Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 29 april 1939 - Stockholmstrafik — storstadstrafik, av Åke Virgin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 5. Procentuell ökning av körtrafiken inom Nedre
Norrmalm från år 1924 vid 20 centrala räkningspunkter vid de
årliga trafikräkningarna i oktober. Trafikökningen inom de
perifera delarna av staden är väsentligt större än vad detta
diagram visar.
"åkdon med dragare, hästar och nötkreatur samt
dragkärror". Stadens gatuförvaltning utförde sin
första trafikräkning i november 1882, då
byggnadskontoret lät räkna "bryggare- och bagareåkdon, andra
arbetsåkdon, lätta åkdon samt dragkärror" på
nuvarande Biblioteksgatan, Oxtorgsgatan, Vasagatan,
Stora Nygatan, Lilla Nygatan och Götgatan, vilka
gator vid den tiden tydligen hade en
anmärkningsvärt livlig gatutrafik. Från år 1890 utförde
byggnadskontoret sina trafikräkningar från kl. 7—20 så
gott som varje år i allmänhet någon dag i december,
men räkningarna omfattade till en början endast
arbets- och personåkdon. Först från och med år 1924
började gatukontoret sina stora årliga
trafikräkningar, omfattande samtliga åkdon kl. 7—20 på ett stort
antal gatuleder inom staden. Dessa trafikräkningar
förläggas i regel till sista tisdagen i oktober månad,
vilken dag under förutsättning av goda
väderleksförhållanden torde uppvisa en trafik, som i stort sett
kan anses motsvara medeldygnsfrekvensen under året. ,
Vi ha sålunda i Stockholm en trafikstatistik, som i j
omfattning och tillförlitlighet få städer kunna upp- j
visa motsvarighet till.
Resultaten av gatukontorets årliga körtrafikräk- i
ningar meddelas varje år i Statistisk månadsskrift.
För den senaste trafikräkningen har civilingenjör S.
Lundberg lämnat en redogörelse i oktoberhäftet
1938. Det skulle föra för långt att här i detalj ingå
på dessa trafikräkningar. För att få en uppfattning
om gatutrafikens allmänna utveckling, särskilt inom
den centrala del av staden, som brukar kallas Nedre
Norrmalm, har inom stadsplanekontoret en
sammanställning gjorts av körtrafiken på 20 centrala punkter
inom området från år 1924. Den procentuella
trafikökningen inom stadsdelen under de sista 14 åren visas
på fig. 5. Man finner därav, att körtrafiken i centrum
kan sägas i runt tal vara fördubblad under denna tid.
Inom övriga delar av staden är däremot
trafikökningen avsevärt större. Detta resultat är av särskilt
intresse, om man jämför det med den stora ökningen,
232 %, av antalet bilar under samma tid. Påtagligt
är, att trafikökningen i centrum ej kan fortgå i
samma tempo som ökningen av fordonsparken. Ju mer
trafiken på de trånga gatorna ökas, desto mer minskas
framkomligheten, och särskilt för personbefordran
komma masstransportmedlen att i större
utsträckning tagas i anspråk.
Gatutrafikens sammansättning av olika fordonslag
har under senare år undergått stora förändringar.
Körtrafiken vid Slussen är i detta hänseende av stort
intresse (fig. 6). Ända fram till 1918 voro
hästfordonen det talrikaste fordonslaget. Bilarna uppträdde
först i större antal i trafik omkring år 1905 och
dominera sedan fullständigt i gatutrafiken, under det att
häståkdonen praktiskt taget försvunnit.
’Trampcyklarna uppträda först på 1920-talet i större myckenhet
och ha sedan dess varit i fortgående ökning intill
1935. Vid sista trafikräkningen i oktober 1938 hade
trafiken över Slussbroarna följande sammansättning:
Tab. 2.
Personbilar ....................... 14 873 30,5 %
Lastbilar .......................... 13 239 27,i „
Omnibussar ....................... 1 792 3,7 „
Motorcyklar ....................... 919 1,9 „
Hästfordon ........................ 52 0,1 „
Trampcyklar ...................... 16 188 33,2 „
Dragkärror ........................ 52 0,1 „
Spårvägståg ....................... 1651 3,4 „
Summa 48 766 100,o %
Under det att bilar och omnibussar tillsammans
utgöra 61$ % av de åkdon, som passera Slussen,
utgöra tramp cyklarna ej mindre än 33,2 %. I stort sett
torde man även kunna antaga, att i medeltal omkring
30 % av samtliga åkdon på Stockholms gator f. n.
utgöres av trampcyklar. Nu är det ju uppenbart, att
en cykel i vanliga fall icke kräver lika mycket
utrymme i gatutrafiken som en bil. Med en cykel i en
rörlig bilfil kräver dock praktiskt taget samma
utrymme som en bil, under det att i en rörlig cykelfil
2 och till och med 4 cyklar i kolonn på två ej
behöver taga större utrymme i anspråk än en bil. Vid
jämförelser mellan trafiksiffror från olika städer bör
därför i viss mån hänsyn tagas till den proportion,
Fig. 6. Körtrafiken vid Slussen kl. 7—20 åren 1890—1938,
uppdelad på olika fordonslag.
230
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
