Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 8 april 1939 - Litteratur - Anmälan: Svenska ingenjörsföreningen i Förenta staterna, av Sw. - Anmälan: Ett försök att renodla statistiken över total energiproduktion i syfte att åstadkomma en energiindex, av Sverker Groth - Anmälan: Villkoren för industriellt uppsving - Anmälan: En skomakares konst och mysterium, av r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
förstår också, vad en klubb sådan som denna har
betytt och betyder för alla de unga svenska ingenjörer,
som under årens lopp ha sökt sig ut till det förlovade
landet i väster, icke bara i fråga om att skaffa de
nykomna arbete, utan också när det har gällt att skänka
dem styrka och mod att växa sig in i en främmande
och kanske icke alltid så gästvänlig omgivning. Och
när det i den av Erik Oberg författade, vackra dikten
"Hälsa hem" heter: "My heart is whispering thus:
Jag längtar hem", då förstår man, att de orden ha
en annan och långt djupare mening än för den som
aldrig har varit tvungen att lämna sitt land.
Ja, vi ha i sanning mycket att tacka Svenska
Ingenjörsföreningen i Förenta Staterna för och all
anledning att tillönska dess medlemmar ett hjärtligt:
Lycka till för framtiden!
Bw.
Ett försök att renodla statistiken över total
energiproduktion i syfte att åstadkomma en energiindex, av
Edy Velander och Mäkta Huxtquist. Svenska
elektricitetsverksföreningens handlingar 1938. Nr 6. —
Med beaktande av att energibehovets variationer ej
blott utgöra företagsekonomiska faktorer av betydelse
för elektricitetsverken utan jämväl äro av
socialeko-nomiskt intresse såsom ett slags konjunkturmätare,
hava författarna av förenämnda lilla skrift sökt
utnyttja de uppgifter om produktionen av " elektrisk
energi, som av Svenska Elektricitetsverksföreningen
sedan år 1930 månadsvis och sedan år 1938 för varje
vecka insamlas, till att åstadkomma vad som
betecknats såsom en energiindex.
Enär den till SEF rapporterade produktionen icke
omfattar hela det i riket frambragta energibeloppet,
har till en början varit nödvändigt att verkställa en
"omräkning till totalproduktion", något som låter sig
göra med ledning av kommerskollegii statistik över
den årliga totala produktionen. Då vidare hänsyn bör
tagas allenast till den regelmässiga energialstringen,
det vill här säga den produktion som försiggår
oberoende av variationerna i vattentillgången, ha de
rapporterade kvantiteterna måst i görligaste mån
korrigeras genom frånräknande av de energibelopp,
som äro avhängiga av nämnda variationer. Vad som
på grund härav kommer att falla utanför räkningen
utgöres av överskottsenergi, som tillgodogöres dels i
elektriska ängpannor (ångalstringsenergi), dels genom
tillfällig ökning av elektrokemisk och
elektrometallurgisk produktion. En fullständig utrensning av den
energi, som tages i anspråk för sistnämnda tillfälliga
ökning, har dock icke kunnat ske. Härtill kommer,
att även vissa andra av tillfällig vattentillgång
bestämda energibelopp icke kunnat elimineras.
Produktionen av elektrisk energi är icke densamma
under alla dagar i veckan. Det har vid en
undersökning inom några av de största kraftverken visat sig,
att visserligen några systematiska variationer att
räkna med näppeligen kunna påvisas för
veckodagarna måndag—fredag, men att däremot lördagen
ligger betydligt under förenämnda veckodagar, och
att söndagens produktionskvantitet är ännu lägre än
lördagens. Vidare gäller, att helgdagar och
helgdagsaftnar visa väsentliga avvikelser från den vanliga
vardagsproduktionen. Alla månader hava icke samma
dagantal och icke heller samma antal lördagar,
söndagar, helgdagsaftnar och helgdagar. Allt detta
medför, att alla månader resp. alla veckor icke kunna i
produktionshänseende direkt jämföras med varandra.
För att få till stånd en riktig uppskattning böra
företagas omräkningar till normalvecka resp.
normalmånad. Enligt författarnas beräkning utgöra
normalveckan, normalmånaden och normalåret resp. 6,3,
27,2 och 326,4 normaldagar. Vilket värde i för-
hållande till normaldagen (1; 0,8; 0,5 osv.), som på
grundvalen av gjorda iakttagelser bör tillmätas de
särskilda dagarna, anges av författarna.
Ett för visst år, viss månad eller viss vecka funnet
mått på produktionen måste emellertid för att kunna
användas vid beräkningen av energiindex ej blott
reduceras till normalår, normalmånad eller normalvecka
utan dessutom korrigeras med hänsyn till förefintliga
säsongvariationer samt tillfälliga småvariationer i
produktionen. För förstnämnda korrektion utgå
författarna från en på visst sätt beräknad normal
säsongvariation, vilken elimineras.
De på förenämnda sätt hyfsade värdena på
årsproduktionen återges grafiskt i form av diagram. Genom
att ersätta diagrammets brutna linje med en kurva
erhålles en kontinuerlig utvecklingslinje och
utjämnas de tillfälliga småvariationerna i produktionen.
Såsom bas för indexberäkningen ha författarna valt
det värde på produktionsintensiteten, som
represen-. teras av skärningspunkten mellan utvecklingskurvan
och ordinatan för årsskiftet 1935/36, vilket värde
antages vara 100 och anger den totalproduktion, som
skulle ha erhållits under ett år, därest intensiteten
varit densamma (= 100) under hela året. Kurvans
skärningspunkter med ordinatorna för andra
tidpunkter ånge i procent av nämnda basvärde den
årsproduktion, som erhålles vid resp. tidpunkts
produktionsintensitet eller m. a. o. tidpunktens årsindex.
Möjlighet finnes att härur beräkna även månadsindex och
veckoindex.
Med hänsyn till den dominerande roll elektriciteten
spelar i våra dagars näringsliv torde fog finnas
föl-ett antagande, att dessa indextal utgöra ganska goda
mätare på "landets allmänna aktivitet". Författarna
utsäga emellertid själva, att den av dem framlagda
metoden för beräkning av energiindex ej får betraktas
såsom fulländad. Den bör enligt författarna anses
allenast såsom ett led i arbetet på ett mera rationellt
tillgodogörande av det värdefulla råmaterial, som
statistiken över den elektriska energien erbjuder. Det
synes kunna ifrågasättas, om icke författarna i sitt
fortsatta arbete på metodens fullkomnande borde ägna
uppmärksamhet åt bl. a. den omständigheten, att den
efterhand skeende ökningen av den elektriska
produktionen delvis har sin grund i att den elektriska kraften
mer och mer ersätter annan drivkraft.
Sverker Groth.
Villkoren för industriellt uppsving, dr Per
Jacobssons föredrag vid senaste Arosmässan, vilket väckte stor
uppmärksamhet på grund av de många nya och
intressanta synpunkter, som föredragshållaren anlade på sitt
ämne, och som delvis starkt skilja sig från den
uppfattning, som har hävdats särskilt från officiellt håll,
har av Sveriges industriförbund utgivits i broschyrform.
En skomakares konst och mysterium av Ernfrid
Jäfvert, KF:s bokförlag, 175 sid. kvarto, pris 10 kr.
Detta arbete, som ingår som nr 10 i Nordiska museets
handlingar, och som har försetts med underrubriken:
"Skomod och skotillverkning från medeltiden till våra
dagar", utgör närmast en skomakeriets historia, vilken av
allt att döma har skrivits med mycket stor sakkunskap
och på grundval av ingående studier, varom dèn
imponerande litteraturförteckningen vittnar. Författaren är själv
skomakare till yrket, och det är alltså en fackman på
området, som av sin livsuppgift har inspirerats till den
kulturgärning, som utgivandet av en bok av detta slag
givetvis är. Den typografiska utstyrseln har anförtrotts
åt Nordisk rotogravyr, som åstadkommit en fullt värdig
inramning till detta ståtliga verk. Av det vackra och
intressanta bildmaterialet, som utförts i djuptryck, lär
en del vara alldeles unikt.
203
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
