket gott
betyg åt materialet. Vid konstruktionen av rotorerna
ha dock medvetet de största risker tagits just
beträffande påkänningarna i cellpartiet, dels därför att
ett brott här icke borde orsaka så stora materiella
skador å centrifughuset eller medföra så stora risker
för omgivningen, dels därför att ökad påkänning i
17 sept. 1938
113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
