Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 9 dec. 1939 - Kalmar teknologklubb, av T. B. - Tekniska förbundet i Borås, av Wm. - Insänt: Trådbuss — en nomenklaturfråga, av Torsten R. Åström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
upprättade kostnadsförslaget kommer att sluta på
betydligt större siffror. Vidare nämnde talaren, att frågan
upptogs i en motion vid 1933 års riksdag, men motionen
avslogs i båda kamrartia. Annorlunda blev
förhållandet vid innevarande års riksdag i anledning av motioner
såväl i första som andra kammaren. Motionerna biföllos
nämligen i båda kamrarna, varvid Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen erhöll i uppdrag att verkställa en allsidig
utredning.
Emellertid är den undersökning, som i sommar
utförts av ing. Lundin på anmodan av Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, således att betrakta som en första
etapp i den utredning i frågan som nu skall göras av
ovannämnda styrelse. Ursprungligen hade avsikten
varit., att, utredningen i frågan skulle kunnat framläggas
redan vid nästa års riksdag, men på grund av bl. a.
försening med arbetets påbörjande förmodade talaren,
att utredningen icke skulle kunna bli färdig att
framläggas förrän tidigast vid 1941 års riksdag.
Beträffande brosträckningen över sundet nämnde
talaren, att två alternativ härför komma att upprättas, varav
det ena upptar en längd av ca 10 100 m och det andra
ca 11100 m. Längden över vatten är i båda fallen
densamma eller ca 5 800 m, under det att största
vattendjup i den förstnämnda sträckningen uppmättes till ca
10,o m och i det sistnämnda till 15,0 m. På grund av
olikheterna såväl i ena som andra avseendet komma
kostnaderna jämväl att ställa sig olika och till den
förstnämnda sträckningens förmån.
Härefter redogjorde talaren för det sätt varpå arbetet
med sträckningen och med mätningarna samt
borrningarna utförts och beskrev till sist de svårigheter som
varit förknippade med arbetets utförande på grund av
strömförhållandena i sundet m. m.
På föredraget följde en kortare diskussion, i vilken
bl. a. deltogo ordf., väging. Blomberg och dir. Linde.
Ordf. frambar därefter klubbens tack till
föredragshållaren för det i hög grad intressanta föredraget, vilket
tack jämväl underströks av de närvarande med kraftiga
applåder, varpå följde ett angenämt samkväm.
T. B.
Tekniska förbundet i Borås
sammanträdde måndagen den 13 november 1939 å
Stadshotellet. Till sammanträdet hade inbjudits
medlemmarna av Svenska textiltekniska riksförbundet och
Svenska färgeritekniska riksförbundets
boråsavdelningar, Tekniska samfundets i Göteborg textilsektion samt
eleverna vid Textilinstitutet i Borås. Sammanträdet
var besökt av ca 150 personer.
Sammanträdet öppnades av ordföranden, överingenjör
Alex Engblom, som hälsade de närvarande välkomna.
I sitt hälsningsanförande betonade tal. inledningsvis den
tekniska forskningens betydelse för den industriella
utvecklingen och framhöll, att Tyskland i detta avseende
kunde betraktas som ett föregångsland. Vad
textilindustrien beträffar hade man i Tyskland redan 1917 sju
textila forskningsinstitut i verksamhet, vartill sedan
kommit ytterligare några andra forskningsanstalter som
i mycket kunna tjäna som förebild för motsvarande
institut i andra länder.
Tekniska förbundet i Borås har haft förmånen att
under årens lopp som högt skattade gäster se flera av
förgrundsfigurerna inom den tyska textilvetenskapliga
forskningen. I dag hade man nöjet och äran att stifta
bekantskap med ytterligare en av de förnämsta
företrädarna för den tyska textilforskningen, nämligen
professor Weltzien, vilken som chef för
Textilforschungs-anstalt i Krefeld genom sina utomordentliga
forskningsarbeten rörande konstsilke och dess egenskaper
förvärvat sig ett namn som en av de främsta experterna
på detta område. Tal. uttryckte sin och förbundets
glädje över att man, trots de oroliga tiderna kunnat
arrangera ett besök av professor Weltzien, som han på
de närvarandes vägnar hälsade hjärtligt välkommen.
Sedan ordet överlämnats till professor Weltzien höll
denne ett mycket instruktivt, av charmanta ljusbilder
illustrerat föredrag över ämnet "Kunstseiden und
Kunst-seidengewébe".
Tal. demonstrerade först några av de vanligast
förekommande felen hos konstsilkevävnaderna för att med
utgångspunkt härifrån leta sig så att säga baklänges
till råmaterialet, konstsilkefibern, och därigenom kunna
dra slutsatser, huru felen i fråga skulle kunna undvikas.
Härefter övergick tal. till att redogöra för en del
undersökningsmetoder, vilka utarbetats vid det av honom
ledda forskningsinstitutet. Intressanta rön hade bl. a.
kunnat göras vid de undersökningar, som gjorts för att
fastställa sambandet mellan belastning och tänjbarhet
å ena sidan samt belastning och påverkningstid å den
andra.
Vidare redogjordes för den speciella apparatur, som
av föredragshållaren och hans medhjälpare användes för
spänningsmätningar och som bidragit till att bringa
klarhet i frågor rörande olika konstsilkearters adhesion
mot olika ytor.
Den senare delen av föredraget omfattade
redogörelser för undersökningar rörande textilfibrernas
molekylar-struktur, varvid tal. betonade en del principiella
olikheter mellan exempelvis den nativa cellulosan i
bomullsfibrer och de regenererade i konstsilkefibrerna.
Beträffande dessa senare demonstrerades för övrigt med
tillhjälp av en del högeligen instruktiva ljusbilder
skillnaden mellan konstsilken av olika proveniens, i främsta
rummet skillnaden mellan viskos-silke och kopparsilke.
Dessa båda konstsilkearters väsentligen olika
förhållanden i färgeritekniskt hänseende hade man kunnat
hänföra till principiella skillnader i fibrernas ytskikt.
Sitt föredrag slutade tal. med att framhålla, att
textilindustriens problem innerst äro av en mycket
komplicerad natur, i det man har att röra sig på områden, som
i många hänseenden ännu knappast hunnit bli föremål
för en detaljerad kemisk forskning. Man hade
emellertid all anledning hoppas, att det samarbete, som på sina
håll med så stor framgång inletts mellan teknisk
forskning och industri, skulle bli allt allmännare till
ömsesidigt gagn.
Framställningen mottogs med livliga applåder och
åhörarnas tack för det värdefulla föredraget
underströks med några ord av överingenjör Engblom.
Wm.
Insänt
Trådbuss — en nomenklaturfråga.
Sedan frågan om ett införande även i svensk trafik
av den genom elektrisk ström från en i luften upphängd
kontaktledning drivna bussen — i de engelsktalande
länderna känd under namnet trolleybus — för omkring
fyra år sedan började bli mera på allvar aktuell i
Sverige har spörsmålet om den lämpliga svenska (eller
nordiska) benämningen på detta transportmedel icke varit
underkastat några livligare meningsutbyten. Detta
torde huvudsakligen ha berott på, att närmast berörda
parter varit tämligen eniga om denna benämning,
nämligen trådbuss.
Mig veterligt lanserades detta ersättningsord mera
officiellt vid ett föredrag av professor Fr. Jacobsen från
Norges tekniska högskola den 21 februari 1936 inför
Svenska elektroingenjörsföreningen. Föredraget
publicerades sedermera i Teknisk tidskrift Elektroteknik
häfte 5, 1936. I tidskriftsartikeln ifråga användes ordet
trådbuss genomgående. Inom Svenska spårvägs-, buss-
555
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
