Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 9 sept. 1939 - Ekonomisk översikt, av F. O. - Svante Lindström †, av K. G. Karlson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Vårt eget lands försörjningsläge är kolossalt
mycket förmånligare än vid krigsutbrottet 1914. Vi äro
praktiskt taget självförsörjande ifråga om socker och
spannmål, medan däremot fettförsörjningen under ett
långvarigt krig icke är lika tillfredsställande. Vid
en fullständig avstängning torde den erforderliga
fettförsörjningen på längre sikt komma att inkräkta
på vår spannmålsförsörjning. Brist kan också
uppkomma på vissa gödningsmedel liksom på
traktorbränslen. Men uppenbart är att vår försörjning i
allmänhet i och för sig — alltså även bortsett från att
organisationsåtgärder kunna omedelbart företagas
med planmässighet — ter sig oerhört mycket mera
tillfredsställande än för 25 år sedan. Lägger man
härtill, att så långt man hittills kan döma, vissa
förutsättningar finnas för att handelsavspärrningen
för vår del icke kommer att bli lika sträng som i det
föregående kriget, och att planhushållningen
omedelbart tar vid i den utsträckning, som läget kräver,
äro våra försörjningsutsikter icke på långt när så
oförmånliga som 1914.
Självklart kommer kriget dock att medföra
synnerligen svåra rubbningar, även om vi skulle lyckas
att helt hålla oss utanför. Under det föregående
världskriget skedde en avsevärd omställning av vår
produktionsapparat. Avspärrningen medförde, att vi
måste inrikta oss på fyllande av många behov som
tidigare helt eller till större delen täckts från andra
länder. Även om avspärrningen icke kommer att
bliva lika sträng som då, är det tydligt, att
omläggningen av produktionen och reduceringen av
utrikeshandeln i de i kriget deltagande stora
industriländerna, som tidigare varit våra leverantörer, måste
komma att medföra vissa väsentliga förskjutningar i
vår produktionsinriktning. De flesta av oss minnas
måhända den kris, som återanpassningen efter kriget
till fria handelsförhållanden medförde för många
industrier. Givetvis kunna dylika förluster icke
undvikas; det gäller blott se till, att de bäras av
vinsterna under den tid ändringen i
avsättningsförutsättningarna varar och att erforderliga avsättningar
därför göras ur vinsterna.
Det är en krävande tid som stat och förvaltning
ställas inför, men den ställer förvisso icke mindre
anspråk på företagsledaren. De okända faktorerna
vid varje bedömande, som måste föregå varje åtgärd,
som denne vidtager, bli så många, att icke blott den
exakta beräkningen utan också
sannolikhetsberäkningen är utesluten. Må det skärpta ansvar inför
vårt folk, som åvilar envar, stimulera till yttersta
pliktuppfyllelse i vår dagliga gärning.
F. O.
Svante Lindström t.
Den 9 juli avled f. d. professorn i vattenmotorer
vid Chalmers, Svante Johan Lindström. Han
skulle fyra dagar senare ha fyllt 67 år.
Det är formellt riktigt, detta "f. d.", och i de sista
fyra terminskatalogerna stod han såsom t. f. för en
vakans, vars säregna art betingades av en av de
förändringar, som följde med CT!:s förvandling till
CTH för två år sedan, av en händelse alltså
samtidigt med, att han nådde pensionsåldern. Reellt blev
allt vid det gamla såtillvida, att hans verksamhet
förblev oförändrad ända till slutet.
Huruvida Svante Lindström alltid skall i Chalmers
historia stå såsom både förste och siste innehavare
av professuren i detta ämne, avgör den framtida
utvecklingen. Den förste förblir han. Kallad till
lektoratet "i maskinlära med huvudsaklig
undervisningsskyldighet i vattenmotorer" tillträdde han den
1 januari 1906 och blev professor 1911. Han till-
hörde således Chalmers lärarekollegium i ett
tredjedels sekel. Flerfaldigt har han varit dess
representant såsom sakkunnig vid lärarebefattningars
tillsättande. Hans undervisning sträckte sig för övrigt
vida längre än vad professuren säger. Och både
såsom föreståndare för Chalmers provningsanstalt och
såsom konsulterande förmedlade han i flera
riktningar växelverkan mellan utbildning och
tillämpning.
Lindström var civilingenjör KTH 1895. Ej minst
i de tekniska tingen och det tekniska arbetet ha
många förändringar skett sedan dess. En del stora,
åtskilliga revolutionerande. Och den brokiga
tillvaron förefaller understundom bliva i motsvarande
grad alltmera svårtolkad. Men alltjämt ha
naturlagarna sina motsvarigheter bland argumenten i
domen över död man. Det på något sätt självklart
tilldragande i Svante Lindströms okonstlade natur har
väl sin grund däri. Ytterst försynt till sin läggning
gav han sin medverkan och sitt vetande utan låter.
Alltid äkta. Och vad man icke kan utläsa ur hans
curriculum vitæ såsom lärare, är kontakten mellan
"Svante" och studenterna. Måhända kände han på
senare tider den kommande förändringen starkare,
än vad han visade. En närstående kollega kunde
ibland tro sig förnimma något av vemod. Men ännu,
när han denna sommar såsom färdledare för en grupp
chalmerister nödgades stanna efter i Schweiz och
sluta till först under återfärdens sista skede, förblev
han densamme. En ynglingasinnad stoiker, som bland
studenter också alltjämt var student, blott något
äldre. En hjärtegod, osvikligt vänfast man har med
honom gått ur tiden.
K. G. Karlson.
446
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
