- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Elektroteknik /
84

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

^Ttr^cs–

I qso

’5

vJLü^-cs—



- — — — fri or kar ar

taaniny, som f/ffA
viel (2 -Molfidrtjf.



jOJL

-^WrffW–

Fig. 5. Schema över mottagare SM 38.

duktansfri blockkondensator, varigenom förhindras
att störningar från nätet påverka apparaten.

Mottagarens rör äro indirekt upphettade. Deras
glödtrådar äro seriekopplade och övre
regulatorröret (13) och skalbelysningslampan kopplade till
nätspänningen. För att mottagaren skall fungera, även
om skalbelysningslampan är felaktig, är denna
shuntad med ett motstånd (20).

Anodspänningen tages även från nätet över en
blockeringskontakt, avsedd att kopplas till sändarens
omkopplare för sändning och mottagning.
Anodspänningen filtreras i ett lågfrekvensfilter, bestående av
en järndrossel (21) och en blockkondensator (19).

Behövliga fasta gallerförspänningar erhållas över
katodmotstånd.

Antennen är över en kopplingslindning kopplad
till första högfrekvenskretsen (2). Mellan antennen
och jord är inkopplad en glimlampa (1), som
tjänstgör som åskskydd.

Första högfrekvenskretsen är kopplad till
hf-rö-rets (3) styrgaller. Detta rör är en hf-pentod. Dess
anod är transformatorkopplad till andra hf.-kretsen (4),
som i sin tur är kopplad till blandarrörets styrgaller.
Blandarröret (6) är en oktod, vars första och andra
galler arbeta som oscillator på en svängningskrets (5).
De tre nu nämnda svängningskretsarna avstämmas
medelst en trefaldig vridkondensator (18).
Kretsarnas delar äro så avpassade, att första och andra
hf-kretsarna följa varandra och så, att
oscillatorkretsens frekvens alltid skiljer sig med ett konstant värde
från de övriga kretsarnas. Skillnaden är 336 kc/s. Av
praktiska skäl ligger oscillatorfrekvensen högre. I
blandarröret alstras nu en mellanfrekvens med värdet
336 kc/s. I rörets anodkrets ligger ett bandfilter (7)

med två kretsar, avstämda till
336 kc/s. Filtret är vidare
anslutet till mellanfrekvensrörets
(8) styrgaller. Över ytterligare
ett bandfilter (9) kommer man
till detektorröret (10), som är en
duo-diod-triod. Dess ena
diodsträcka lämnar lågfrekvens, den
andra användes för den
automatiska volymkontrollen. Medelst
ett fast motstånd och över ett
filter överföres den likriktade
spänningen till trioddelens galler via en potentiometer
(16).-Genom potentiometern kan önskad ljudstyrka väljas.
Trioddelen är motståndskopplad och över en
kondensator överföres den förstärkta lågfrekvensen till
slutrörets (11) galler. I slutrörets anodkrets är
utgångstransformatorn (23) kopplad. Den är utförd med
förstärkt isolation mellan lindningarna för att
förhindra, att nätspänningen skall kunna komma in på
hörtelefonen. Över anoden på trioden i CBC 1-röret
(10) ligger en klangfärgskontroll, bestående av en
blockkondensator i serie med ett variabelt
motstånd (17). Då klangfärgsratten vrides medsols,
bortskäras de högre tonerna jämte en stor del eventuella
störningar.

Den fördröjda automatiska volymkontrollen verkar
på följande sätt. Över en blockkondensator uttages
en mellanfrekvensspänning från mf-rörets anod.
Denna likriktas i den andra diodsträckan å
duodioden, och denna likström alstrar ett med den
inkommande signalen varierande spänningsfall över ett fast
motstånd i kretsen. Gallren på hf-röret, blandarröret
och mf-röret äro över silar kopplade till denna
spänning, som, då den ökar, minskar rörens förstärkning.
För en stark signal blir således känsligheten mindre
(event. störningar minska). Då ingen eller
svag-signal inkommer, blir förstärkningen maximal (event.
störningar framträda kraftigare). Ljudstyrkan blir
praktiskt taget konstant vid olika kraftiga signaler.
Genom att giva denna diodsträcka en konstant
negativ förspänning uppnås, att den automatiska
volymkontrollen sätter in först vid en lämplig
signalstyrka.

För förhindrande av återverkan mellan rören äro
alla kretsar väl avkopplade från varandra.

84

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:36:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939e/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free