Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
våg-ooi v\ttenbyggnadskonst
om så goda arbeten som t. e. det ovannämnda
öresunds-broförslaget hade — i enlighet med professor Forssells
recept — fått stanna inom den "intresserade krets, inom
vilken de tillkommit".
Fackpressen kommer icke att lida av, att arbeten av
denna art publiceras.
Det vore önskligt, att arbeten på detta sätt kunde
bedrivas i ännu större utsträckning än hittills inom alla
tillämpningsämnen för väg- och vattenbyggare under
3: dje och 4: de studieåren. Arbetsuppgifterna borde
tillföras de studerande isynnerhet av staten men gärna
även av kommuner och enskilda, och goda lösningar
borde skäligt betalas till väg- och
vattenbyggnadstekno-logernas gemensamma kassa för utländska studieresor,
vilka inte äro så lätta att skaffa pengar till.
Svar av professor Carl Forssell.
Professor Linton meddelar, att de studerande fått
"undervisning och ’skolning’ i brobyggnadskonst och
om form och färg". Härom må endast framhållas att
till hans professurs officiella kompetensområde höra
dessa senare färdigheter eller talanger icke.
Den okunniga allmänheten kan glädjas inför de
storartade projekt, som produceras av teknologer.
Fackmannen vet, att ett vederhäftigt ingenjörsarbete av
dylik, krävande art fordrar samarbete av specialister,
bakom vilkas prestationer ligga år av erfarenhet om vitt
skilda områden, vilka icke till erforderlig grad kunna
behärskas av en ensam man, och icke ens
tillnärmelsevis och ytligt kunna vara bekanta för teknologer. Till
sist är det uppenbart, att den dag en teknolog är mogen
att som en i någon mån självständig medarbetare
deltaga i utarbetandet av en praktisk
ingenjörskonstruktion av här berörd art, då bör han omedelbart erhålla
sitt betyg för att börja sin verksamhet i praktiken.
Intet hindrar professor Linton att i sin mån söka
deltaga i yrkets utövning och att därvid i mån av behov
använda nyblivna civilingenjörer såsom sina
medhjälpare. Även teknologer kunna därvid många gånger
vara till nytta såsom praktikanter.
LITTERATUR
Landwirtschaftlicher Wasserbau, av Gerhard
Schroe-der. 397 sid. Julius Springer, Berlin 1937. Pris
Em. 36: —.
I förordet upplyses, att avsikten ursprungligen varit
att utgiva en 2: dra upplaga av Krügers bekanta bok
Kulturtechnischer Wasserbau. Till följd av ämnets
under senare tid starkt ökade omfattning blev
emellertid en helt ny bearbetning av detsamma nödvändig;
förf. har velat göra nu föreliggande verk användbart
till såväl uppslagsbok för fackmannen som lärobok för
studerande på området.
Boken inledes med beskrivning över de olika
jordarternas fysikaliska och kemiska egenskaper samt de
allmänna biologiska förutsättningarna för
bakterielivet m. m. jämte en redogörelse för växternas
förhållande till de grundbetingelser, ljus, värme, vatten,
luft och näringsämnen, vilka äro bestämmande för
växtligheten. Förf. redogör för de senaste
forskningarna på detta område och därvid framkomna metoder
och formler för bestämmande av jordens
hygroskopi-citet, vatten- och luftkapacitet, vattengenomsläpplighet
m. m. Kapitlet avslutas med en rikhaltig förteckning
(ca 500 st.) på s. k. Leitpflanzen, eller sådana växter,
som äro kännetecknande för särskilda, ur
växtlighetssynpunkt avgörande egenskaper hos jorden.
I därefter följande avsnitt behandlas till en början
uppmätning av nederbörden, dennas mängd och fördel-
ning, särskilt med hänsyn till tyska förhållanden,
vidare de olika faktorer, som inverka på
vattenav-dunstningens storlek under året, varpå förf. redogör
för grundvattnet, dess kemiska beskaffenhet och de
allmänna lagarna för beräkning av dess rörelse och
mängd. Efter en sammanställning av de olika formler,
som finnas uppställda för beräkning av
avbördnings-kapaciteten i öppna och slutna ledningar samt genom
dammar, behandlas grunderna för beräkning av
vattenavrinningen från nederbördsområden av olika
gestaltning. Därvid anförda exempel grunda sig på
speciellt tyska förhållanden och äro sålunda icke utan
vidare tillämpliga på vårt land.
I därpå följande kapitel behandlas olägenheterna av
vattenskada å kulturjord, torrläggningsföretagens
anpassning efter olika syftemål samt deras planläggning,
varvid särskild uppmärksamhet ägnats vissa tekniska
detaljer, såsom botten- och släntförstärkning i
avloppen, dykarledningar m. m. Förf. upplyser, att av
all i Tyskland befintlig jord, som är duglig för
jordbrukskultur, omkring 29 % är i behov av bättre
torrläggning, därvid i allmänhet torvmarker icke
medräknats. I vissa provinser, exempelvis Bayern,
Pommern och Niederschlesien, äro procenttalen för
ofullständigt torrlagd jord relativt sett mycket höga,
nämligen resp. 48, 41 och 38 %.
I följande kapitel angivas grundlinjerna för
reglering av mera betydande vattendrag samt för
invall-ningar. Beträffande sistnämnda företag lämnas
ingående anvisningar om skyddsvallarnas beskaffenhet
och deras skyddande mot skadegörelse. De tekniska
detaljerna i fråga om vattenuppfordringen från
invallad mark behandlas i ett särskilt avsnitt längre
fram i boken. Förf. beskriver där olika slag av
kraftmaskiner för pumpningen och deras för- eller
nackdelar samt metoderna för beräkning av den
erforderliga kapaciteten hos pumpanläggningen och
verkningsgraden hos pumpar, vattensnäckor och -skruvar.
Utförligt redogöres för lämpliga uppställningsformer och
anordningar för åstadkommande av en ur
effektsynpunkt så fullständig samverkan som möjligt mellan
pumpanläggningens olika delar. I detta sammanhang
omnämnas även anordningar för hel- eller
halvautomatisk drift. Som exempel på den betydelse
invall-ningar tillmätas i Tyskland må nämnas, att enligt
särskild föreskrift i lag skall vattenståndspegel vara
anbringad innanför och utanför varje pumpstation vid
dylika företag.
Kapitlet om dränering inledes med en översikt över
de fördelar i olika avseenden, som denna
grundförbättring kan medföra. Förf. bemöter härvid det ofta
hörda talet, att med dränering måste följa ökad
avrinning till skada för nedanför belägen mark. Efter
en ingående beskrivning av dränledningar av olika
material och vanligen tillämpade normer för
beräkning av ledningarnas dimensioner vid användning av
tegelrör följer redogörelse för dräneringens
planläggning och utförande samt en kort beskrivning av s. k.
Maulwurfdränung, vilken metod emellertid uppgives
icke hittills fått någon större spridning i Tyskland. I
slutet av detta kapitel behandlas de särskilda
förhållanden, vartill är att taga hänsyn vid dränering av
mossjord.
Ett relativt omfångsrikt kapitel (65 sid.) har ägnats
åt frågor rörande markens bevattning medelst
ytvatten eller med tillhjälp av dräneringsledningar.
Bevattningen, som i Tyskland alltid ägnats stort intresse,
tillmätes under nuvarande förhållanden större
betydelse än någonsin. Arealen av den mark, som
kräver bevattning, uppskattas inom tyska riket till
omkring 9,5 mill. hektar. Förf. redogör för nyare
erfarenheter rörande driften vid
bevattningsanläggningar för utvinnande av största möjliga effekt av
26 febr. 1938
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
