Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsv etenskap
ena ändan medelst borrning. Verket är försett med
två rörverk, av vilka det ena är av vanlig typ och
matat av en kontinuerlig ugn, i vilken ämnena sakta
rulla fram. Det andra verket är ett s. k. "foreign
mill", emedan uppfinnaren heter Foreign, och det
matas av en liknande kontinuerlig ugn. Vid
hål-ningsverket användes en vattenkyld dorn, och
härigenom slipper man byta densamma. Från
hålnings-verket vändes hetan 90°, och rullar ut på rullbanan
till rörvalsverket (foreign mill). Medan ämnet
ligger på denna rullbana föres en stång igenom, så att
ämnet kommer ungefär på mitten av stången och
härefter föres det hela in i verket, vilket består av
11 tubreduceringsverk, först två verk i 90° vinkel
relativt varandra, härefter ett ställt i 45° vinkel
relativt föregående och ett ställt i 90° relativt det
sista. Härefter kom en likadan sats av fyra verk,
varefter det kom tre verk i 90° vinkel relativt
varandra. I dessa verk valsas röret över stången
och röret förlänger sig åt båda håll, så att rörets
framända kryper framåt på stången och rörets
bak-ända kryper bakåt. Sedan röret passerat verken går
röret och stången ut på en rullbana och vid ett anslag
stannar röret, och stången gripes Och drages ut.
Stången föres sedan i sidled till en vattenho för att
kylas och föres vidare på en rullbana parallell med
den föregående tillbaka, för att användas på nytt.
Före detta doppas den i ett asfaltliknande
smörjmedel. Röret fortsätter på den rullbana, där det
befriats från stången, till en värmugn för att sedan
passera tubreduceringsverken, vilka äro placerade
växelvis horisontalt och vertikalt. Det är i en del fall
svårt att dra ut stången från röret, varför de ibland
måste lägga rören åt sidan för att senare genom
kall-reeling få dem att lossna från stängerna. Denna
metod att valsa rör över stång lär hava mött mycket
stor misstro, innan den blev utförd, men sedan verket
blev färdigt hade metoden vunnit erkännande såsom
både enkel och billig.
Notiser
Produktionen av malmer och metaller i Turkiet
1938. I Metall und Erz, Heft 16, sid. 460, 19 39,
finnas följande siffror angivna i ton.
1938 1937
Järnmalm ............................................72 000 —
Krommalm ........................................208 000 198 500
Zinkblände ..........................................17 400 17 100
Blyglans ..............................................7 500 7 900
Råkoppar ............................................2 000 400
Kol ..........................................................2 560 000 2 308 000
Största delen av malmerna liksom kolet exporterades.
Kopparn gick till Förenta staterna. Av krommalmen
exporterades 68 500 ton till Tyskland och 46 000 ton till
Sverige samt 32 000 ton till Italien. Vidare
exporterades 6 600 ton bly mestadels till Frankrike och Belgien
samt 1150 ton antimon, varav 850 ton till Japan och
190 ton till England.
E. R—s.
Koksning av kol på elektrisk väg. Under sista
tiden har denna koksningsmetod tilldragit sig stort
intresse i Förenta staterna. Ur slutsatserna från en av
Stevens (Electric Carbonisation of Coal, The Electro-
chemical Society, 1939, sid. 229/44) publicerad
uppsats anföres följande.
Det elektriska koksningsförfarandet har stor
betydelse, då det gäller att av lämpligt kol till billigt
pris framställa ett styckeformigt, lukt- gas- och
rökfritt hushållsbränsle.
I Förenta staterna utgöres hushållsbränslet endast
till % av rökfria bränslen, enär antracit, koks, olja,
och gas äro för dyra. Till % består således detta
bränsle av bituminösa kol, som tack vare stark
sot-och rökbildning medför stora förluster.
Enligt undersökningar av Shermann och Cross, som
utförts på uppdrag av Bituminous Coal Research Inc.,
var clen termiska verkningsgraden för bituminösa kol
vid för hand eldade värmepannor 45 %, under det
att koks under samma förhållanden gav 70 :%
verkningsgrad.
Om endast oanvänd men för spetsbelastning
nödvändig effekt utnyttjas till koksning av kolet, ställer
sig kalkylen per ton kol som följer:
Kostnaden.
1 ton gruvfuktigt kol................................3,75 dollars
Löner ..........................................................0,80 ,,
Strömkostnader 350 kWh..........................0,78
Ränta vid 250 arbetsdagar per år............0,50 ,,
Underhållskostnader ..................................0,10 ,,
Allmänna omkostnader ..............................1,00
6,03 dollars
Inkomster.
Hushållskoks 0,7 ton till 6,53 dollars/ton 4,57 dollars
10 000 kubikfot gas till 0,283 dollars per
1 000 kubikfot.................... 2,83
20 gallons olja till 0,048 dollars/gallon. . 0,96 ,,
8,36 dollars
— 6,93
Vinst 1,43 dollars
E. R—s.
Föreningsmeddel anden
Svenska teknologföreningens avdelning för Kemi
och bergsvetenskap höll sitt ordinarie
höstsammanträde fredagen den 22 september 1939.
Svenska aktiebolaget Gasaccumulator hade välvilligt
lovat visa sina anläggningar på Lidingön för
avdelningen vid dess första höstsammankomst, och en
talrik skara bergsmän och kemister hade därför mött
upp, då portarna till Aga öppnades och avdelningens
medlemmar hälsades välkomna av dagens ciceroner,
ingenjörerna Spiegelberg och Scheer.
Rundvandringen började i demonstrationssalen
—-ett verkligt minnesrum över en stor uppfinnares och
industrimans mångsidiga skaparkraft — där även ett
flertal av doktor Dalens originalmodeller finnas
utställda. Klippljusapparatens och solventilens
konstruktioner studerades och beundrades. Vad dessa
uppfinningar betytt för bl. a. fyrväsendet belyses
kanske bäst av följande uppgift. Med klippljus och
solventil i förening kan man uppnå en gasbesparing av
omkring 94 % av den gaskvantitet, som skulle åtgå,
om lågan brunne kontinuerligt. Detta innebär, att ett
gasmagasin, som skulle behöva utbytas ungefär var
tredje vecka, om fyren lyste med fast sken, nu istället
räcker ett helt år. Den automatiska funktionen med
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
