Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 ½. 23 mars 1939 - Svensk väg- och vattenbyggnadskonsts landvinningar utomlands under senaste tio åren, av Bo Hellström - Forskningsberedskap, av A. Liljeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
stor beställning av rostfri plåt för den andra
höjningen av den stora Assuandammen i Egypten.
Sedan åtskilliga år tillbaka har handelspolitiken
i många länder åsyftat att statligt reglera
utrikeshandeln genom quota, licenssystem, valutakontroll
m. m. Trots att företagarverksamheten sökt anpassa
sig efter det nya läget och svårigheterna i icke ringa
grad bemästrats genom ökad effektivitet från de
enskilda företagens, näringsorganisationernas och de
statliga myndigheternas sida, så har den svenska
exporten naturligtvis ej undgått känningen av de
ovannämnda restriktionerna. Bland de statliga
åtgärder, som tidigare vidtagits för att främja exporten,
intar exportgarantien ett framstående rum. Dylika
garantier finnas numera i en eller annan form införda
i ett stort antal länder, och det svenska systemet torde
bäst kunna liknas vid ett slags försäkring: man har
mot en viss premiebetalning fått skydd mot förlust i
viss utsträckning såväl på grund av köparens
insolvens som till följd av statliga betalningshindrande
åtgärder i köparens hemland. Garantien har vanligen
avsett, att viss del av den lämnade krediten kommer
att inflyta.
Dessa frågor handläggas såsom bekant av ett
för ändamålet bildat organ, benämnt
Exportkreditnämnden.
I 1938 års exportutredning har till granskning
upptagits de åtgärder, som ytterligare kunna genomföras
till främjandet av vår exportnäring. Därvid har bl. a.
entreprenadverksamheten och den konsulterande
ingenjörens arbetsfält blivit föremål för behandling.
Hittills har exportkrediten gällt värdet av i
samband med entreprenadarbeten till utlandet levererade
svenska industrialster, kostnaden för dessas
befraktning på svenska fartyg, försäkring i svenska bolag
samt arbetslöner till svenskar i Sverige och utlandet
i samband med entreprenaden jämte andra för
entreprenaden särskilt uppkomna kostnader i Sverige.
Under framhållande av den synnerliga
önskvärdheten av att svensk entreprenadverksamhet i utlandet
i all möjlig mån befordras och stödjes, förorda de
sakkunniga för 1938 års exportutredning en liberalare
praxis i nu behandlade hänseende. Och sedan de
sakkunnigas förslag i allt väsentligt tillstyrkts av hörda
myndigheter och sammanslutningar, har nu förslag
om dylik liberalare praxis framlagts i proposition till
årets riksdag. Det synes alltså ingalunda uteslutet,
att i framtiden kreditgarantien även kan komma att
omfatta av entreprenören levererade varor av
utländskt ursprung eller hans utlägg för arbetslöner till
utlänningar. Det råder väl knappast något tvivel om
att en utsträckt garanti skulle verksamt främja
svensk entreprenörverksamhet i utlandet, och alla
dylika åtgärder från statsmaktens sida måste hälsas
med största tillfredsställelse.
I den lämnade sammanställningen över utförda
arbeten har givetvis ej upptagits de, som utförts av i
utlandet anställda svenskar eller av firmor grundade
av svenskar i utlandet. Av lätt insedda skäl är det
också möjligt, att jag ej lyckats få reda på alla de
arbeten eller alla de personer och firmor, som under
de senaste förflutna tio åren utfört utländska arbeten
inom väg- och vattenbyggnadsfacket. Icke desto
mindre är listan lång, och de flesta av arbetena äro
av betydande storlek och vikt. I många fall ha också
anläggningskostnaderna angivits, varav framgått, att
det i de flesta fall är mycket stora värden, som det
rör sig om. Jag tror, att vi kunna vara stolta över
vad vi utfört, men det förpliktar också till nya
ansträngningar i framtiden för att om möjligt, söka
utvidga vårt verksamhetsfält och för att hålla kvar vårt
svenska ingenjörsnamn på den höga plats, som det
för visso redan intar ute i världen.
Fors kn ingsberedskap.
Av professor A. LILJESTRÖM.1
Vår tids väldiga upprustningar bruka anföras som
exempel på teknikens fördärvlighet. Man betänker
icke att vi befinna oss i övergången till en ny
tidsålder, i vilken de militära maktmedlen förlamas. Do
bli alltför ödeläggande och alltför dyrbara att
använda, Annan väg att avskaffa dessa råa
kampmetoder torde nog icke finnas. I samband härmed föres
striden nationerna emellan över till ett mera
välsignelsebringan de slagfält, teknikens arbetsfält. Till dels
stå vi där redan, och tack vare vår tekniks höga
standard och vår organisationsförmåga ha vi erövrat
viktiga positioner på världsmarknaden och effektiviserat
vår självförsörjning.
Denna vår gynnsamma ställning förpliktigar. Vår
industri måste vara i ständig utvecklingsberedskap,
nya idéer, nya arbetsmetoder, nya material måste
föras fram till exploatering. Denna beredskapstjänst
i Föredrag vid Svenska teknologföreningens årsmöte den
23—24 mars 1939.
ombesörjes av den tekniska forskningen. Intresset för
den tekniska forskningen är också mycket stort i
dessa tider. Sedan statsmakterna även betygat sitt
intresse, har en allmän kapplöpning om inrättandet av
forskningsinstitut satts igång. De
forskningsbetingelser, som därvid träda i förgrunden, äro de rent
ekonomiska. Man vill att staten skall träda till, ty
forskningsinstitut behöva penningar till byggnader,
laboratorieutrustning, förbrukningsmaterial och till avlöning
av personal.
Den tekniska forskningen har emellertid icke blott
materiella utan även andliga förutsättningar.
Vetenskapens och teknikens historia visar, att månget
epokgörande framsteg gjorts under mycket ogynnsamma
materiella betingelser. De personliga
kvalifikationerna, intuitionen, forskareandan, äro de viktigaste. Utan
sann forskareanda kommer även det mest
välutrustade forskningsinstitut att mala tömning och urarta till
en byråkratisk papperskvarn.
Odlandet av den tekniska andan och rationaliseran-
130
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
