Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 16 sept. 1939 - Försvarsberedskap? av K. A. W.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
HÄFTE 37 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 16 SEPT.
ÅRG. 69 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD 19 3 9
INNEHÅLL: Försvarsberedskap? — Några åtgärder för smörjoljebesparing, av professor Evert Norlin. •—
Fredrik Enblom †. — Moderna maskiner för provning av fjädrar. — Notiser. — Litteratur. —
Sammanträden.
Försvarsberedskap?
’F? tt lands försvar har aldrig varit — och är det
JLjännu mindre i dessa de tekniska framstegens år
— enbart ett militärt problem. Vid krigsutbrott råkar
hela landet i ett kritiskt febertillstånd och .
omvandlingar i dess struktur äga rum på ett rent fantastiskt
sätt. Större delen av landets manliga befolkning
kallas under fanorna och samtidigt kräves att de
funktioner, som denna manliga befolkning förut skött,
skola fortfarande utövas. Transportväsendet skall
prestera snabba och punktliga transporter under
försvårande omständigheter, näringslivet bör fortgå
normalt för framskaffande av vad till livets nödtorft
hörer, ej blott för den militära utan även för den
civila befolkningen. Samtidigt skall landets industri
så snabbt som möjligt omläggas för produktion av
bl. a. krigsmateriel och framställning av
ersättningsmateriel, som förut helt eller delvis kunnat erhållas
från andra länder, vilka nu äro förhindrade eller på
grund av politiska situationer ovilliga att leverera
dessa materialier. Härav framgår att kriget blir en
hela folkets angelägenhet och att olika yrkesgrupper
måste träda i funktion för olika uppgifter, som de
bäst lämpa sig för. Det stora världskriget gav rikt
belägg för nödvändigheten härav, vilket president
Wilson karakteriserade med orden: ’Det är icke en
armé, som vi måste skapa och träna för kriget, det
är hela nationen.’ "
Med dessa ord inleddes den 19 februari 1936
Svenska teknologföreningens diskussioner och åtgärder i
denna angelägenhet.
Detta är ej så att förstå, att ämnet var nytt. Den
som vill besvära sig med att genomgå tidigare
årgångar av Teknisk tidskrift skall finna, att olika
detaljer av försvarsberedskapens stora och
komplicerade problem ofta behandlats på det allvarliga och
objektiva sätt som ingenjörer för sed hava, ehuru
felaktigt nog kanske utan alltför stora rubriker, ty det
förefaller nu i prövningens stund, som om det mesta
av vad som sagts gått dem det vederbör lika spårlöst
förbi som de bittra och allvarliga lärdomarna från år
1914.
Den 19 februari 1936 började emellertid Svenska
teknologföreningen på nytt upptaga problemet till en
konsekvent granskning och behandling i bästa
er-nåeliga samarbete med militära sakkunniga och
politiskt ledande personer, och under tiden därefter har
från Svenska teknologföreningens sida vid upprepade
tillfällen de problem som uppställa sig för vår eko-
nomiska och industriella försvarsberedskap upptagits
till skärskådande, diskussion och anvisningar för
lösning, utan att man i denna dag ens med mycket
god vilja kan säga, att det lett till något annat
resultat än att pappers- och pratkvarnarna för någon
tid sluppit gå tomma.
I 21 specialartiklar av på respektive områden
sakkunniga personer har Teknisk tidskrift även sedan
dess behandlat olika faser av den
ekonoiniskt-tek-niska försvarsberedskapens problem, och vid alla
årsmöten sedan 1936 har frågan mer eller mindre
ingående varit på tal, bl. a. år 1937, då årsmötet i
Stockholm helt ägnades ämnet försvar, teknik och
industri, och då alla ledande militära och politiska
myndigheter voro inbjudna.
Efter långa förebud, som omöjligen kunnat
misstydas, om än alla i det längsta vägrat tro på ett nytt
europeiskt krig, är detta sedan två veckor tillbaka nu
verklighet. Den svenska försvarsberedskapen
igångsattes då omedelbart på exakt samma
schablonmässiga och förvirrade sätt som 1914 och kom med
berömvärd om än snart sagt ödesdiger snabbhet igång.
Denna gång slogo emellertid själva inkallelseorder
nas formulering alla hittillsvarande rekord —
inklusive självdeklarationsuppgiftèrnas — ifråga om
oklarhet och mångtydbarhet; men som dagspressen grälat
nog härom, må vi här endast konstatera, att
försvarsberedskapen kom igång i den allmänna
förvirringens tecken.
Det ena företaget efter det andra gjorde nu den
upptäckten, att många av deras viktigaste
specialkrafter tydligen också hade specialuppgifter av
militärt slag på helt nya orter och undandrogos sina för
visso lika viktiga ordinarie funktioner, och den ena
farsen efter den andra ifråga om inkallelser av detta
slag har under de förflutna veckorna utspelats eller
väntar alltjämt på sin sista akt.
Alla hithörande frågor äro som bekant hemliga, och
vi skola därför intet förråda, vare sig av namn eller
plats för händelserna, men några exempel ur den
rika samlingen må tjäna som belysning av vad här
är fråga om, och av den slutsats som man
ovillkorligen kommer till, att det måste vara något
grundfel i själva systemet.
Unga civilingenjörer, som fullgjort sin värnplikt
dock utan reservofficersutbildning, hava inkallats till
skilda orter och där antingen befunnits oväntade
eller överflödiga eller, sedan de under ett dygn ej
449
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
