Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Som ett av de viktigaste praktiska resultaten av
en järnmalmsinventering efter geokemiska principer,
anser jag bestå däri, att man erhåller en exakt
analytisk kunskap om de för en järnmalms kvalitet så
viktiga järnelementens koncentrationer. Den
lagbundenhet, som synes råda beträffande fördelningen
av denna elementgrupp i de skilda malmtyperna, ger
oss möjlighet till en på exakta analysdata vilande
indelningsprincip för järnmalmerna. Detta material
kommer att bliva av stort värde, icke minst när det
gäller den nödvändiga konnekteringen med den på
enbart geologiska data vilande genetiska
indelningsprincipen.
Malmprospekteringen.
I en intressant uppsats i Jernkontorets annaler år
1937 har framlidne bergsingenjören Karl Sundberg
givit en redogörelse för moderna
malmletningsmeto-der. Han framhåller med skärpa den stora betydelse,
som geokemiska metoder fått i den moderna
malm-letningsteknikens arsenal, och han belyser med väl
valda exempel de resultat, som i skilda länder
erhållits (5).
Likaledes har framlidne statsgeologen dr A.
Hög-boin i en uppsats i Norsk geologisk tidskrift nämnt
geokemiska metoder bland dem, som måste komma
ifråga vid modern malmletning (6).
Det är betecknande, att den stora betydelsen, som
den geokemiska forskningen i allmänhet och dess
metodik isynnerhet för malmletningsarbeten först
har framhävts av dessa tvenne nämnda framstående
experter inom deita arbetsfält.
För överskådlighetens skull vore det måhända
lämpligt, att man delar upp prospekteringsproblemen
i två kategorier, nämligen den intensiva och den
ex-tensiva prospekteringen.
Med intensiv malmletning menar jag då den, vars
syfte är att inom en given fyndighet dels undersöka
möjligheterna för biprodukternas tillvaratagande och
dels möjligheter för en lokal expansion. Med
ex-tensiv menar jag den regionala prospekteringen, som
syftar mot nyupptäckter av malmfynd inom större
geologiska provinser.
Den intensiva prospekteringen omfattar dels en
undersökning av malmen och dess sidosten och déls
anrikningsprodukterna. Undersökningar av själva
malmen ha förut omnämnts. Jag skall därför blott
tillfoga några anmärkningar beträffande en viss sida
av malmimdersökningarna, som lämpligen kunna
framföras under denna rubrik. Jag har förut nämnt, att
de icke-mineralbildande elementens fördelning i en
malm kan vara ytterst varierande. Det gäller
därför att genom ett stort antal analyser söka få
fastställt, om en eller flera i en malm ingående värdefulla
metaller ha sina koncentrationsmaxima inom själva
malmkroppen eller utom densamma. I det senare
fallet måste givetvis undersökningarna utsträckas.
Ett exempel skall belysa det sagda. Det har vid en
järnmalmsundersökning konstaterats, att malmen är
tennhaltig. Tennhalten är mycket ojämnt fördelad i
malmen. Då emellertid tenn vanligtvis icke tillhör
en järnmalmsassociation, kan det tänkas, att tennet
icke har sitt koncentrationsmaximum inom själva
malmen utan längre ut i sidostenen. Vid en sådan
undersökning gäller det att inte spara med ana-
lyserna utan lägga ett flertal täta analysprofiler i
malmkroppens närmaste omgivning.
Anrikningsprodukterna äro ett ytterst viktigt och
i många fall ytterst försummat undersökningsobjekt.
Flotationstekniken har ju som bekant öppnat stora
möjligheter att rationellt tillvarataga en
komplex-malms metallinnehåll. Man kunde säkerligen, genom
en grundlig spektralanalytisk undersökning av
flota-tionsprodukterna i ett anrikningsverk, där
komplexmalmer utvinnas, få klarhet, hur de icke
mineralbildande elementen fördela sig. Genom en
kombination av anrikningsförsök och spektralanalyser kunde
möjligen flera element i smärre koncentrationer
komma inom räckhåll för biproduktutvinning.
Det ovan sagda gäller givetvis även
våtanriknings-produkterna. Jag undrar, om icke den specifikt
tyngsta randen på ett skakbord i många fall vore
värd en spektralanalytisk undersökning? Det vore
väl tänkbart, att man genom en relativt enkel
anordning kunde taga vara på den tyngsta fraktionen
för sig. Yi skola betänka, i hur många fall man har
en halt av Mo, W, Sn m. fi. metaller, som för det
mesta helt går till spillo som biprodukter vid en
våtanrikning helt enkelt därför, att ingen undersökning
av den "tunga randen" på ett skakbord verkställes.
Jag kan i varje fall nämna ett exempel, där det
avgjort skulle löna sig med en dylik undersökning.
Det gäller tennet igen. Den tennhalt, som är
konstaterad, är bunden vid mineralet tennsten. Tennet
är således i detta fall mineralbildande. I de
anrikningsprodukter från det tennförande järnmalmsfältet,
som underkastades spektralanalys, visade det sig,
att en svag men fullt tydlig anrikning av tennhalten
kunde konstateras i hematitsligen. Då för det första
tennhalten är mycket ojämnt fördelad i den malm
det här gäller och för det andra kassiteriten
"utspädes" i hematitsligen, så är det klart, att
tennhalten går förlorad som biprodukt. Om nu i
stället den tyngsta fraktionen — kassiterit är
betydligt tyngre än hematit — gjordes till föremål för en
enkel analytisk undersökning kunde möjligen en
anrikning av tennhalten föreligga, så att den värdefulla
metallen, medelst en enkel anordning på skakbordet,
kunde tillvaratagas.
Den extensiva malmletningen vilar på de
geologiska förutsättningarna, dvs. den inskränker sig t-ill
de malmförande formationerna, sådana de blivit
vederbörligen geologiskt undersökta qch kartlagda.
Den fysikaliska prospekteringen följer på den
geologiska rekognosceringen och de eventuella
malm-förande zonerna fixeras. Man kan fråga sig, i vilket
skede av en prospektering skola eventuella
geokemiska arbets- eller analysmetoder sätta in? Utan
att vilja överdriva behörig tillämpning av geokemiskt
vetande om elementfördelningslagarna i jordskorpan,
så synes det mig dock vara motiverat framhålla, att
om överhuvudtaget geokemiska metoder skola
komma i betraktande, så skola de sättas in på ett mycket
tidigt stadium av den geologiska undersökningen.
Man bör vara förvissad om vilken elementassociation
man rör sig med inom en malmförande formation.
Likaväl som man kan tala om en mineralprovins
eller metallprovins, likaväl kan man tala om en
elementprovins i allmänhet. Det sagda gäller givetvis
i första hand de icke mineralbildande elementen. Yi
äga nämligen ännu en mycket begränsad kunskap
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
