Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väg-och Vattenbyggnadskonst
arna M och K—B gemensam kommitté hade VV:s
styrelse utsett förste ingenjören Gustaf Dahllöf.
Ordföranden erinrade om att avdelningen på sin tid
arbetat för teknologföreningens anslutning till
Internationella föreningen för bro- och
byggnadskonstruktioner, vilket även skett, samt meddelade, att kungl, maj:t
nu hade fastställt stadgar för Svenska nationalkommittén
i anslutning till internationella föreningen för bro- och
byggnadskonstruktioner, och att till ordförande i
nationalkommittén intill utgången av 1940 hade utsetts
generaldirektör Nils Bolinder. Avdelningens representant
i kommittén är civilingenjör Ejnar Landberg, och
därjämte har även major Ernst Nilsson nedlagt ett
intresserat arbete.
Kansliet hade föreslagit följande sammanträdesdagar
dr 1939: 16 jan., 13 febr., 13 mars, 17 april, 8 maj,
11 sept., 9 okt., 13 nov. och 11 dec. (2: a måndagen i varje
månad utom för jan. och april, då 3:e måndagen
användes). Förslaget godkändes.
Ordföranden meddelade, att reseberättelse hade in
kommit från 1937 års Ahlsell stipendiat baningenjör
Håkan Insulander. I enlighet med de nya stadgarna för
stipendiet hade en av styrelsen utsedd sakkunnig, överste
Hjalmar Fogelmarck, granskat reseberättelsen. Vidare
meddelades, att Ahlsellstipendiaten civilingenjör Ragnar
Abrahmsén hade anhållit att få sitt studieprogram
ändrat till att omfatta endast inom husbyggnadsfacket
liggande frågor, vilket även bifallits.
Meddelades, att när den franske överingenjör G.
Laurent höll föredrag å teknologföreningen, ifrågasattes
en studieresa i Frankrike för svenska ingenjörer
(väg-och vattenbyggare och metallurger). övering. Laurent
hade nu meddelat, att en sådan resa lämpligen borde
förläggas till våren 1939, ev. i anslutning till påskhelgen.
Ordföranden meddelade, att VT:s arbetsordning var
föremål för prövning av en subkommitté inom
föreningens organisationskommitté samt att 10 och 11 §§ i
arbetsordningen måste träda i kraft för att valen vid nästa
sammanträde skulle kunna verkställas i full
utsträckning. Enligt meddelande under hand vore heller inte
någon ändring av dessa paragrafer att vänta. Beslöts
att 10 och 11 §§ i den nya arbetsordningen skulle träda
i kraft från och med sammanträdet den 14 nov.
Från Skånska ingenjörsklubbens ordförande,
bergsingenjör Inge Erichs, hade, med anledning av det
gemensamma mötet i Malmö, inkommit en tackskrivelse,
vilken upplästes av ordföranden, varjämte denne
meddelade, att Skånska ingenjörsklubben hade egen
sångkör, vilken på ett angenämt sätt bidragit till trevnaden
vid mötet i Malmö. Ordföranden uttalade som ett
önskemål, att VV-avdelningen följde det goda exemplet.
Sedan ordföranden förrättat upprop av de
nyutexaminerade, höll han ett hälsningstal till dem, vari han
bl. a. framhöll, att det inte var tillräckligt med endast
den tekniska skickligheten samt erinrade om den vädjan
till mänskligheten om moralisk upprustning, som ett
antal framstående män gjort i dessa allvarliga tider.
Dagens praktiska kvart ägnades åt
dilatationsfogar vid vattenbyggnader, varvid civilingenjör Geobg
Schackne med hjälp av ljusbilder först visade några
konstruktioner av fogar vid den nya torrdockan i
Hälsingborg. Civilingenjör Nils Berg hade en del
erinringar häremot samt visade några dilatationsfogar i
Krångededammen och vid kraftstationsanläggningen i
Kegums i Lettland. Härefter yttrade sig överingenjör
Herman Jansson.
Referat kommer att publiceras i Teknisk tidskrift.
Ordföranden framförde avdelningens tack till herrar
Schackne, Berg och Jansson samt uppmanade de unga
att anmäla sig som inledare i denna föredragsserie.
När byrådirektör J. W. Sandström därefter besteg
talarstolen, möttes han av livliga applåder. Hans
pedagogiskt och väl disponerade föredrag hade titeln
Golfströmmens betydelse för vattenhushållningen.
Med hjälp av instruktiva ljusbilder redogjordes för
Golfströmmens uppkomst, förlopp och ofantliga
dimensioner, och hur den uppvärmer luften och mättar den
med fuktighet och hur denna luft sedan av vindarna
föres in över Europa och avger sin värme och sin
nederbörd åt vår världsdel. På detta sätt blir Europas
väderlek i hög grad bestämd av Golfströmmens tillstånd.
I Sverige höjes t. e. medeltemperaturen i januari i
medeltal 10° över medeltemperaturen runt hela jorden på
samma breddgrad. För detta hade vi emellertid inte
bara Golfströmmen att tacka utan även jordens rotation.
Om jorden hade roterat åt andra hållet hade vi haft
Grönlands karga klimat medan Grönland hade haft vårt
klimat. I Amerika måste man gå nästan ända ned till
Roms breddgrad för att få betingelser för att anlägga
en storstad som New York.
Föredragshållaren visade som exempel diagram, av
vilka kunde utläsas ett tydligt samband mellan
medeltemperaturen utanför Norges kust och tidpunkten för
vårarbetets påbörjande i Uppsala-trakten. Hr Sandström hade
funnit att den bästa indikatorn på Golfströmmens
tillstånd och inflytande var vindriktningen vid Lofoten.
Sålunda visades diagram, av vilka framgick att det
rådde fullständig korrelation mellan
Lofotenvindrikt-ningen och temperaturen i det inre av Ryssland och
väster om Grönland. Härav framgår även att
Golfströmmen sträcker sina verkningar ända till dessa trakter.
Till följd av sin stora vattenmassa förändras
Golfströmmen mycket långsamt och man bör därför genom
oceanografiska observationer på hösten kunna
förutsäga om vintern skall bli snörik eller snöfattig och av
oceanografiska observationer på våren, huruvida
sommaren skall bli våt eller torr. I den mån dessa
förutsägelser kunna göras tillförlitliga, böra de bli av stort
värde för jordbruket och industrien, särskilt
vattenkraftindustrien samt för timmerdrivningen i
norrlandsskogarna och för flottningen i de norrländska älvarna.
Hr Sandström berörde sina under flera år gjorda
preliminära Golfströmsundersökningar i ändamål att utröna
förutsättningarna för långtidsförutsägelser av väderleken
och hoppades att dessa snart skulle leda till
systematiska undersökningar i större skala på internationell
basis av sådan omfattning att för jordbruket och
industrien värdefulla resultat kunde uppnås.
I den efterföljande diskussionen yttrade sig direktör
Nils Jakobson, professor H. N. Pallin samt
föredragshållaren.
Hr Jakobson framhöll, att för regleringen av Dalälven
och de nordligare älvarna vore det i allmänhet
tillräckligt med de förutsägelser ett halvt år i förväg, som hr
Sandström ställt i utsikt, även om det vore önskvärt
med prognoser på längre tid än ett halvt år.
Beträffande södra delarna av Sverige ansåg talaren, att man
vore i behov av förutsägelser för ett år i förväg.
Prognoserna borde avse temperaturen över och under noll på
vintern samt nederbörden på sommaren. Hr Jakobson
framhöll vidare att förutsägelserna skulle få en
ofantlig betydelse för vattenhushållningen vid kraftverk,
sjöregleringar etc., men med hänsyn till de värden som
kunde stå på spel finge förutsägelserna icke slå fel.
Hr Sandström uttryckte sin tillfredsställelse med att
ha fått veta väg- och vattenbyggarnas önskemål i denna
fråga och lovade att ta hänsyn till desamma samt
meddelade, att vissa saker tyda på att förutsägelser även
för ett eller till och med ett par år skulle kunna bli
möjliga. Hans undersökningar hittills hade emellertid
närmast avsett att fastslå, att det vore möjligt att komma
fram på den väg han arbetade.
Ordföranden framförde ett varmt tack till
föredragshållaren för hans medryckande och med stort intresse
åhörda föredrag varefter förhandlingarna avslutades
kl. 21,45.
22 okt. 1938
123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
