Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
BERGSVETENSKAP
REDAKTÖR: ERNST J. A. ROTHELIUS
HÄFTE 3 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 11 MARS 1939
INNEHÅLL: Brytnings- och förädlingsmetoder för marmor och liknande natursten, av ingenjör Sven
Lundell. — Arbetsstudier vid gruvor, av ingenjör H. Eriksson. — Notiser. — Föreningsmeddelanden.
— Metallnoteringar.
Brytnings- och förädli ngsmetoder för marmor och
liknande natursten.
Reseberättelse från studieresa i Italien.
Av ingenjör SVEN LUNDELL
De tekniska hjälpmedel och arbetsmetoder, som
till-lämpas av ett företag, äro i stort sett en mätare
på dess kapacitet och konkurrenskraft.
Marmorindustrien, inom vilken för närvarande stor
efterfrågan och hård konkurrens råder, måste därför
i största utsträckning utnyttja alla till buds stående
medel i form av moderna maskiner och effektiva
arbetsmetoder.
En studieresa till det land, vilket sedan urminnes
tider bearbetat marmor och därigenom vunnit stor
erfarenhet, har därför sin stora betydelse och kan
lämna ett gott utbyte.
Variationerna å de inom marmorindustrien i de
olika länderna tillämpade brytnings- och
förädlingsmetoderna äro visserligen relativt små, men genom
att på ort och ställe studera denna industri kan man
ändå finna många goda idéer och uppslag, och jag
skall här redogöra för de iakttagelser jag gjort vid
studier av olika marmorindustrier i Italien.
Italien är otvivelaktigt det land, som producerar
mest marmor i hela världen. Huvudindustrierna äro
belägna i norra Italien mellan städerna Spezia och
Viareggio, vilket område upptager ca 200 större och
mindre marmorindustrier. Dessa kunna indelas i två
kategorier, dels de, som endast såga marmor till
rå-skivor för huvudsakligast export, samt dels de, som
även förädla marmor för inhemskt bruk och för
export.
Huvudfyndorterna äro centraliserade till Carrara
och trakten däromkring, men även i närheten av Rom
och Orvieto, den sistnämnda staden belägen ca 10 mil
norr om Rom, finnas stora marmorfyndigheter,
huvudsakligast bestående av travertin. Inom
Carraraom-rådet brytas hundratals olika marmorsorter, av vilka
den vita s. k. Blanc Clair är den mest kända. Denna
marmor förekommer även rikligast och exporteras i
stor utsträckning i form av skivor till alla världens
länder.
Blanc Clair-brotten i Carrara.
Dessa brott ligga utefter sidorna i ett bergpass
öster om staden Carrara Avenza. Bergpasset kallas
Canal Grande och synes på fig. 1. Det högst upp be-
lägna brottet ligger ca 1 500 m över havet, varifrån
blocken rullas ned till järnvägen, vilken går upp till
500 m höjd. Färden upp till det brott, jag besökte,
leddes av en av Italiens största auktoriteter på
marmorbrytning, signor Figaia. Första delen av färden
företogs med bil upp till 300 m höjd, där bilvägen
slutade. Från denna punkt fortsattes resan på loket till
ett godståg, vilket var på väg upp till ändstationen.
Järnvägen går här utefter bergsidorna i slingrande
serpentiner, omväxlande genom tunnlar och över
branta bergstup. Sista sträckan upp till brottet
avverkades med hjälp av åsnor, vilka med stor säkerhet
traskade uppför den slingrande branta bergstigen,
på ena sidan begränsad av bråddjup och på den andra
av nästan lodräta bergväggar. Fig. 2 visar
travers-kranen över blocklagret vid järnvägens ändpunkt med
Canal Grande i bakgrunden.
En stor skillnad finnes mellan marmorfyndigheterna
i Sverige och Italien. I Sverige förekommer marmorn
uteslutande under markytan, då den i Italien däremot
Fig. 1. Foto av
Canal Grande.
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
