Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
typ ha beskrivits i en artikel benämnd "Dragline
Dred-ges — a New Way to Mine Placer Gold", av C. W.
Merrill i Mining and Metallurgy, december 1938, pp. 521
—525.
Det första experimentet med muddring medelst
släpskopa av alluviala guldförekomster utfördes 1933 i
närheten av Oroville, Kalifornien, och gav först föga
hopp-givande resultat. Senare under samma år uppsattes
mudderverk av denna typ på Wyandotte Creek, Butte
County, Kalifornien, och under följande år installerades
ytterligare flera stycken, tills man 1937 utvann guld till
ett värde av över 3% million dollars i Kalifornien
medelst släpskopsmuddring. Siffrorna för år 1938 väntas
utvisa ytterligare ökning beträffande användningen av
denna maskintyp.
Trots att återupplivandet av guldutvinningen i
alluviala förekomster till stor del beror på guldprisets
ökning, har den rönt ytterligare uppsving genom
användandet av billig modern kraft för uppskrapningen av
sanden i de guldförande områdena. Metoden att
muddra medelst bägarverk har utvecklats under de sista 40
åren, men då och då ha andra metoder kommit till
användning, av vilka ingen emellertid visat sig vara fullt
tillfredsställande. Den sista nyheten, nämligen
användningen av släpskopa, har dock visat sig synnerligen
lämplig för guldutvinning under vissa omständigheter.
På mindre än 5 år har släpskopsmudderverk vad
beträffar betydelsen arbetat sig fram till andra platsen av
utrustningstyper, som användas för tillgodogörandet av
guld ur alluviala förekomster i Förenta staterna.
Släpskopsmuddringsutrustningen består
huvudsakligast av en vaskningsanläggning, vilken flyter på ett
skrov med litet djupgående och en släpskopsutrustning,
vilken manövreras från strömmen eller dammens strand.
Vaskningsanläggningens skrov och överbyggnad voro
förr konstruerade av trä, men den moderna praktiken
föredrager användandet av stål på grund av dess större
förmåga att motstå hård behandling. När skopan är
fylld, hissas den med tillhjälp av en extra kabel och en
bom upp till erforderlig höjd och kan svängas i vilket
läge som helst inom bommens omkrets. Vid fyllningen
sänkes skopan ned i dammen, och när den muddrar
upp sanden, skär den bort banken, på vilken dragmotorn
står. Följaktligen måste motorn flyttas tillbaka, då
dammen närmar sig mot den och vaskningsskrovet kan
flyta efter in i den genast utgrävda delen av dammen.
Sanden från skopan avlastas i en behållare med lös
botten belägen högst i själva vaskverket. Här träffas
sanden av en kraftig vattenstråle, vilken löser upp
densamma och åstadkommer en regelbunden ström till en
vasktrumma, där olika anordningar användas för att
frigöra sanden från lera, samt ytterligare framkalla en
sönderdelning av sanden. Guldet utvinnes i fickor och
slamåterstoden rinner åter tillbaka ned i dammen.
Pråmen medför även pumpar för leverans av vatten till
matarapparat, vasktrumma och uppsamlingsfickor och
de motorer eller maskiner, som erfordras för att driva
pumparna.
Förutom att leverera sand till vaskningsanläggningen
kan släpskopan användas för byggandet av nya dammar
och höjning och sänkning av dammens nivå för att man
skall kunna vinna tillträde till nya sandbäddar.
Släpskopsmetoder användas för att tillgodogöra
förekomster, vilka icke kunna ekonomiskt tillvaratagas med
andra medel. Hydrauliska metoder användas fortfarande,
där marken är kuperad och där det finns god tillgång
på vatten, vilket kan få rinna bort efter användandet
utan att lokala förordningar överträdas. Sand av sämre
kvalitet på vidsträckta områden och på betydande djup
upptages dock fortfarande mest ekonomiskt medelst
bä-garverksmuddringar. Släpskopsmuddring lämnar troli-
gen tillfredsställande resultat när a) förekomstens
lagertjocklek ej överstiger 6 m, b) berggrundens övre
lager äro tillräckligt mjuka för att ej utgöra hinder för
en släpskopa, c) sanden är tillräckligt lös för att kunna
uppskrapas med en släpskopa, d) sanden är fri från
stora rullstenar, och e) guldhalten pr kubikmeter är
åtminstone 50 % över den som erfordras för en
vinstgivande verksamhet med stora bägarverk. Ytterligare
fördelar med släpskopsmuddring framför
bägarverks-muddring är den förras större rörlighet och mycket
lägre grundkostnader.
De förekomster, som tillgodogjorts med
släpskops-muddringar ha vanligtvis varit grunda och innehållit
mycket lera samt haft växlande guldhalt. Större och
mindre enhetliga förekomster tillgodogöras fortfarande
mer ekonomiskt medelst bägarverksmuddring.
En del nackdelar vid släpskopsmuddring måste dock
nämnas. En av de allvarligaste är att berggrunden icke
alltid blir ordentligt renskrapad. Allmänna kostnader
äro högre än vid bägarverksmuddring, trots att man
förutspått, att man genom ytterligare erfarenheter och
experiment skall lyckas reducera kostnaderna. Trots
dessa och andra märkbara nackdelar kvarstår emellertid
det betydelsefulla faktum att denna nya metod för
utvinning av alluvialt guld har möjliggjort exploaterandet
av många sandområden, för vilka ingen vinstgivande
utvinningsmetod var känd för fem år sedan.
E. R—s.
Metallnoteringar
Järnverksföreningens metallnoteringar den 7 okt.
1939.
1) Prima svenskt exporttackjärn ..........kr. —
per engelskt ton om 1 016 kg fob exporthamn netto
per 30 dagar.
2) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt sv. kr. —
3) Valstråd (prima lintrådskvalitet; ej
musikvalstråd), över 0,65 kolhalt ... „ „ —
4) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris „ „ —
5) Valsat lancashirejärn, grundpris.... „ „ —■
Rubrikerna 2—5 avse ton om 1 000 kg fob exporthamn
netto 30 dagar.
Ferrolegeringar etc. Cif-noteringar äro utan tull.
† Ferrokrom 1 % Cd/d ................£ —
2 % Cd/d ................£ —
2/4 % Cd/d ................£ —
4/6 % Cd/d ................£ —
6/10 % Cd/d ................£ —
Ferromangan export fob ....................nom.
(hemma) ......................£ 16 3/4 £ 17 1/4
* Ferromolybden 70/75 % Mo, C fri 6/7
Ferrofosfor 20/25 % cif............£ 13 £ 15
‡ Ferrokisel basis 45 % cif ................£ — —
„ 75 % cif ................£–
* Ferrokoltitan 15/18 % Ti ................9 d.
Ferrotitan 20/25 % ..............£ 80 £ 84
* Ferrowolfram 80/85 % ......................4/4 nom.
* Ferrovanadin 35/60 % ......................14/—
§ Kiselmangan 65/75 % cif ................£–
Spegeljärn 18/20 % d/d ....................£ 9 7/8
* Wolframpulver 98/99 % .......... 4/5% nom.
† Parti om 3 ton och däröver, under 2 ton £2 1/4 extra.
* Per Ib. Alla övriga per ton. ‡ Parti om 10 ton och
däröver. § Med 15 s. avdrag.
The Metall Bulletin den 29 sept. 1939.
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
