Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 17 juni 1939 - Den engelska korrosionskommitténs undersökningar rörande skydd av järn och stål mot rostning, av Evert Norlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskri ft
(a) Plåt med pittings från H. M. S. (b) Med elektrisk spänning. (c) Utan elektrisk spänning.
Niger. Plåtar nedsänkta i havsvatten vid Devonport, sedan färgen skrapats med stålspets.
BMg. 2. Plåt med pittings från H. M. S. Niger och provplåtar exponerade under vatten vid Devonport.
voro gjorda av legerat stål, hållande 1 % krom och
0,:5 % koppar. Dessa målades på stationen, sedan
de stått en tid och därefter stålborstats.
Genomgående har det visat sig, att färgskikten på legerat stål
fått större livslängd än färgskikten på vanligt stål.
Så vitt man vet, hava bägge stålslagen under
tillverkningen behandlats på lika sätt.
Det har även utförts en praktisk provning på ett
stort stålverks omkring 200 m långa kranställning.
Fyra olika målningssätt användes på olika delar av.
konstruktionen och ifråga om vertikalerna som bära
upp horisontala fackverksbalkar varierades
förbehandlingen av järnytan. Några av vertikalerna
erhöllo ingen förbehandling och rengjordes för hand,
andra vertikaler betades i svavelsyra och höllos
övertäckta, tills de blivit hopsatta och målade.
Materialet till en tredje grupp av vertikaler beströks med
linolja, medan det ännu var varmt efter valsningen.
Totalresultatet blev, att de vertikaler, som betats
före målningen, äro i bättre kondition än de
obehandlade, oberoende av det slag färgbestrykning, som
anbragts. De som beströkos i varmt tillstånd med
linolja befinna sig även i god kondition utom att
tvärsprickor uppkommit på enstaka ställen i färgskiktet,
troligen beroende på, att valshuden lossnat under
färgen. Hittills har någon märkbar skillnad mellan
de använda färgskikten icke visat sig.
Några undersökningar beträffande metallöverdrag
till skydd mot röstning hava inte utförts utom ifråga
om en serie galvaniserade plåtar, som exponerats vid
Llanwrtyd Wells. Dessa hava varit uppsatta 71/2 år
och en eller två pittings eller fräthål hava iakttagits
på plåtarna. Dessa skador äro icke allvarliga, och
enär förlusten av zink endast uppgår till 7 g av 130 g
total vikt hos zinköverdraget efter 7 år, kan den
slutsatsen dragas, att i Storbritannien zinköverdrag
skydda stål och järn mot atmosfärisk korrosion
lång tid.
2. Korrosion under vatten.
Kommittén har icke gjort några försök i syfte att
utröna inverkan av färgens olika sammansättning på
348
skydd av järn mot röstning under vatten. Emellertid
hava två serier praktiska provningar utförts på
fartyg, vilka provningar avsågo att utröna inverkan på
färgens livslängd av olika förbehandling av järnytan
före målningen av fartyget. Dessa undersökningar
exemplifieras bäst genom redogörelse för de försök,
som utfördes på H. M. S. Basset. I detta fall
underkastades 28 plåtar olika ytbehandling, innan den
första målningen av båten ägde rum på varvet. Fyra
plåtar betades, fyra målades med blyvittfärg, medan
le ännu voro varma efter valsningen och fyra beströkos
vid samma tillfälle med linolja. Två satser beströkos på
varvet med blyvitt resp. linolja för att sedan jämföras
med den, som på lika sätt målats vid verket. Slutligen
erhöllo två satser plåtar om fyra st. ingen
förbehandling, utan fingo rosta på varvet och stålborstades
sedan för hand. En av dessa satser var valsad på
normalt sätt, under det den andra satsens
slutval-sades vid ca 200°C lägre temperatur än vanligt.
Färgens beskaffenhet på dessa plåtar har med
tidsmellanrum granskats under tre år. Fartyget dockas varje
halvår och dess skrov målas omsorgsfullt om
varje gång. Under dessa förhållanden, vilka
motsvara god praxis, har man icke kunnat finna, att
plåtarnas olika förbehandling haft någon påtaglig
inverkan på färgen. Under första tiden kunde en viss
tendens till rostbildning iakttagas, men denna
tendens minskades, och tack vare det goda
underhållet har korrosion undvikits.
Några försök, som utfördes vid Devonport för att
klargöra ett egendomligt fall, då tydliga pittings
iakt-togos på ett fartyg redan få veckor efter
sjösättning torde vara av intresse. Dessa pittings synas
på fig. 2 (a), vilken är ett foto av en av ett antal
plåtar, som måste bytas. Den intressanta iakttagelsen
gjordes, att frätgroparna fullständigt motsvarade de
ställen där skrovet var i kontakt med träet på
stapelbädden. Det liar därför antagits, att dessa pittings
uppkommit genom en kombination av skador på
färgen och vagabonderande elektrisk ström. Denna
förklaring bestyrkes av några experiment, som utfördes
vid Devonport, varvid provplåtar av samma stål och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
