Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8. 25 febr. 1939 - Notiser - Hafenbautechnische Gesellschaft e. V. - Svenska ingenjörer — Välkomna till Ungern! - Fosforangrepp i platinadeglar, av Brt. - Ett ytskikt av kiseljärn, av Brt. - Konstgjorda diamanter, av Brt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Notiser
Hafenbautechnische Gesellschaft e. V. firar i år i
Lübeck 25-årsjubileum under tiden 17—21 maj. Det
rik-baltiga programmet upptager bl. a. ett två-dagars besök i
Köpenhamn dit resan företages med speciellt hyrd
ångare. Även icke-medlemmar äro välkomna och
anmälan om deltagande göres till föreningens
"Geschäft-stelle", Berlin-Charlottenburg 2, Berliner Strasse 170/171,
Technische Hochschule.
Svenska ingenjörer — Välkomna till Ungern!
F. Budapest Bäderstadt inbjuder de svenska teknikerna,
deras anhöriga och vänner, till ett vänskaps- och
studiebesök till Budapest. Under sitt besök i Budapest äro de
F. Budapest Bäderstadts gäster.
För detta uppehåll har ett program uppgjorts, vilket
inkluderar färden från Trelleborg till Budapest — via
Berlin och Prag — och åter, förplägnaden under vägen,
uppehållen i Berlin och Prag, liksom rundturer och
besök i dessa städer.
Detta anslutningsprogram kostar 175 kr. för resa i
3: dje klass. I 2: dra klass kostar det 235 kr.
Hela resan varar 7 dagar, varav 3 dagar i Budapest.
Den äger rum under tiden 7—14 maj 1939.
Utom denna inbjudan finnes tillfälle att förlänga
uppehållet i Budapest med ytterligare 4 dagar eller i
anslutning till 3-dagarsuppehållet i Budapest följa med på
en 4-dagars ytterst intressant utflykt till den ungerska
landsorten med bil till Szeged — Mezöhegyes —
Horto-bagy Puszta — Tokaj — Lillafüred — Eger—Mezökövesd.
Arrangerandet av anslutningsprogrammet (Berlin—
Prag) liksom själva resan har av föreningen F. Budapest
Bäderstadt anförtrotts åt Europeiska resebyrån a.-ö.,
Stockholm, Mästersamuelsgatan 5 (tel. växel 23 47 65).
De av teknologföreningens medlemmar, som vilja
begagna sig av denna älskvärda inbjudan, böra skriftligen
eller personligen sätta sig i förbindelse med nämnda
resebyrå före den 20 nästk. april, då anmälningstiden
utgår.
Fosforangrepp i platinadeglar. Det finnes
visserligen en mångfald ämnen, som kunna verka
förstörande på en
platinadegel, men det i
praktiken vanligaste är utan
tvivel fosfor. Fosfor
bildar med platina ett
eutektikum av platina
—platinasubfosfid med
P = 3,8 % och en
smältpunkt av endast 588°C.
Större fosformängder
verka härigenom
fullständigt förstörande på
platinan. Redan 0,003 %
P framkallar
varmskör-het.
"Fosforförgiftning" kan
bl. a. uppstå vid
glödgning av magnesiumammoniumfosfat (vid Mg-analyser),
om fällningen utförts på olämpligt sätt. Fäller man Mg
i svagt ammoniakalisk lösning med stort överskott av
natriumfosfat, bildas förutom det normala
magnesiumfosfatet även mono-magnesiumammoniumfosfat. Detta
övergår vid glödgning till magnesiummetafosfat, vilket
kan framkalla P-angrepp på platinan.
"Fosforförgiftningen" ger sig i början tillkänna
därigenom, att platinaytan blir matt. Sedermera uppstå
glänsande kristallytor (fig. 1). I fall av svår
fosforkorrosion bildas blåsor och blisters och slutligen hål. Brt.
Fig. 1. Fosforangrepp i
platinadegel.
Ett ytskikt av kiseljärn med 14 % Si kan man
framställa på föremål av järn och stål genom s. k.
kisel-impregnering. Detta tillgår på så sätt, att föremålen
inpackas i kiselkarbid eller järnsilikat, varpå en ström
av fri klor inledes. Reaktionstemperatur = 925—
1 000°C. Legeringsskiktets tjocklek kan bli upp till
2,5 mm. Normal tjocklek är 0,6—0,8 mm, vilket
erhålles vid en reaktionstid av ca 2 tim. vid järn med
låg kolhalt. Vid högre kolhalter fordras längre tid.
Ytskiktets hårdhet är tämligen låg (Brinell = 148—
163 kg/mm2). Emellertid kan materialet i likhet
med vanligt kiseljärn ej bearbetas med skärande
verktyg utan endast genom slipning.
Fig. 1. Kapad kiselimpregnerad stång. Vänstra delen etsad,
högra delen kokad i utspädd hno3.
Kiselimpregnerat järn och stål äga en
utomordentligt god beständighet mot korrosion, värme och
nötning. Av speciellt intresse är motståndsförmågan mot
mineralsyror. Kiselskiktet kan sålunda motstå
kokande 10 %-ig svavelsyra mer än 100 tim.
Metoden väntas få stor praktisk betydelse för
motordelar, som utsättas för stark nötning, för ventiler,
kopplingar o. d. inom den kemiska industrien samt
för pyrometerrör och andra föremål, som skola
motstå höga temperaturer.
Processen är snabb och billig och kiselimpregnerat
järn beräknas därför inom vissa områden kunna
ersätta dyrbarare korrosionsbeständiga legeringar.
Fig. 1 visar en kapad kiselimpregnerad stång. Den
högra delen har kokats i salpetersyra, varvid kärnan
utlösts. Endast det bägarformade, kiselrika skiktet
kvarstår.
Metoden benämnes efter uppfinnaren, dr Ihrig vid
Globe Steel Tubes Co:s laboratorier, "Ihrigisering".
(Metal Progress, april 1938.) Brt.
Konstgjorda diamanter. Vid McPherson College,
Kansas, har man under de sista 9 åren arbetat med
diamantframställning på konstgjord väg. Den metod,
som härvid kommit till användning, går ut på att man
löser kol i järn vid hög temperatur och därefter kyler
lösningen under högt tryck. För att samtidigt erhålla
hög temperatur och högt tryck har man gått till väga
på följande sätt:
En blandning av två volymdelar järnfilspån och
en volymdel sockerkol upphettas i en grafitdegel till
4 000°C under ca 1 tim. i en speciellt för ändamålet
konstruerad elektrisk ugn. Degeln uttages därefter
och kastas i en köldblandning. Härigenom kyles
järnet, samtidigt som ett synnerligen högt tryck uppstår
i järnblockets kärna. Under den första delen av
sval-ningsperioden utvidgar sig nämligen järnet för att
sedan åter draga ihop sig. Till följd av den hastiga
avkylningen svalnar ytan betydligt fortare än kärnan.
Det inträffar därför på ett visst stadium under
kylningen, att ytan sammandrages, medan kärnan
fortfarande strävar att expandera. Man beräknar, att
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
