Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 14 jan. 1939 - Konjunkturförbättring även i Europa i år? av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
junkturomslag mest verksamma faktorn, den på
längre sikt arbetande investeringsproduktionen. Den
amerikanska penningmarknaden är utomordentligt
lätt. Överskottsreserverna hos Federal
Reserve-syste-met äro större än någonsin. Bankdepositionerna ha
nått nytt rekord. Under sista halvåret ha de vuxit
med över en milliard dollar.
Lägger man härtill att förbättringen under senare
delen av det gångna året spritt sig även till den
tunga industrien, medan den förut gjorde sig
gällande inom konsumtionsindustrierna och i främsta
rummet inom textilindustrien, så synas
konjunkturutsikterna i U. S. A. relativt goda. Skulle under den
närmaste tiden byggnadsindustrien på allvar ryckas
med, i vad gäller den för privata ändamål, skulle en
förutsättning för en mera bärkraftig god konjunktur
vara för handen. Det sedan 1929 ackumulerade
privata bostadsbehovet är utomordentligt och torde
kunna bära upp en långvarig god konjunktur, därest
förutsättningarna för det privata initiativets
effektivitet växa sig starkare, så som man synes ha
anledning att förvänta.
Man får dock icke förglömma, att, i den mån den
ekonomiska samfärdseln minskas och försvåras,
skapar man betingelser för att konjunkturförbättringen
i ett land kommer att endast i ringa mån påverka
konjunkturläget i ett annat. De ekonomiska
autar-kierna bliva i stort sett oberoende av
konjunkturförhållandena i andra länder. Försvåras på grund av
minskade försäljningar till utlandet anskaffningen
för dem av råvaror, som de nödgas köpa från
utlandet, få de i stället draga åt svångremmen.
Regulatorn för dylika länders ekonomi blir icke låg- och
högkonjunkturer utan perioder av låg
levnadsstandard omväxlande med dylika av mindre låg eller hög
levnadsstandard. Spörsmålet är uppenbarligen, på
vilken metod man genomsnittligt når den högsta
levnadsstandarden med minsta inskränkning i de
värden, som folken sätta högst.
Vissa varor komma alltid på grund av de av
naturen betingade produktionsförhållandena att ha en
internationell marknad och genom sina prisrörelser
påverka det allmänna prisläget i andra länder. Ju
mera antalet dylika varor med en internationell
marknad genom växande självhushållning hos
staterna minskas, ju mindre kommer tydligen den
ekonomiska situationen i ett land att betyda för den i
ett annat. Det gångna året har även i
handelspolitiskt avseende medfört en fortsatt ogynnsam
utveckling, i det de politiska linjerna spela en allt mera
avgörande roll för handelns vägar. I denna
fortskridande isolering är det uppenbart, att länder, vilka
i likhet med vårt ha en i förhållande till hela sin
handelsomsättning betydande utrikeshandel, kunna
komma att få under såväl ur konjunktursynpunkt
som handelspolitiskt ogynnsamma tider sitta på
mellanhand. Det under lågkonjunktur reducerade
utrymmet på världsmarknaden göres trängre genom
politiskt betingade handelsingripanden. Den del av
världsmarknaden, på vilken den fria konkurrensen
alltjämt får göra sig gällande, krymper allt mer och
mer samman. Skulle lågkonjunkturen öka utbudet,
är det tydligt, att priserna på denna begränsade
marknad bliva hårt pressade. Även om våra varor
i stor utsträckning äro av natur, att världsmarknaden
icke kan avvara dem, är det tydligt, att de varor,
som icke äga denna egenskap mera utpräglat, bliva
desto hårdare trängda på marknaden.
Den starka omkastning, som ägt rum i den
ekonomiska situationen i U. S. A. under det gångna året,
framgår med all önskvärd tydlighet av nedan
återgivna siffror. Den fortskridande förbättring, som
Federal Reserve Boards produktionsindex stegring
från 96 för oktober till 103 för november anger,
synes, så långt man kan döma av The New York Times
veckoindex, ha stått sig även under de två veckor
av december, för vilka denna index föreligger.
Tabell 1.
Stålproduktion Tackjärn
I mill. ton
1937 1938 1937 1938 1937 1938 1937 3938
Jan. 4,80 1,76 3,26 1,45 0,68 0,43 0,38 0,21
Maj 5,24 1,84 3,59 1,27 0,67 0,43 0,52 0,19
NOV. 2,19 3,63 2,04 2,31 0,49 0,60 0,36 0,37
[-Bomullskonsumtion-]
{+Bomulls-
konsumtion+}
I mill. balar
Bilproduktion
I mill. st.
Export
Import
Järnvägstrafik Byggnads-
I 1 000 mill. dollar 1928 = 100 1 mj|,\\aarrder
1937 1938 1937 1938 1937 1938 1937 1938
Jan. 0,22 0,29 0,24 0,17 75 62 0,24 0,19
Maj 0,27 0,28 0,28 0,15 78 55 0,24 0,28
Nov. 0,31 0,25 0,22 0,18 64 62 0,20 0,30
I England gjorde sig såsom förut nämnts
konjunkturomslaget gällande betydligt senare än i U. S. A.
Den officiella produktionsindexen visade för sista
kvartalet 1938 128,7 mot ett genomsnitt för 1937
på 124,3. Nedgången under fjolåret har däremot
varit synnerligen snabb med följande kvartalssiffror
för årets tre första kvartal, nämligen 122,8, 108,1 och
99,1. Det är att döma av föreliggande
produktionsuppgifter för sista kvartalet icke sannolikt, att någon
förbättring skulle ha ägt rum under nämnda period.
Även om framställningen av stål företer en icke
obetydlig stegring gentemot närmast föregående kvartal.
Den håller sig dock cirka 20 proc. lägre än den ett
år tidigare. Bottensiffrorna för
tackjärnsproduktionen falla under tredje och ej under fjärde kvartalet,
ehuru sistnämnda period företer mycket låga
kvantiteter, cirka 25 proc. lägre än de ett år tidigare.
Avmattningen i den engelska konjunkturen kan
emellertid icke tydligt avläsas i uppgifterna om
antalet inom engelska industrien sysselsatta arbetare;
siffran för november är endast omkring en procent
lägre än den för samma månad i fjol, vilket innebär
att antalet minskats med 140 000. De arbetslösas
antal liar samtidigt stigit med 330 000 till 1,83 mill. Det
är tydligt att arbetstiden måste ha sjunkit
genomsnittligt högst betydligt.
Försämringen var starkast under årets fyra till fem
första månader men fortsatte markerad även under
resten av de tre första kvartalen. Den drabbade
icke blott den tunga industrien utan synnerligen
kraftigt även textilindustrien. Konsumtionen inom
landet av järn och stål var under november i fjol 68
proc. lägre än deri under samma månad 1937. För
bomull var motsvarande siffra 25,5 proc. Importen
av råmaterial sjönk samtidigt 54,5 proc. och
kvantiteten å järnvägarna transporterade varor gick ned
26 proc. Sysselsättningen inom byggnadsindustrien
hade gått tillbaka 8 proc. och den .inom sjöfarten lika
starkt. Medan förbrukningen av kol sjönk 7,5 proc.
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
