Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
gräls". För lösning av dessa användes en s. k. "cinema
integraph", som icke blott producerar
matematiklösningar utan även talrika doktorer, då dess
konstruktion gett anledning till många specialarbeten inom alla
delar av den tekniska fysiken.
I princip sker lösningen av ett problem så att kända
funktioner framställas som svärtning på rörlig
fotografisk film. Flera sådana genomlysas, och det
genomfallande ljuset mätes och registreras i varje ögonblick.
Detta förefaller enkelt nog men stöter på mycket stora
praktiska svårigheter, om man vill ha tillfredsställande
noggrannhet i resultatet.
Föredragshållaren har i sin doktorsavhandling
studerat insvängningsförloppet vid en ledning med
induktiv avledning (selektorlinje). Under arbetet vid M. I. T.
har han utvidgat problemet genom att komplettera
ledningen med en transformator och löst detsamma
dels analytiskt och dels med nämnda maskin.
Lösningen visade god överensstämmelse men maskinen
arbetade långsammast. Problemet var för enkelt för
att det skulle löna sig begagna den!
Det torde i många fall vara möjligt att lösa
problemen analytiskt utan maskin, men vinsten med den
senare är att man kan använda relativt oskolad
personal och undvika en massa ansträngande tankearbete.
Efter dr Ekelöfs anförande vidtog en livlig
diskussion som kom att röra sig dels om den pedagogiska
och praktiska betydelsen av matematikmaskiner och
dels om vissa speciella detaljer hos dessa apparater.
Herrar Velander, Dahlgren och Lundell undrade över
de ekonomiska förutsättningarna för dessa
anordningar och om de institutioner, som bygga sådana,
ämna utbilda någon sorts problemlösningsindustri
eller endast arbeta av rent ideellt intresse. Härtill
meddelade föredragshållaren att M. I. T. löser insända
problem. Om dessa komma från högskolor sker
arbetet kostnadsfritt medan däremot en industri får
betala för prestationerna. Ingenjör Eskilsson påpekade
att vårt västra grannland lagt sig till med en
"differential analyzer", medan vi helt sakna sådana. Ing.
Eskilsson nämnde även att det ur vissa synpunkter
skulle vara lämpligt ersätta de mekaniska maskinerna
med sådana som arbeta enligt rent elektriska metoder.
Speciellt gäller detta derivering, vilket lätt kan utföras
om storheterna representeras elektriskt men som icke
utan omvägar kan lösas mekaniskt. Alla mekaniskt
arbetande integratorer kunna blott utföra integration.
Det är icke möjligt köra dem "baklänges".
Dr Ekelöf omnämnde, att M. I. T. verkligen har
under byggnad en efter rent elektriska principer
arbetande maskin. Om denna apparat får man dock av
vederbörande endast vissa uppgifter, mera lämpade för
tidningsrubriker än att klara begreppen. Således
anges antalet i apparaten ingående elektronrör till 2 000
med en sammanlagd glödströmseffekt av 37,5 kW.
För att under heta sommardagar hålla anläggningen
vid normal temperatur kräves vidare en kyleffekt av
100 kW. Hela utrustningen påminner mest om en
större telefonstation. Avsikten är att mata in de
matematiska funktionerna i denna maskin med hjälp av
punsade remsor. F. ö. tycks det vara svårt att finna
någon som känner till hela maskinen. Var och en
bearbetar blott en detalj.
Civilingenjör Edy Velander ville fråga
föredragshållaren, om icke dessa matematiska maskiner i
praktiken måste konstrueras för tämligen begränsat
område med hänsyn till de i ekvationerna ingående
konstanternas och variablernas numeriska storlek. Man
måste då reducera skalan eller använda särskilda
konstgrepp för att bringa lösningen inom numeriskt
räckhåll för maskinen, varigenom noggrannheten
ibland blir lidande. Talaren såg emellertid i dessa
maskiner ett ypperligt exempel på en god kombina-
tion mellan forskning och högre teknisk undervisning.
Föreläsaren hade nämnt, hur studenterna vid
utvecklandet av den beskrivna fotoelektriska
integrationsmaskinen hade stött på det ena fundamentala
tekniskt-vetenskapliga problemet efter det andra, t. e.
föränderligheten hos strålningen från en glödande metalltråd,
som börjar kristallisera, optiska inhomogeniteter i
vanliga dragna glasrör, tillämpningen av
fotometer-kulan för att integrera olikriktad strålning,
användning av fotocellen för mätning av ljusmängd etc. Det
måste ju vara både inspirerande och instruktivt för de
studerande att få taga del i ett sådant
forskningskomplex. Däremot ansåg han, att den omnämnda
jättemaskinen med 2 000 rör, där var och en blott
bearbetar en liten detalj, närmade sig missbruk av
studenternas arbetsvillighet. Huvudsaken med dylika
forskningsarbeten är dock, att de deltagande
studenterna få lära sig något. Jämte mättekniken hör
utvecklandet av dylika matematiska specialmaskiner till
de forskningsuppgifter, som ligga allra bäst till för
de tekniska högskolorna. Deras begränsade
tillämp-barhet gör det svårt för industriella forskningsgrupper
att bekosta dylika arbeten. Desto mera angeläget är
det, att högskolorna utrustas med medel härför, ty
det är just de studerandes privilegium att vid dylika
arbeten frigöra sig från den praktiska och ekonomiska
begränsningen, som den i industrien verkande
forskaren måste underkasta sig. Ej blott i utvecklandet utan
även i användningen ha specialmaskinerna betydelse
rent pedagogiskt sett. Med hjälp av en maskin, som
kan lösa differentialekvationer, t. e. ekvationer för
elektriska kretsar, där man i stället för konstanta
impedanser har att införa krökta
strömspännings-karakteristiker t. e. för överspänningsavledare eller
spolar med mättade järnkärnor, kan man lösa
problemet för en hel rad förutsättningar, som systematiskt
röra sig från det ideella tillståndet med konstant
motstånd och konstant permeabilitet fram till de mera
komplicerade förhållandena i verkligheten, och det blir
på så sätt möjligt att få en klar översikt över hur
fenomenen förändra sig, då man går från ideella till
reella förutsättningar. Det vore därför i hög grad
önskligt, att även våra tekniska högskolor successivt
utrustades med större möjligheter för att lämna dylik
forskning inriktad undervisning på de högre stadierna.
I anslutning härtill önskade dr Mateli att en
matematikmaskin funnes tillgänglig inom landet. Den
skulle säkert icke behöva stå arbetslös. Speciellt var
talaren övertygad om att den skulle vara av stor hjälp
att snabbare kunna lösa alla de problem som uppstå i
samband med nivåregleringar i sjöar genom ändrade
avbördningsförhållanden. Ingenjör Eskilsson
underströk ytterligare dessa maskiners praktiska
användbarhet genom att nämna det faktum att amerikanska
militärmyndigheterna lagt sig till med en egen sådan
för lösning av t. e. ballistiska problem.
Sammanträdet var besökt av ca 80 medlemmar, av
vilka endast ett fåtal stannade till supén. I det
trafikkaos, som uppstod när flertalet gav sig iväg, råkade
även föredragshållaren komma bort men uppspårades
och återfördes för att av ceremonimästaren ing.
Wrangel få lära sig matematikens elementa och för
att få bekräftat föreningsmedlemmarnas tacksamhet
för ett trevligt och givande föredrag. Sbg.
Rättelse
I den i föregående nr publicerade årsberättelsen har
insmugit sig ett tryckfel, i det att på sid. 3 4, spalt 2,
rad 2 7 uppifrån, civiling. Ivar Folckers namn
förvanskats till oigenkännlighet, vilket härmed rättas.
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
