Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
»SÄ? :
/ sr s 4> A. fi
Fig.
fessor Norinder kunde vi sommaren 1937 inbjuda
intresserade till en demonstration av försöksapparater
med det nya materialet vid Institutet i Uppsala.
(Porslinet till dessa försöksapparater hade välvilligt
ställts till vårt förfogande av A.-b. Iföverken.)
Därefter trädde Asea åter aktivt in och fullföljde
i samarbete med Elektrovärmeinstitutet arbetet till
en fullständig apparatkonstruktion för högre
spänningar. Under en övergångsperiod inrättades därvid
i Elektrovärmeinstitutets laboratorium, med Aseas
bistånd, en impulsgenerator med
oscillografutrust-ning för fortsatt kontroll av motståndstillverkningen.
Redan sommaren 1938 kunde från Asea ett antal
provapparater distribueras för provning i praktiken,
vilka, efter vad vi erfarit, fungerade under
åsk-säsongen utan fel i något fall.
EV I-materialets egenskaper.
EVI-motstånden tillverkas såsom block med stor
mekanisk hållfasthet och energiupptagningsförmåga.
Stabiliteten uppnås på grund av bindemedlets
kemiska natur och tillverkningsmetoden; pressning vid
högt tryck och bränning vid hög temperatur. Tack
vare bränningen undgår man den med de flesta
hydrauliska bindemedel följande olägenheten av
hygro-skopicitet.
Materialets motstånd är starkt spänningsberoende
och avledningsfaktorn är låg även vid stora
strömstyrkor och branta uppgångar. Förklaringen härtill
är. att blockmaterialet, som har liten porositet och
innehåller mer än 90 % kiselkarbid, är uppbyggt av
i huvudsak intill varandra liggande korn, men med
reglering av motståndet medelst en speciell tillsats.
Regleringen gäller dels spärrskiktets egenskaper i
kontaktställena, dels kontaktpunkternas antal.
Härigenom kan ernås, att avledningen vid relativt
låg spänning (små strömstyrkor) sker genom en ren
elektronövergång vid kornspetsarna och mellan
närbelägna kornytor, varvid ström-spänningkarakteristikan
kan skrivas I=k- E3>S2. Vid högre spänning
inträder dessutom glimning emellan och utefter
korn-ytorna samt gnistbildning mellan gnistspetsar utan
kontakt. Fler och fler glimställen parallellkopplas
när spänningen stiger och släckas när spänningen
sjunker (jfr Thomas-blocken av år 190330).
Avledningen är därför sammansatt av ett inledande
hysteresisfritt förlopp (intill ca 150 A vid ett block
med 75 mm diameter) och ett följande
avlednings-gebit, där spänningen stiger endast obetydligt, när
strömmen når stora värden (5 kA till 50 kA vid 75
mm diameter).
Vid nedgången efter ett stort strömmaximum är
motståndet i avledningsgebitet mindre än viel
uppgången, dvs. en hysteresis föreligger, men i
släckningsgebitet återtager materialet samma motstånd
som vid uppgången. Detta förhållande illustreras av
oscillogrammen å fig. 9 (från Uppsala-försöken,
Norin-der-oscillograf). I, II och III visar förloppet vid max.
150, 900 och 5 000 A på ett 75 mm block. IV ger en
sammanställning i enhetlig skala av dessa
oscillogram. Man ser att spänningsmaximum vid stigande
strömmaximum höjes endast obetydligt, men att
nedgången ligger lägre ju större ström som passerat. De
nedgående grenarna sammanträffa dock, när
spänningen sjunkit till den normala linjespännningen, och
denna hysteresiseffekt, inverkar i själva verket icke
på släckningsförloppet.
Betydelsen av stort motstånd i släckningsgebitet,
som tidigare diskuterats, skall här ytterligare belysas
med ett par exempel från våra försök. Fig. 10 visar
till vänster två oscillogram
(Trüb-Täuber-oscillo-graf37), vilka gälla motståndsblock med ungefär
samma dimensioner (75 mm diameter, 50 mm sammanlagd
höjd) men av olika materialtyp. Avledningsnivån är
i stort sett lika hög såsom absolut värde. En
jämförelse kräver emellertid, att ett visst maximivärde
för följströmmen, t. e. 50 A, tages till gemensam ut-
0-s /.o 1SH
Fig. 11.
Fig. 10. •
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
