Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 13 maj 1939 - Ny behàllartyp för oljelagring i bergrum, av Sven Bergh, Johnny Schönning och Nils Sundius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
torde motsvara ändamålet, är den cylindriska eller
tunnelliknande, den senare med rak eller krökt
medellinje.
Dimensioneringen av rummen sammanhänger med
bergets beskaffenhet. Hittills ha större anläggningar
utförts av marinförvaltningen enligt den raka
tunnel-typen med en totalhöj d hos rummen av 13 m.
Spännvidden är i dessa fall ca 12 m och kunde realiseras
utan större svårigheter och med obetydliga
förstärkningsarbeten. I dessa fall var emellertid höjden å
r~~i—H <
y \
Imf
Fig. 3. Längdvy, tvärsektion och plan av ny behållartyp
enligt system Bergh—Schönning.
bergen betydande (35—40 m), och delar av desamma
med lämplig och hel beskaffenhet kunde utväljas. I
allmänhet torde man dock med hänsyn till riskmoment
lämpligen böra räkna med en mindre spännvidd,
omkring 8—10 m, vilket ungefärligen svarar mot
förhållandena i våra dubbelspåriga järnvägstunnlar. Om
flera dylika tunnelrum förläggas bredvid varandra,
bör avståndet mellan dem vara ca 10 m. Det torde
i de flesta fall visa sig, att man utnyttjar ett
bergmassiv bäst genom att anordna i stort sett raka,
tunnelliknande rum, förlagda parallellt med varandra.
II. Behållare.
Vid val av behållare för oljelagring i bergrum
ligger det naturligtvis nära till hands att använda sig
av den traditionella cylindriska cisterntypen; den är
ju genom mångårigt bruk fullt utprovad och
befunnen uppfylla alla praktiska krav. Den är
byggnadstekniskt enkel, och materialet kan hållfasthetsmässigt
väl utnyttjas. I de hittills utförda, tunnelformade
lagringsrummen har man även inplacerat ett antal
dylika cylindriska cisterner. Med redan berörda
praktiska fördelar förena de den i detta speciella
sammanhang mycket viktiga förtjänsten att vara
fristående från bergrummens väggar och tak, vilket
underlättar monteringen och möjliggör inspektion och
underhåll av behållarna samt övervakning och
skrotning av väggar och tak i bergrummen.
Den cylindriska behållartypen, uppställd i
tunnelliknande rum, har likväl en nackdel, nämligen att den
icke effektivt utnyttjar bergrummets volym, varför
den, även om den erbjuder stor säkerhet, ställer sig
relativt dyrbar. Förhållandena bli ytterligare
ogynnsamma, om man, såsom de preliminära
bergsrekognosceringarna synas antyda, i många fall måste räkna
med relativt små rumsdimensioner. Omständigheter
av denna art föranledde därför tvenne av oss. Bergh
och Schönning, att utfinna en ny behållartyp, som,
vad den egentliga behållaren beträffar, ävenledes kan
utföras fristående från väggar och tak, mèn som i
fråga om formen ansluter sig till ett tunnelliknande
bergrum av godtycklig utsträckning och kurvnatur.
Konstruktionen till denna behållartyp utarbetades av
oss under år 1937.
Fig. 3 visar schematiskt en sådan långsträckt,
stående behållare, inmonterad i ett tunnelliknande
bergrum. Den nya cisternen, som i möjligaste mån
utformats med den runda cisternens fördelaktiga
egenskaper, kan sägas ha framkommit på sådant sätt, att
en rad mindre behållare med diameter av nära
bergrummets bredd sammanskjutits till en enda
behållare, varvid väggarna komma att utgöras av
segmentformade delar. De av de ursprungliga
behållarna sålunda obehövliga delarna hava ersatts med
en serie vertikala spant för förstyvning av de
sam-mangående behållarsegmenten, och mellan dessa
spant ha anordnats erforderliga dragstag. Spanten
och stagen upptaga de krafter, som de bortskurna
delarna av behållarna i annat fall hade haft att
överföra. Botten är plan med en lämplig lutning för
åstadkommande av erforderlig dränering. Den
ligger på ett underlag av asfalt (20 mm) och stampad
sand, som begränsas av betongplintar på sidorna.
Taket utföres i välvd form med lämpligt
understödjande konstruktion. Behållaren avses att utföras av
vanlig cisternplåt saint av gängse använda
valsprofiler. Den är närmast avsedd att svetsas, för vilket
den särskilt lämpar sig, men kan naturligtvis även
utföras med nitning.
Ur hållfasthetssynpunkt kan materialet i en sådan
behållaretyp synnerligen väl utnyttjas.
Vikten per m3 lagrad olja hos en 5 000 m3
behållare uppgår endast till ca 25 kg, vilket vid ett
pris av 70 öre per kg, omfattande en komplett färdig
behållare, utgör ca 17: 50 kr. Enligt tidigare
erfarenhet belöper sig priset för bergsprängning till ca 18 kr.
per m3 utsprängd volym eller då ca 72 % av
bergvolymen utnyttjas till ca 25 kr. per m3 lagrad olja.
På grund av behållarens fristående karaktär
kommer risken från de spänningar, som orsakas av
cisternens rörelse, då den fylles eller tömmes, att reduceras,
enär stagen följa med i rörelsen. Likaså kommer
cisternen på grund av sin fristående uppställning att
i minsta möjliga mån beröras av skakningar i berget.
Man kan emellertid även tänka sig samma
konstruktion men med utvändiga stag på lämpligt sätt
fästade i berget. Med denna modifiering går
emellertid den fördel ur säkerhetssynpunkt förlorad, som
ligger i den fria uppställningen. Tillverkningsmässigt
blir utförandet med invändiga stag ett standardarbete,
varemot de utvändiga stagen måste anpassas
individuellt efter förhållandena i bergväggen och
avståndet till densamma. Erfarenheten från bergrum
visar dessutom, att väggarna i allmänhet icke äro
likformiga utan kunna förete sämre partier, vari stag
icke lämpligen kunna anbringas. Jämförande
kostnadsberäkningar ha givit till resultat, att behållare
med utvändiga stag bli dyrare än öådana med
invändiga.
Behållaren har underkastats en detaljerad
beräkning ur hållfasthetssynpunkt av professor F. K. G.
Odqvist, som senare kommer att publicera sina
resultat.
300
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
