- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Allmänna avdelningen /
396

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 30. 29 juli 1939 - Om konsumentförpackningar, av R. Rausing

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Ti dskri ft

Om konsumentförpackningar.

Av direktör R. RAUSING.1

I denna uppsats skola vi huvudsakligen syssla med
konsumentförpackningens ekonomi. Yi komma
därvid att försöka inordna konsumentförpackningens
ekonomi i det allmänna distributionsekonomiska
sammanhanget men komma däremot icke, eller endast
helt ytligt, att beröra tekniska frågor i samband med
konsumentförpackningen, dvs. sådana tekniska frågor,
som gälla olika konstruktioner, olika material,
maskiner och själva utstyrseln. Detta är spörsmål, som i
och för sig ha ett stort intresse, men som svårligen
kunna inordnas i en orienterande uppsats, och som
dessutom lämpligen torde böra diskuteras i det
enskilda fallet.

Vi vilja då först fråga oss, vad som menas med en
konsumentförpackning. Från början menade man
därmed helt enkelt en varuförpackning sådan som
konsumenten tog emot den, men det är icke den
meningen, som vi i detta föredrag inlägga i denna
benämning. Med konsumentförpackning mena vi en
förpackning som är avsedd för konsumenten, och som
dessutom har vissa bestämda särdrag. Ett av dessa
är, att förpackningen skall vara verkställd centralt
och avsedd för distribution i stor skala. En
förpackning som utföres i detaljhandeln är således icke en
konsumentförpackning. Den måste vidare — och det
är det andra, utmärkande särdraget för
konsumentförpackningen — vara varumärkt. För det tredje är
den i regel, ehuru icke alltid, försluten, och varan
levereras således i dylika fall till konsumenten under
förpackarens förslutning.

Jag skall för att klargöra begreppet på det
enklaste sättet visa, vad vi mena med en
konsumentförpackning för t. e. mjöl. Som redan nämnts, är en
förpackning, som är uppvägd i detaljhandeln, icke en
konsumentförpackning. Den är icke varumärkt, och
man vet därför icke om den innehåller mjöl av t. e.
märket "Kejsarkronan" eller något annat märke. En
konsumentförpackning i den mening, som det här är
fråga om, är packad maskinellt vid kvarnen,
varumärkt och försedd med förpackarens namn och är
försluten.

Det finns andra benämningar på en dylik
förpackning, som täcka samma begrepp. Vi ha här kallat
den konsumentförpackning. En annan och kanske
bättre benämning är originalförpackning och en tredje,
som är vanlig, är fabrikantförpackning.

Denna originalförpackning eller
konsumentförpackning behöver icke nödvändigt härstamma från en
fabrikant. Det vanligaste är naturligtvis, att den
som tillverkat varan, också förser den med sitt
varumärke och sitt namn samt förpackar den. Detta är
emellertid icke alltid fallet, och det synes föreligga en
tendens till utveckling av konsumentförpackningar,
som icke äro fabrikantförpackningar. Som mina
läsare torde känna till, pågår det, speciellt inom vissa
slag av detaljhandeln och speciellt livsmedelshandeln,
en omändring av organisationsformerna, så att
sammanslutningar bildas i form av kedjeaffärer av olika

i Föredrag vid av Svenska teknologföreningens avd. för
Industriell ekonomi och organisation anordnad kurs i
försäljningsorganisation den 23—28 jan. 1939.

konstruktion och slag, vilka ha en central ledning och
organisation. Dessa kedjeaffärer låta förpacka varor
under egna märken i ständigt stigande omfattning och
släppa ut dem i affärerna i sina originalförpackningar.

Innan vi gå in på de egentliga ekonomiska
frågorna, skola vi se ett ögonblick på
konsumentförpackningen ur deras synpunkter, som närmast
beröras av den, nämligen konsumentens, ur
varuförmed-larens eller distributörens och slutligen ur
fabrikantens synpunkt.

För konsumenten innebär varuförpackningen en
garanti. Det viktigaste momentet för denne ifråga
om konsumentförpackningen är ursprunget. I en
varumärkt och sluten förpackning har konsumenten en
garanti för varans ursprung och därmed för dess
kvalitet. Han kan fastslå, veni som har ansvaret för
beskaffenheten av den vara, som ligger i förpackningen,
vilket ju ur hans synpunkt är viktigt. Om han tycker
om varan, om ’nan anser att kvaliteten i förhållande
till priset är god, önskar han vid förnyade köp erhålla
samma vara, samma märke. Han kan m. a. o. bilda
köpvanor. Denna utveckling får nog anses vara
önskvärd ur konsumentens synpunkt.

Sedan har konsumenten naturligtvis generella
synpunkter på trevnad och allmän hygien i samband med
varudistributionen. Han vet, att en vara, som är
centralt förpackad och försluten av en stor fabrikant, har
varit föremål för hygieniskt tillfredsställande
behandling. Konsumenten av livsmedel vill ha en garanti,
att varan aldrig har berörts av främmande människors
händer och för honom eller henne är det inte endast
en känsla av trevnad att öppna en varuförpackning,
som utförts genom fabrikantens försorg, utan också
en garanti och säkerhet ur hygienisk synpunkt.

De allmänt hygieniska frågorna i varudistributionen
bli alltmer uppmärksammade. Jag skulle här vilja
nämna några ord angående vissa grundläggande
undersökningar om en viss brödförpacknings möjlighet
att skydda brödet mot infektion, vilka professor
Lindau har gjort för mitt bolags räkning.’ Brödet
konsumeras ju, som man köper det. Limpor och andra
brödsorter varken tvättas, kokas eller stekas. Om
brödet är föremål för ohygienisk distribution, och om
det infekteras av smittosamma bakterier, så gör
konsumenten intet för att skydda sig.

Professor Lindaus försök har gjorts för att utröna,
hur det s. k. Pertinexomslaget, som är ett
paraffinerat pappersomslag, skyddar brödet. Han har på
översidan av papperet, som täcker brödet, placerat
mycket starka kulturer av olika bakterier. Sedan har han
låtit det ligga under ett visst antal dygn och därefter
försökt att framodla resp. bakterier från undersidan
av papperet som ligger mot brödet. Dessa prov ha
givit negativt resultat. Man har sålunda kunnat
konstatera, att denna förpackning är skyddande mot
infektion utifrån.

Grossisten och detaljisten ha båda en ekonomisk
funktion att fylla. Varuförmedlarens uppgift är att
distribuera varorna till konsumenterna. Hans önskan
är därvid att skaffa sig en marginal, att göra en vinst
på varuförmedlingen. I början var det nog i allmän-

396

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:36:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939a/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free