Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 27 maj 1939 - Långhags kraftverk, av Sam Malmfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
STORA KOPPARBERGS BERGSLAGS A.-B:s
KRAFTLEDNINGSSYSTEM
D Kraftverk
° Transformatorstation
" Stamlinje, 150 kV
™ Primärlinje, SO kV
— Sekundärlinje, 20 och 10 kV
20 John.
Fig. 3. Lokala kraftnät äro byggda inom industriområdena i Dalarna och vid kusten. Dessa nät äro förbundna med en
stamlinje för 150 kV.
älvsträcka, som har en längd av blott 4 km, finnes
en energimängd av ca 500 mill. kWh/år.
Bergslaget äger tillsammans med
Grängesbergsbolaget Mockfjärds kraftstation. Av övriga utbyggda
vattenkraftkällor är endast att nämna Tänger i
Svärdsjövattendraget. I övrigt äger Bergslaget små
kraftstationer här och var vid de numera nedlagda
små järnbruken och sågarna. Bergslagets totala
effekttillgång, innan Långhags kraftverk igångkördes,
var ca 85 000 kW.
Av de tidigare icke utnyttjade vattenfallen äro
Långhags- och Forssaforsarna de största. De ligga i
Dalälvens huvudfåra nedanför Runn. Dessutom har
Bergslaget möjlighet att uttaga rätt mycket kraft
ytterligare i Domnarvsfallet. Grådafallet är likaledes
ett tämligen hyggligt fall. I Västerdalälven har
Bergslaget huvuddelen i fyra tämligen goda forsar.
På Bergslagets initiativ bildades på sin tid
Dalälvens regleringsförening för reglering av Dalälven
med tillflöden. I denna förening ingå samtliga större
fallägare i Dalälven såsom medlemmar. Genom
företagets försorg hava de större sjöarna blivit
reglerade. Dessa äro i första hand Siljan och
Skattungen-Oresjön i Österdalälven, Vänjansjön och Öjesjön i
Västerdalälven samt Amungen, Ljugaren och
Bal-ungen i Svärdsjövattendraget.
Från de olika kraftstationerna ledes kraften fram
till förbrukningsplatserna genom det kraftnät, som
visas å fig. 3. Strömmen är 3-fasig växelström med
50 per. Från Älvkarleby kraftverk utgå 50 kV
ledningar till Skutskär samt till Söderfors. Med 50 kV
sker överföringen också från Tänger över Falun till
Domnarvet samt även från Mockfjärd. För
utjämning emellan dessa båda stora konsumtionsgrupper
vid kusten och i Dalarna har Bergslaget byggt en
ledning med 150 kV driftspänning från Domnarvet
till Älvkarleby. Denna ledning har varit av mycket
stor betydelse för krafthushållningen, då vi
härigenom kunna utnyttja krafttillgångarna på ett
väsentligt gynnsammare sätt än som tidigare varit fallet.
De övriga ledningar, som synas på kartan, tjäna till
att uppsamla kraften från småkraftstationerna samt
för distributionen inom de olika orterna. Genom att
Bergslaget åstadkommit denna stora kraftpulsåder
från Dalarna ned till kusten har det också blivit
möjligt att genom samarbete med Vattenfallsstyrelsen
utnyttja kraftbelopp, som vid skilda tidpunkter stå
utan användning inom statens kraftsystem resp. inom
Bergslagets.
1/ånghagsverkets utbyggnad.
Den starka industriella utveckling, som ägt rum i
Bergslaget, har inte varit möjlig, om man icke haft
riklig tillgång på kraft. För några år sedan hade
man emellertid kommit i det läget, att de utbyggda
anläggningarna blivit fullt utnyttjade.
Kraftomsättningen hade uppnått ett värde av 530 mill. kWh per
år. Då man måste räkna med att kraftbehoven även
i fortsättningen skulle komma att växa, så måste
Bergslaget besluta sig för utbyggnad av någon ny
kraftkälla. Visserligen hade man möjlighet att till
lågt pris producera en avsevärd energimängd med
ånga genom mottrycksturbiner, som kunna installeras
i Kvarnsvedens pappersbruk eller i Skutskärs
cellulosafabriker, men vi föredrogo att utbygga en
vattenkraftanläggning. Som av fig. 2 framgår, har
Bergslaget en hel del icke utbyggd vattenkraft.
Denna, som tillsammans med den energi, som till lågt
315
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
