Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Volymökningen åstadkommer en tryckstegring i
kabeln. Ju längre kanal desto större tryck.
Trycket, som blir högst i kabelsektionens mitt, begränsas
genom att anläggningen uppdelas i sektioner, såsom
framgår av fig. 5. Mellan varje sektion inkopplas
expansionskärl, som upptaga resp. avge olja vid
hastiga temperaturändringar inom anläggningen. Yid
långsamma och relativt stora temperaturändringar
upptages resp. avges olja från reservoarerna vid
anläggningens ändar.
Expansionskärlen äro i allmänhet slutna behållare
Fig. 5. Oljekabelanläggning.
med på ett eller annat sätt fjädrande väggar, som
medgiva förändring av volymen. Expansionskärlen
äro helt fyllda med olja, och gas eller luft kommer
därför ej i kontakt med oljan.
I fig. 6 synes en skarvkiosk i en 55 kV
oljekabel-anläggning. I skarvkiosken finnas två
expansionskärl. ett för vardera av de bägge parallella kablarna
i anläggningen. Dessa expansionskärl bestå av platta
behållare av plåt, vilkas väggar stödjas av ett antal
kraftiga fjädrar. Genom reglering av fjädertrycket
göres kärlet användbart för olika tryck. Ett kärl,
som skall användas på en högre nivå inom
anläggningen, skall självfallet arbeta vid lägre tryck än ett
kärl som skall användas vid någon lägre belägen del
inom anläggningen.
I de fall, då oljetrycket till följd av mycket stor
höjdskillnad blir större än manteln tål, uppdelas
anläggningen så, att oljan i de högst belägna delarna
inte kan rinna ner i lägre belägna delar. Detta göres
antingen genom s. k. stoppmuffar, vilka icke tillåta,
att olja går över från den ena delen till den andra,
eller också delas sträckan upp i flera delar, varvid
varje del förses med ändmuffar. Gäller det sjökablar,
så motverkas det inre trycket av vattentrycket
utifrån. I dylika anläggningar förefinnes vanligtvis
ingen risk för att manteln skall skadas av inre
övertryck. Höjdskillnader kunna rent av vara till nytta
på så sätt, att oljan lättare rinner tillbaka in i kabeln
vid avkylningar.
Elektrisk hållfasthet.
Den elektriska hållfastheten hos isoleringen av
impregnerat papper är i likhet med förhållandet hos
gaser beroende av trycket, se fig. 7. Trycket i en
kabel får därför ej understiga ett visst värde.
Visserligen inträffa inte alltid genomslag, därför att
trycket under en kortare tidsperiod hålles lågt eller
genom att spänningen höjes över tillåtet värde. Det
kan rent av vara svårt att efteråt konstatera, om en
överansträngning på grund av den ena eller andra
orsaken förevarit. Men de tunna oljeskikt, som
alltid förefinnas mellan papperslagren såväl i oljekablar
som massakablar, bli vid överansträngning utsatta
för små genomslag. Deras specifika
genomslagshållfasthet är lägre än skiktets i övrigt. Dessutom
utsättas de för större specifik påkänning på grund av
att oljans dielektricitetskonstant är lägre än
dielektricitetskonstanten hos impregnerat papper. Att
im-pregneringsämnet varit utsatt för överansträngning
vid växelspänning igenkännes av att ett vaxartat
ämne bildats och fastnat på papperen, se fig. 8.
Förklaringen härtill är följande: Under inverkan
av höga fältstyrkor (växelspänning) inträffar
sprängning av en del av isoleroljans kolvätemolekyler. De
därvid uppkommande molekylfragmenten kunna "in
statu nascenti" förenas med varandra under bildande
av dels mindre, dels större komplex än de
ursprungliga. Förloppet karakteriseras av frigörande av
vätgas samt bildande av gasformiga kolväten, såsom
metan, etan etc. samtidigt med ökning av oljans
viskositet och eventuell utkristallisering av sådana
nybildade molekylkomplex, som ej äro lösliga i oljan.
Förloppet åskådliggöres på sätt som framgår av
fig. 9.
Första fallet inträffar, då endast mättade
föreningar, t. e. paraffiner, reagera med varandra. Då
frigöres vätgas. Andra fallet inträffar om en mättad
och en omättad förening reagerar. Vätgas frigöres
ej. På grund härav kan man förmoda, att närvaron
Fig. 7. Gränsfältstyrka hos oljekablar vid olika
tryck.
Fig. 6. Expansionskärl i oljekabelanläggning för
55 kV
156
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
