Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik
För att bestämma polära masströghetsmomentet
lp utfördes mecl motorn torsionspendelförsök genom
att hänga upp densamma från tre på bestämt avstånd
från varandra belägna lika långa stålvajrar. Genom
att mäta upp svängningstiden kan man, då vikten är
känd, beräkna tröghetsmomentet lp ■ Ip för andra
vibrerande delar bestämdes genom beräkning.
Denna bestämning av värden C och lp har givit
som resultat:
C — 11,8 • 10° kg • cm,
lp = 360 kg • era • sek.2 (med Townend-ring),
lp — 306,5 kg • cm • sek.2 (utan Townend-ring).
Då dessa värden insättas i formeln, så erhålles med
Townend-ringen följande vibrationstal:
60 1 /Tl,s • 106 _Qn
v = - / ––––= 1 730 v./min,
2nV 360 ’
och utan Townend-ring:
60 I /11,8 ■ 10fi
v = — / - ’ — = 1 875 v. min.
2 jr K 306,5
Under flygning har man även märkt, att det
kritiska varvtalet utan Townend-ring var ca 150 v./min.
större än med Townend-ring.
Då man granskar den ovan givna formeln för
vibrationstalet, så märker man, att den enda faktor,
genom vars förändring man märkbart kan inverka
på vibrationstalet, är torsionsstyvheten C. Då den
förstoras, växer det kritiska varvtalet; dock måste C
förstoras betydligt, enär det är under kvadratroten.
En högre torsionsstyvhet ernås genom en annan
konstruktion av motorbocken eller genom
förstorandet av tvärsnittsarean hos motorbockens rör. Genom
att använda det sistnämnda sättet förstorades värdet
C till C = 20,8- 10° kg • cm, vilket motsvaras av
vibrationstalet:
60 1/2Ö^TO«
2nV 360 ’
Då max. varvtalet hos motorn var 2 090 v./min.,
skulle vibrationen på så sätt bliva utanför
marsch-varvtalen.
Provflygningar gåvo emellertid icke
tillfredsställande resultat. Skillnaden mellan det uträknade
vibrationstalet och motorns max. varvtal borde hava
varit ännu större. Då man genom förstyvningen ej
ernådde tillräckligt högt kritiskt varvtal, reducerades
det under motorns mårschvarvtal. Detta kunde
åstadkommas genom att öka motorbockens elasticitet,
m. a. o. minska värdet C. Då själva motorbocken
av statiska skäl ej kunde försvagas, måste man
åstadkomma den önskade fjädringen medels
gummi-buffertar mellan motorn och dess fästring.
Gunimi-buffertarna valdes sålunda, att motsvarande värde C
var 2,5 • 10c kg • cm.
Det kritiska varvtalet n var 850 v./min.
Provflygningar gåvo gynnsamma resultat. Motorns gång är
vibrationsfri vid alla ifrågakommande varvtal. Då
motorn sättes i gång eller avstannas, bör den ju nog
passera det kritiska varvtalet 850 v./min., varvid det
uppstår kortvariga vibrationssvängningar, men dessa
förmå ej att skada motorn eller dess fastsättning, om
övergången sker tillräckligt snabbt.
Utvecklingen på flygplankonstruktionens område
går raskt framåt. Det som ännu för någon tid sedan
kunde användas, har nu redan blivit föråldrat. Detta
Fig. 19. Fjädrande motorbock.
förorsakar stora svårigheter för flygindustrien
isynnerhet i små länder. Det är svårt för dessa att offra
tillräckligt med medel för det vetenskapliga
forskningsarbete, som är nödvändigt på detta område.
Den enda möjligheten är då att i flygindustriens
tjänst använda de mest kvalificerade arbetskrafterna
och på så sätt ersätta kvantitet med kvalitet.
Litteratnrref erens.
[1] Wegelius, E.: "Männyn mekaaniset ominaisuudet."
Teknillinen Aikakauslehti, Helsinki 1931.
[2] Wegelius, E.: "Suomalaisen männyn väsytyslujuus."
Teknillinen Aikakauslehti, Helsinki 1933.
[3] Kraemer, O.: "Dauerbiegeversuche mit Hölzem."
Bc-richt der D. V. L. 1930.
[4] Wegelius, B.: "Bakeliitilla parannetun puun
ominai-suuksista." Teknillinen Aikakauslehti, Helsinki 1934.
[5] Wegelius, E.: "Lentokoneissa lcäytettyjen
teräsput-kien väsytyslujuus." Teknillinen Aikakauslehti, Helsinki
1934.
VARV OCH VERKSTÄDER
NORGE. (Forts. fr. sid. 24.)
Nylands Verksted, Oslo, sjösatte i fjol följande sex
fartyg (jfr febr.-häftets stora tabell):
Tankmotorfartyget "Mil Jf0" om 275 tdw, 300 ahk
Lastångaren "Havmøy" „ 2 610 „ , 1 200 ihk
"Havmann" „ 2 590 „ , 1 200 „
"Ørnefjell" „ 2 600 „ , 1 200 „
"Ravnefjell" „ 2 600 „ , 1 200 „
"Taborfjell" „ 2 600 „ , 1 200 „
Med undantag av de två sista levererades de övriga
förra året liksom ock den 1936 sjösatta lastängaren
"Aragon" om 2 565 tdw, 1 200 ihk.
Vid årsskiftet voro fyra shelterdäckade lastångare
under byggnad, nämligen:
Nr 337, 338 ocli 339, varje om ca 2 600 tdw, 1 340 brt,
740 nrt (Lmax = 258’—0", L = 249’—3", B = 41’—0",
B = 17’—8"), 1 200 ihk turbokompoundångmaskin. Nr
16 april 1938
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
