Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 18 febr. 1939 - Om utmattning av kranmaskindelar, av J. Götzlinger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
//
ig. 3. Den specifika påkänningen som
funktion av spänningsväxlingarna.
Fig. i. Den specifika påkänningen som
funktion av varvtalet och livslängden.
följa en kurva, som tangerar pu- och ps-kurvorna, men
undviker skärningspunkten. Denna kurva, vilken vi
skola kalla p-kurva, kan uttryckas i en ekvation
av följande form: p= ( y y ) + B
(A, N0, m och B äro materialkonstanter).
Maskindelens bärkraft står ofta i linjär proportion
till påkänningen, men ibland är så ej fallet, t. e. vid
beröring av två cylindrar. Relationen mellan
påkänningen och bärkraften är i detta fall enligt Hertz:
E1 + E2 r
\ 0,175
p*
2 Et E2 rx + r2/
Allmänt formulerat har ekvationen för bärkraften
följande utseende: P — F • jfi. För att kunna
beräkna bärkraften erfordras alltså för det första, att
om möjligt på teoretisk väg erhålla kännedom om
faktorn F och exponenten q, för det andra, att genom
prov eller på grund av erfarenhetsrön bestämma
p-kurvan. — Det återstår att klarlägga ytterligare
ett begrepp, nämligen säkerheten. Denna bestämmes
på ett helt annat sätt för dynamisk belastning än för
statisk. Vid statisk eller vilande belastning är
säkerheten bestämd genom förhållandet mellan befintlig
eller tillåten belastning och brottbelastning, under
det att vid dynamisk belastning säkerheten
bestämmes enbart av den återstående livslängden.
P
Den förstnämnda statiska säkerheten S = ——=
= ) . Endast när q är lika med ett är även
för-V Pm ’
hållandet mellan påkänningarna lika med säkerheten.
I det förutnämnda fallet däremot — beröring mellan
två cylindrar — erhålles vid en påkänning lika med
halva brottpåkänningen ej som vanligt en tvåfaldig
säkerhet utan en fyrfaldig.
För 2?-kurvan har den statiska säkerheten endast
betydelse, för N = 0. För övrigt gäller, att
konstruktionens beräknade livslängd L väljes med hänsyn till
driftintensiteten.
För roterande maskindelar kan det ibland vara mer
praktiskt att som abskissan i stället för det totala
varvtalet N använda varvtalet pr minut • N = L- n.
För ett visst bestämt värde av L erhåller man då en
viss p-kurva och av denna kan man sedan lätt
härleda ett helt knippe av p-kurvor gällande för andra
livslängdsvärden (se fig. 4).
Hur dessa allmänna regler nu skola tillämpas och
i vilken utsträckning de hava giltighet skall
undersökningen av några speciella fall utvisa.
Kuggväxeln.
Den gamla och allmänt kända formeln för
beräkning av kugghjul lyder P — k • b • t. P är
kuggtrycket; b är kuggbredden, t är delningen och k en
koefficient motsvarande kuggens böjpåkänning. Vid
nötning av snabbgående kuggväxlar är det dock ej
påkänningen utan pressningen mellan kuggarna, som
äger avgörande betydelse.
Enär man förut antog att kuggarnas beröringsyta
är proportionell mot delningen och kuggbredden,
ansågs koefficienten k även vara ett mått för
tryckpå-känningen i beröringsytan av två med varandra i
ingrepp varande kuggar. I denna dubbla egenskap
(gjordes k värdet beroende dels av materialets
till-låtna böjpåkänning och dels i viss mån av hjulets
periferihastighet. Gängse värden för k finnas
upptagna i Hütte och andra maskintekniska handböcker,
och dessa värden hava även kommit till användning
vid beräkning av kuggväxlar för kranar.
För kranmaskinerier och i synnerhet vid
lyftmaskinerier för gripskopor användes numera i allt större
utsträckning en speciell form av kuggväxlar, de s. k.
Fig. 5. Schematisk
bild av planetväxel.
Drev (1), Solhjul (2),
Kuggring (3).
Fig. 6. Kuggingrepp.
planetväxlarna (se fig. 5). Växeln består i sin
enklaste form av ett drev (1), två i en medbringare
lagrade solhjul (2), och en kuggring (3) försedd med
innerkugg. Kuggtrycket är praktiskt taget detsamma
vid alla ställen där kuggarna stå i ingrepp med
varandra, och därmed även koefficienten k. Detta
hindrar icke att solhjulen och drevet ibland nöta ut
varandra, redan efter kort tid, under det att solhjulen
och ringen arbeta mycket bra ihop och uppvisa ingen
som helst nötning. Även vid andra mera ansträngda
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
