Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 1 juli 1939 - Dieseldrift på de holländska statsbanorna - Ekonomisk översikt, av Filip Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskri ft
För övrigt äro de femdelade dieeeltägen indelade
så, att den första vagnen tager II klass passagerare,
därefter följer maskinvagnen, i vilken även
bagagerum är anordnat, sedan 3 st. III klass vagnar. I
varje ände finns en förarhytt. Denna är så inrättad,
att även här flera fem- såväl som tredelade lok kunna
manövreras från en förarhytt. Dessa lok insättas
även på de sträckor, som nu trafikeras av de
tredelade tågen.
Ekonomisk översikt.
Vårt näringsliv arbetar f. 11. i rekordsnabb takt.
Den av fackförbunden redovisade arbetslösheten är
lägre än någonsin tidigare och uppgick för april till
8,8 proc. mot 10,7 proc. för samma månad i fjol och
11,6 för mars i år. Frånräknar man
säsongarbets-lösheten, kommer man till siffran 4,2 för april mot 6,1
proc. ett år tidigare liksom också under innevarande
års första månad. För förbättringen gentemot i fjol
svarar i första hand järnindustrien, verkstäderna,
byggnadsindustrien med därtill sig anslutande
materialindustrier och textilindustrien. Antalet
arbetssökande per 100 lediga platser visar också den lägsta
någonsin nådda siffran. Antalet hjälpsökande hos
A. K. var däremot för april 7 000 större än föregående
år och nedgången sedan årets början 5 000 mot 6 000
i fjol. Siffran för fackförbunden är i högsta grad
representativ för industrien, medan detta däremot
icke är fallet med A. K.-siffran i det förmånliga
arbetslöshetsläge, som nu råder.
Godstrafiken å S. J. har enligt senaste rapporter
varit något mer än 2 proc. större än under närmast
motsvarande period föregående år. Järnindustrien och
byggnadsindustrien synes ha starkast medverkat till
förhöjningen. Malmtrafiken som icke inräknats i
nyssnämnda siffra har under den gångna delen av
året legat avsevärt under föregående års, men den
senaste veckorapporten antyder ny rekordkvantitet.
Konsumtionen av elektrisk kraft — ett av de
snabbast publicerade konjunkturdata — visar för veckan
medio juni en stegring på 11 proc.
Såväl exporten som importen företer synnerligen
höga värdesiffror för maj månad. Utförseln har haft
ett värde av 167 mill. kr. mot 158 mill. kr. ett år
tidigare men kommer icke fullt upp i 1937 års
motsvarande siffra, som var 171 mill. kr. Importen visar
däremot den högsta siffran under de senaste fem åren
eller 208 mill. kr. Den har allt sedan årets början
legat på en exceptionellt hög nivå och har för de fem
första månaderna överstigit den under samma tid i
fjol med hela 123 mill. kr. Till icke ringa del har
denna stegring sin grund i den lagring och de extra
behov, som den aktuella utrikespolitiska situationen
förorsakat. Importen av bränslen, såväl fasta som
. flytande, har sålunda kraftigt stegrats; införseln av
kol och koks har varit dryga 14 proc. större under
årets fem första månader än under fjolårets och
bensinimporten har stigit nära 17 proc. Motsvarande
ökningssiffror för bomull och ull ha varit resp. 32 och
119. Maskinimportens samtidiga ökning med 15 proc.
är tydligen helt att tillskriva ur produktionens
nuvarande sysselsättning härflytande behov. Stegringen
av införselvärdet inskränker sig till 9 mill. kr. och är
ej heller mera markerad för någon särskild varugrupp.,,
möjligen med undantag för verkstadsindustrien.
Inom denna grupp är ökningen starkast för
producenterna av telefoner och elektriska motorer med
införselsiffror för jan.–maj i år på respektive 7,1 och 9,0
mot 3,9 och 7,2 mill. kr. för samma tid i fjol.
#Export-värdet för trävaror liksom för järn och stål har varit
tämligen oförändrat under nämnda period jämfört
med i fjol och uppgått till resp. 50 (f. å. 51) och 112
(f. å. 113) mill. kr. Utförseln av pappersmassa och
papper har samtidigt sjunkit 10 mill. kr. till 173 mill.
kr. Massan visar med undantag för den oblekta
sulfiten sedan i fjol ökade skeppningar för
femmåna-dersperioden ifråga; utförseln av oblekt sulfit har
utgjort 234 000 ton 243 000 ton året förut och av blekt
sulfit 144 000 mot 132 000 ton. Skeppningar av sulfat
ha stigit ganska starkt eller från 219 000 till 246 000
ton och de av mekanisk massa ha gått kraftigt i
höjden och ökats med 39 000 till 124 000 ton. Såväl
tidningspapper som omslagspapper kunna också uppvisa
högre exportsiffror eller resp. 75 000 och 106 000 ton
mot 62 000 och 83 000 ton under jan.—maj i fjol.
Järnmalmsskeppningarna voro under årets första
månader betydligt mindre än i fjol men ha därefter
kraftigt vuxit, och maj-siffran närmar sig starkt 1937 och
1938 års högsta månadssiffror; juni månad synes att
döma av rapporterna om malmtransporterna komma
att överträffa de tidigare rekordsiffrorna.
Kvantitetssiffrorna för järnexporten under
femmånadersperio-den förete relativt obetydliga förskjutningar.
Kommerskollegii indexsiffror för priser på
export-och importvaror förete icke samma stegring som
parti-prisindexen (kommerskollegii steg från 127 i jan. till
129 i maj). Indexet för importpriserna har legat
oförändrat i 108 under liela den gångna delen av
innevarande år och det för exportpriserna var för januari
och februari 111 men steg under mars till 112 för att
under april åter gå ned i 111.
Den svenska penningmarknaden är alltjämt lätt.
Bankernas utlåning har under årets fem första
månader stigit något starkare än säsongmässigt eller med
193 mill. kr. mot 168 mill. kr. under samma tid i fjol.
Inlåningen har samtidigt vuxit 75 mill. kr. mot endast
2 mill. kr. i fjol. Den förmånliga
konjunkturutvecklingen och den lätta penningmarknaden samt det
rådande ränteläget ha samverkat till att kursläget å vår
fondmarknad är synnerligen tillfredsställande.
Kurs-nivån ultimo maj var högre än någon gång under
1938 och ligger relativt obetydligt lägre än den under
förra hälften av 1937.
Kommerskollegii undersökning rörande de
industriella kapitalinvesteringarna, som publicerats i
Konjunkturforskningsinstitutets rapport, ge visserligen
vid handen, att dessa under 1939 icke ha fullt samma
omfattning som 1938 men överstiga 1937 års med 9
proc.; 1938 års motsvarande siffra var 13 proc.
Bostadsproduktionens volym visar inga tecken att
avtaga, även om det är påfallande, att det är de
mindre samhällena, som numera svara för
huvudparten av ökningen av det totala bostadsbeståndet,
medan de större städernas tillväxt icke längre pågår i
samma takt som förut. Bostadsbeståndet i städer med
över 10 000 innevånare har endast vuxit cirka 4 proc.
mellan 1937 och 1938 års beräkningar, medan det i de
redovisade mindre orterna ökats med en dryg tredje-
365
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
