- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Allmänna avdelningen /
435

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 2 sept. 1939 - Pneumatiska kärnor för betonggolv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Pneumatiska kärnor för betonggolv.

Det ihåliga, vanligtvis armerade betonggolvet är
en numera välkänd konstruktion och utföres antingen
i sin helhet på platsen eller genom sammankoppling
av färdiggjutna balkar. I bägge fallen måste någon
slags form användas för att bilda håligheterna. En
av de vanligaste metoderna är att använda s. k.
håltegel, dvs. ihåliga, rektangulära block av bränd lera,
vilka måste lämnas kvar i golvet. Formar, som
kunna uttagas, då betongen hårdnat, innebära
följaktligen en materialbesparing, och det är om sådana
formar denna artikel handlar. Metoden har
utvecklats av Mssrs. Pneumatic Cores, Limited, Grand
Buil-dings, Trafalgar-Square, London, W. C. 2, och visas
å fig. 1—3. Som av dessa ävensom av firmanamnet
framgår, bestå formarna av uppblåsta säckar, vilka
falla ihop, då deras funktion är slut, och uttagas för
vidare användning. Samma slags kärna användes för
golv med färdiggjutna balkar och sådana, som göras
helt på platsen. De faktorer, som bestämma, vilket
slags golv bör användas, äro i stort sett höga
transportkostnader och spann längre än ca 5 m. Då
golvet skall läggas ej för långt från den plats, där
balkarna tillverkas, är utförandet med
färdiggjutna balkar lämpligt, även om
i detta fall längder över 5 m äro
obekväma att handskas med. Nämnda
figurer visa olika skeden vid läggning
av ett golv med långa spann.

Kärnornas utseende framgår bäst av
fig. 1. De bestå av långa,
bolsterlik-nande säckar av starkt gummi med
en luftventil i ena ändan, och äro
inneslutna i ett kanfasfodral, varigenom
de ej komma i direkt beröring med
betongen. Första etappen vid utförande
av ett kontinuerligt golv är läggning
av undergolvet av betong på vanligt
sätt. De uppblåsta kärnorna, lika långa
som spännet, placeras därefter på
önskat avstånd från varandra på
undergolvet, se fig. 1. Fig. 2 visar
inläggning av armeringen, varefter
betongen gjutes och stampas på vanligt
sätt.

Då betongen hårdnat, efter ca 4
timmar, släppes luften ut ur kärnorna,
vilka då lätt kunna dragas ur
kanfas-fodralet. Ändarna böra därför vara
åtkomliga. Fig. 3 visar utdragning av
fodralen. Dessa äro försedda med ett
brett band, fästat på insidan i
fodralets slutna ända, Bandet ligger på
kärnan och sticker ut ur fodralets
öppna ända. Då kärnan uttagits,
drager man i bandet, som fig. visar,
med resultat, att fodralet "skalas av"
betongen från den slutna ändan och
utåt. Det vändes därvid ut och in,
varvid främre ändan kvarsitter. Alla
kärnorna ha uttagits och synas
hop-vikna och lagda i en hög till vänster
om mannen, som drager ut fodralen.

Å den i bakgrunden synliga delen av golvet pågår
gjutning och stampning av betong på uppblåsta
kärnor. Det mellanliggande golvet är av speciell
konstruktion, då ett skyddsrum befinner sig i denna del
av byggnaden. Då alla fodralen borttagits, fylles
gapet, genom vilket de utdragits, med betong, sedan
golvkanten där fuktats och hackats om så erfordras.
Håligheterna bliva därigenom tillslutna i ändan.

Yid tillverkning av golv med färdiggjutna balkar
uppblåsas kärnorna till ett tryck av ca 5 lbs (0,35
kg/cm2) och inlindas i kraftpapper som skydd och
för att underlätta deras utdragning, då betongen
hårdnat. Formarna hopsättas därefter, med
inneliggande kärna, och transporteras till vibrationsbordet.
Här vikes kärnan tillbaka, så att betongen för tak
ocli botten kan gjutas in, stampas och nivelleras under
vibrationen. Kärnorna hållas i läge genom ribbor
och nedhållningsjärn. Den övre ytan jämnas därefter
med murslev. Formarna transporteras därefter till
gårdar, där de staplas för härdning. Tre eller fyra
timmar senare utdragas kärnorna för att användas
på nytt. Tiden för framställning av en enhet är ca 20

Fig. 1. Kärnorna placeras på sina platser.

Fig. 2. Kärnorna på sina platser, färdiga för gjutning.

435

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:36:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939a/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free