Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. 14 jan. 1939 - Konjunkturförbättring även i Europa i år? av Filip Oberger - Belastningsförhållanden och elektrodproblem vid stora elektrostålugnar, av S. von Hofsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
vad produktionsvolymen beträffar, icke allt för starkt
avviker från det ett år tidigare. Övriga
konsumtionsindustriers sysselsättning har hela året legat på
samma höga nivå som föregående år.
Den senaste arbetslöshetssiffran från fackförbunden
är 1/8 högre än den ett år tidigare. A. K. redovisar
för november i fjol 1000 flera arbetslösa än för
samma månad 1937 eller 17 000. Industriförbundets
produktionsindex avspeglar försämringen i ett fall
sedan november 1937 på 8 poäng till 115 (6,5 proc.)
för november i fjol; indextalet har under andra
halvåret hållit sig i det närmaste konstant.
Kommerskollegii partiprisindex visar en nedgång
från 137 i november 1937 till 127 för samma månad
i fjol. motsvarande siffror för importvarorna voro
enligt Svenska Handelsbankens beräkningar 167 och
139 och för importvarorna 117 och 104.
Värdet av vår import under årets elva första
månader har uppgått till 1 672 mill. kr. mot 1 796 mill.
under samma månader 1937 och exportsiffrorna voro
1 878 och 1 928 mill. kr. Importöverskottet hade med
andra ord stigit från 132 till 206 mill. kr.
Bankernas inlåning visar per den sista november
en stegring på 170 mill. kr. till 4 237 mill. kr. och
utlåningen har samtidigt vuxit 219 mill. kr. till 4 335
mill. kr. Bankernas tillgodohavande hos riksbanken
uppgick vid årsskiftet alltjämt till ett högst
betydande belopp, 418 mill. kr. mot 434 mill. vid föregående
årsskifte. Sedelomloppet visar en ansvällning på 81
mill. kr. (f. å. 87) till 1 061 mill. De utländska
bankernas tillgodohavande hade under året sjunkit 223
mill. kr. men guldkassan samtidigt vuxit i bokfört
värde med 169 mill. kr. Om hänsyn tages till
guldkassans verkliga värde, har alltså guld och
valutatillgodohavandena under det gångna året praktiskt
taget icke undergått några slutliga totala förändringar.
Aktiekurserna ligga visserligen avsevärt under
toppunkten från i mars 1937 men kursnivån var vid
årsskiftet högre än för ett år sedan. Detta kursläge
synes tyda på ett synnerligen gynnsamt bedömande
av den fortsatta konjunkturutvecklingen i U. S. A.
och dennas inflytande på läget här i landet och i
England. Det förefaller sannolikt att
resultatsiffrorna från en hel del industrier komma att ogynnsamt
påverka denna kurssättning, även om en viss
utjämning bokföringsmässigt genomförts beträffande
vinstresultaten för åren 1937 och 1938 i många branscher.
Det aktuella varumarknadsläget torde icke heller
fullt motivera en alltför stor optimism liksom ej heller
läget i England och osäkerheten beträffande den
kommande ekonomiska utvecklingen där. Prisnivåns
utveckling under det kommande halvåret torde kunna
bli av avgörande betydelse för den ekonomiska
utvecklingen i Europa därest icke politiska
förhållanden helt kasta om situationen.
Filip Oberger.
Belastningsförhållanden och elektrodproblem vid
stora elektrostålugnar.
Av chefsingenjör S. von HOFSTEN.1
Då man skall jämföra tillverkningskostnaderna för
stål från elektrostålugnar med kostnaderna för samma
kvaliteter, framställda i gaseldade martinugnar, så
är det två nya huvudposter, som äro av särskilt
intresse, nämligen kostnaden för elektriska kraften och
elektrodkostnaden.
Kraftkostnaden blir naturligtvis beroende av för
framställningen erforderliga antalet kWh per ton stål
och det kWh-pris, som måste erläggas för denna
speciella förbrukning. En betydelsefull roll för
fastställandet av ett rättvist kraftpris spelar härvid de
förhållanden, under vilka elektriska energien, uttages
i stålugnen och den utnyttning, som kan
åstadkommas av den erforderliga, maximala effekten. Dessa
belastningsförhållanden bli i sin tur i hög grad
beroende av det metallurgiska förlopp och
framställningssätt, som måste användas för den tillverkade
ståltypen, samt av elektrostålugnen elektriska
dimensionering, framför allt med avseende på
transformatorstorleken i förhållande till ugnens normala
insats.
Det är naturligen omöjligt att i en kort
framställning kunna allsidigt belysa dessa problem, varför
det efterföljande måste inskränka sig till några
driftresultat och erfarenheter från våra elektrostålugnar
i Föredrag vid Elvärmedagen i Stockholm den 21 och 22
oktober 1938.
i Sandviken, vilka då få tjäna som typiska exempel
på dylika stålugnars arbetssätt. Genom välvilligt
tillmötesgående från ledningarna för Bofors och Hofors
kan en viss komplettering göras med uppgifter från
liknande anläggningar i dessa stålverk.
Belastningsförhållanden.
De elektrostålugnar i Sandviken, som nu närmare
skola undersökas med avseende på sina
belastningsförhållanden, äro en 14-tons ljusbågsugn med
korg-chargering av Demag-typ, en 7-tons ljusbågsugn med
handchargering och en 4,5-tons högfrekvensugn med
kall eller flytande insats.
Vi studera först 14-tons ljusbågsugnen och dess
belastningsförhållanden. Diagrammen på fig. 1 äro
schematiserade effektkurvor från typiska charger av
tvenne slag, den första smältning och direkt
färdigställning under svart slagg, vilken metod användes
för enklare stålkvaliteter, den andra med smältning,
färskning och en längre tids raffinering under vit
karbidslagg, varigenom ett väl desoxiderat stål med
låga P- och S-halter erhålles.
I båda fallen utgå vi från kall insats i ugnen,
varav ugnen är väl fylld till nära under valvet.
Smältningsförloppet börjar nu som bekant på så sätt,
att varje elektrod smälter undan endast för sin egen
väg till närheten av ugnsbottnen, varifrån den
egentliga nedsmältningen påbörjas. Denna inlednings-
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
