Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vag och Vat tenbyggnadskonst
CG
4
4C 4/30
eoo
Fig. 7.
60-80
5‡25-/5
2<p 20/5
2cp20-/5
3‡20-/5
60-80
2‡ 2515
2 ‡ 25/5
6‡20 15
enhef
■fröähefsmomenf. fi y° Szo Jzo/fi Jzo
4800 0 0 Q80z//2 256,0
3G7 -36 -13210- Q3Gè 47,5
94 -18 - 170 0,182 3.0
34 0 0 O O
14’ +36 + 510 0,362 18 2
5496 - 2,34 -IE870 ______9 324,8-
R
7 800
147
147
283
cm’
cm
cm*
Jz =
Jy/fi
aeo2//2
0,2GZ
0,/32
0,262
m2
3,0
321,8
144,0
3,9
2,5
191
175,5
cmz-m2
/ tvànsniffefs
Reduceras f//f
s miffpunkf O ongrfpanc/e uf fre kraffsusfem ör f\
ff fyngdpunkfen 06 Mr Mz = 21,5+ ISO 0,023= 25,0fm.
N-/50f, Mzo=2/5fm, Myo-My- 12,0fm.
2&,3■ 22,4/6= 3S4ükg
Fy.S.
39,3
-25,6
82,9
173 †
SX
35,2
Befongdnagspänn/rgarnas resuffanf uppskof fas grovf f/ff O.
Påkänningarna i hörnen b/f då
, 25000kgm • 0,423m
_ I50000k<j 32/ßcm*mz ’ + 12000-0,30 w Mfi /Xfi-
* ’ 5496 cm* _ 25000 0,377 175,5 ’ 39 8j ,8ß’ ^
32/, 8
Härav uf räknas neufrafaxefns /äge en/fgf fig. 8.
Betongdragspänningarnas resuffanf bf/r a//fså 3,54 f. Dess
angreppspunkt är m/ff på med fånen från hörnef -22,4.
Def med befongdragspänn/ngarnas resuffanf komp/efferade gffre
kraffsgsfemefMr afffså:
N=150-3,54, Mz =25,0+3,54fO,377-0,07225+/,08, Ma=12,0+3,57(0,300-0,082)
= 12,0+0,77
Sisfnämnda kraffsgsfem ger fof/ande forbaffracfe värden på
spänningarna:
J 2G080- 0,423
146460 32/,8 + 12770 0,30_ p, q. 7q ?. ,on
—5496 9cnen.ni77 ±—TTCT–59,3., 18,0; -25,b.
175,5
18,0
Fig. 9
26080 0,377
321,8
Se fig. 9 ! Befongdragsoänningarnas resuffanf är nu 473 f
Genomföres beräkningen gfterfigare en gång som foruf erhåffas nga
värden på spänn/n&ama :
et- 83,5) 39,/; 17,8; -26,6,
Tro/s den grova ufgångsapproximaf/onen erhöffs a/ffså recfon v/af
andra ufräkn/ngen ganska gocffagåara vörden på spänningarna.
Fig. 7—9.
ningarna, som föreskrives, nämligen att
betongdrag-spänningar ej få medräknas. Finge däremot
betong-dragspänningarna inräknas på samma sätt som
be-tongtryckspänningarna, så kan beräkningen
genomföras på enkelt sätt enligt teorien för homogena
tvärsnitt.
Låt M., 1, och y beteckna respektive de
angripande krafternas böjningsmoment omkring,
tvärsnittets huvudtröghetsmoment omkring och avståndet
från tvärsnittets ena huvudtröghetsaxel (som går
genom tvärsnittets tyngdpunkt), My, ly och z
motsvarande storheter beträffande andra
huvudtröghets-axeln, N angripande tryckkraft och A tvärsnittets
area. Spänningarna bliva som bekant
N
° = A +
M,y
1.
My
(1)
Om N ej är alltför stor, blir a negativ i en viss
del av tvärsnittet. Få vissa dragspänningar, t. e.
de, som verka på betong, icke medräknas, så skulle
ändock samma beräkningsformel (1) exakt kunna an-
vändas, ifall man kompletterar det angripande yttre
kraftsystemet med den kraft, som fordras för
att åstadkomma dessa drag spänning ar. Schematiskt
åskådliggöres förhållandet av fig. 6. För att kunna
beräkna tvärsnittet enligt formeln (1) måste det
angripande kraftsystemet kompletteras genom att
resultanten till betongdragspänningarna fråndrages det
angripande kraftsystemet, såsom visas till höger i
figuren.
De verkliga spänningarna äro ju ej kända från
början; därför kan den kraft, varmed det yttre
kraftsystemet skall kompletteras icke exakt
förutbestämmas. Man måste därför, så gott det går,
approximativt beräkna eller uppskatta spänningarna. Sedan
kompletteras det angripande kraftsystemet i enlighet
med denna approximation och beräknas
spänningarna enligt formel (1). Dessa nya spänningar ge ett
nytt värde på kompletteringen av kraftsystemet,
vilken ger förbättrade värden på spänningarna etc.
Det torde sällan vara nödvändigt att genomföra
denna procedur mer än ett par gånger, ty man har
24 sept. 1938
145
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
