Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 19 aug. 1939 - Om en psykologisk anlagsprövning, av Curt Rodhe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
särskild avsyningsoperation, varvid icke godkänd
sömnad returnerades till sömmerskan för omsömnad
utan extra kostnad för fabriken.
Tack vare dessa förhållanden kunde
sömmerskornas uppnådda arbetsförtjänster i medeltal under en
tillräckligt lång tidrymd betraktas som värdemätare
på deras förmåga och duglighet i detta arbete. För
att detta skall vara riktigt fordras, dels att
provpersonerna varit sysselsatta i arbetet så länge, att de
uppnått full vana och deras prestation icke längre
stegras med tiden, och dels att medelvärdet uträknas
för så lång tid, att en ökning av denna ger oförändrat
resultat.
På grund av för kort anställningstid för en del av
personalen och bristande överensstämmelse i arbetets
art kunde i den jämförande undersökningen icke
medtagas mer än 14 personer.
Arbetsprestationernas fördelning.
Sättes den medelförtjänst per timme, som vid
ackordsbestämningen antagits som norm, till 1,00,
hade de 14 provpersonerna uppnått följande
arbetsprestationer i medeltal:
en övre gräns för produktionsförmågan, under det
att en undre gräns icke nödvändigtvis behöver
tänkas. Mittpunkten 50 % är heller icke uppnådd vid
produktionsmedelvärdet 1,11, och kurvan har sin
största stigning efter denna punkt.
Den frekvenskurva, som denna summationskurva
är integralkurva till, skiljer sig därför från den rent
gaussiska genom en utpräglad skevhet och excess.
Någon möjlighet att ur dessa 14 punkter beräkna
dessa högre karakteristika för frekvenskurvan eller
ens nöjaktigt upprita denna finnes givetvis icke.
Någon anledning att betvivla att, om antalet
provpersoner uppgått till några hundra, en tämligen
vacker frekvenskurva skulle kunna uppritas, och om
antalet översteg ettusen även dennas skevhet och
överhöjning med fördel skulle kunna bestämmas,
finnes dock icke. Tyvärr är förhållandet det, att även
inom de största industrierna antalet personer,
sysselsatta med fullt jämförbara arbeten, är för litet, för att
man skall kunna få deras
prestationsfördelningskur-vor matematiskt fullt tillfredsställande bestämda.
I praktiken måste man därför nöja sig med att
anse tillgängligt material för representativt. Man är
Namn ............ A B C D E F G H I .T K L M N (Medel:)
Arb.-prest......... 1,28 1,24 1,20 1,18 1,16 1,14 1,13, 1,12 1,11 1,05 1,02 1,00 1,00 0,90 (1,11)
Dugl.-värde ....... 9,8 9,4 8,5 7,7 6,0 5,6 5,2 4,8 4,3, 2,2 1,4 1,1 1,1 0,2 (4,85)
Duglighetsvärdet i tabellen är erhållet på följande
sätt. Arbetsprestationsserien uppritas i en
summationskurva (fig. 1), där procentuella antalet personer,
som ligga under varje prestationsvärde, är den andra
koordinaten. Varje prestationssiffra motsvaras då
av en procentsiffra. Ges så prestationen, som 10 %
av antalet ligger under, duglighetsvärde 1, den som
20 % ligger under duglighetsvärde 2 osv., har
arbetsprestationen omräknats i en skala, där
antalet provpersoner är lika inom varje värdeenhet.
Detta har den fördelen, att, om samma omräkning
göres för de senare proven, samma betygsgrunder
fås och jämförelsen underlättas, då t. e. de 10 %
bästa eller sämsta böra få överensstämmande
duglighetsvärde och prövningsbetyg. Med denna metod ses
också omedelbart av betygsvärdet, var personen
ifråga ligger i duglighet i förhållande till de övriga.
En person som fått värdet 1,0 ligger bland de 10 %
sämsta osv.
Summationskurvans form är S-formad, som ju
också är sannolikt, då någon diskontinuitet mellan
fåtalet punkter vid lägsta ocli högsta värden knappast
kan tänkas. Den har dock icke symmetrisk form
utan är mera långsträckt mot de lägre värdena.
Detta är också fullt naturligt, då det givetvis finnes
% fördelning
Värde
0.10 0.92 0.» 031 0.96 tu) 1,02 lo* let tW HO 112 IH Ut US 1.70 1.22 1.24 Ut I.7B tio
Re! produktionsförmåga
Fig. 1. Arbetsprestationernas fördelning.
även hänvisad till att på detta använda gängse
statistiska beräkningsmetoder, som äro fullt riktiga
endast för serier med ett betydligt större antal
mätvärden. Dessa metoder ge dock lyckligtvis mycket
tillfredsställande uttryck för de sökta förhållandena
även vid praktikens på detta område med
nödvändighet ytterst begränsade serier.
Provens uppläggning.
För undersökning av vilka egenskaper, som vid
föreliggande maskinsömnadsarbete voro av betydelse,
utfördes noggranna momentstudier av
arbetsopera-tionerna. Varje litet moment betraktades för sig och
för vart och ett bedömdes olika egenskaper vara av
väsentligt värde för ett framgångsrikt utförande.
Försöksvis valdes följande för prövning:
A. Sinnesanlag: 1) Ögats ackommodationsförmåga,
2) ögats synskärpa. 3) ögats färgsinne, 4)
finger-känslighet.
B. Färdighetsanlag: 5) kombinationsförmåga,
6) fingerfärdighet.
’C. Högre psykiska anlag: 7) uthållighet, 8)
noggrannhet.
I). Kombinationsprov: 9) fingerfärdighet i arbetet
efterliknande moment, 10) direkt sömnadsprov
avseende att ge värdet av ett prov, som i det närmaste
efterliknade det verkliga arbetet.
E. Subjektiv bedömning: 11) Prov avseende en
rent subjektiv värdering av de olika provpersonerna,
så frigjord som möjligt från tidigare kännedom om
deras prestanda. Denna värdering gjordes också fore
alla prov, för att dessas resultat icke omedvetet
skulle påverka omdömet.
Sådan subjektiv bedömning omfattar kanske mest
personens själsliga egenskaper, just temperaments-,
vilje- och karaktärsegenskaper, vilka ju i viss grad
återspeglas i utseende och "sätt att vara".
Problemet gällde nu att finna sådana provmetoder
418
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
