Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsv etenskap
Bil Stenkol
B Brunkol
gg Krommalm
@ Kopparmalm
H Mangan „
v Zinkmalm
® Järnmalm
n
Antimon-^ malm
A Kvicksilver
O
ej
Fig. 1. Förekomsten av malmer och andra värdefulla mineral i Turkiet.
Silverhaltig blymalm
Arsenikmalm
Magnesit
Svavel
Smärgel
Sjöskum
Boracit
Järnvägar, färdiga
,, projekt.
Krommalmsbrytningen ävensom exporten i Turkiet
var mycket ringa till år 1928. Först arbetsåret 1932
—1933, då staten på allvar ingrep och planerade
bergshanteringen, steg exporten från 36 000 ton till
110 000 ton. Under följande tre år blev exporten
112 000 ton (1934), 146 000 ton (1935) och 150 000
ton (1936). Exportvärdet under det sistnämnda året
var 2,9 mill. turkiska pund, under det att
exportvärdet för 1937 med då stegrade priser angives uppgå
till 4 mill. turkiska pund. För år 1938 räknas med
ännu bättre resultat. Turkiet har härigenom blivit
den största krommalmsproducenten i världen närmast
följt av Syd-Afrika, Nya Kaledonien, Grekland,
Jugoslavien och Rumänien. Tyskland importerade 1937
för 1,7 mill. turkiska pund krommalm. Utvecklingen
inom denna malmbrytning påskyndas numera kraftigt
från statens sida.
Störst av alla krommalmsförekomster är Ergani,
som sattes i drift så sent som 1936 och är belägen i
sydöstra delen av Yilajet Elazig mellan
provinshuvudstäderna Palu och Ergani. Här uppträda krommalmer
inom ett område av 30 km:s längd och 18 km:s bredd.
Detta område benämnes också "den ostturkiska
kro-mitprovinsen". Gångarten utgöres här av serpentin,
i vilken kromiten uppträder i form av stockar eller
klumpar, oftast upp till 50 m och mer i diameter.
Enligt uförda analyser är kromhalten mycket hög och
rör sig från 48 till 58 % Cr203. Dessutom uppträda
i det eluviala vittringsgruset kromiten mycket talrikt
i form av huvudstora stycken, under det att
serpentinen utgör det finare gruset. Den största medelst
dagbrott brutna gruvan i detta distrikt är
Guleyman-gruvan, i vilken 1937 bröts 50 000 ton. Sedan en ny
linbana byggts 1938 till järnvägsstationen Ergani med
en kapacitet av 400 ton pr dag, tror man, att
produktionen lätt kan fördubblas. Bolaget här
"Öst-Krombolaget" (Sark Kromlari TAS), som satsat ca
500 000 turkiska pund på anläggningen och driften,
hade 1937 en bruttovinst av ej mindre än 453 000
turkiska pund och en nettovinst av ca 250 000
turkiska pund.
Den andra förekomsten vad storleksordningen
beträffar är Fethiye, som ligger vid Egeiska havet och
som 1937 producerade 30 000 ton malm. Denna gruva
har varit i drift en längre tid och bearbetas av
bergverksbolaget Fethiye.
Som tredje grupp kan omnämnas förekomsterna
vid Adana, beläget i närheten av Medelhavet och vid
Ajvadjik, i närheten av Marmarasjön.
Smärre förekomster, som blott kunna bearbetas på
vissa lokala delar, finnas vid Eskischehir, Kuthaja,
Bursa, Balikesir, Denisli, Mugla och Irschel. Inalles
har man påvisat krommalmer på 117 olika ställen
inom landet. Gruvorna ägas till största delen av
staten och ligga huvudsakligen inom Etibankens
intressesfär.
De största gruvorna ha redan erhållit goda
kommunikationer. Adana, Fethiye och Ajvadjik ligga
vid kusten, Ergani har medelst den s. k. kopparbanan
direkt förbindelse med stålverket Karaküb såväl som
med stenkolsområdena utmed Svarta havet samt
hamnstäderna Zonguldak och Ergli därstädes.
Bland andra malmer och bergprodukter i Turkiet,
som återfinnas på kartan, märkas: zink-, bly- samt
kvicksilvermalmer och svavel, kol samt sjöskum.
E. R—s.
Notiser
Nya Zeelands järnsand. I en artikel benämnd
"New Zealand Ironsand in Relation to Overseas Deposits
of Titaniferous Magnetit" (N. Z. J. Cci. Tech., 1938, 19, p.
572—584), har av A. W. "Wylie redogjorts för den kemiska
sammansättningen av världens titan, och vanadinhaltiga
järnmalmer, världsproduktionen och tillgodogörandet av
titan och vanadin från sådana malmer samt de metoder,
som därvid komma till användning. På Nya Zeeland
förekomma dylika titanvanadinhaltiga järnmalmer i form
av s. k. järnsand, som uppträder i stora mängder i
närheten av Taranaki.1 Denna järnsand, säger han, kan
icke direkt betraktas som en inkomstbringande källa för
titan och titanlegeringar, ty titanhalten är ringa i
jämförelse med andra välkända fyndigheters, men de stora
kvantiteter av dylik järnmalm, som kunna tillgodogöras,
och järnmalmens låga halter av svavel och andra för-
1 En redogörelse för dessa tillgångar finns publicerad i
Tekn. tidskrift, Bergsvetenskap, sid. 43, häfte o, 1938.
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
