Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
System och apparater för radionavigering och
blindlandning i U. S. A. 1938.
Av LENNART NYSTRÖM.1
Inledning och förslag till terminologi.
Det är ganska märkligt, att ett och samma problem
att giva de för navigering av flygplan nödvändiga
och önskvärda uppgifterna om läge, höjd m. m. har
angripits och till stor del lösts på så olika sätt i
Europa och i Amerika — i två kontinenter som dock
endast ligga en veckas resa från varandra. Först på
senaste tid har flygtrafiken i Europa fått stöd av
radiofyrar — ett system på vilket den amerikanska
flygnavigeringen baserats och som där använts i den
reguljära trafiken ett 10-tal år. I Europa har hastigt
ett vittutgrenat nät av landningsfyrar, mestadels
arbetande på ultrakortvåg, uppförts på de större
flygplatserna i bl. a. Tyskland, England, Frankrike,
Schweiz och Sverige, under det rapporterna om en
motsvarighet i U. S. A. ännu så länge varit föga
innehållsrika. Att man emellertid icke varit passiv utan
synnerligen intensivt och på ett stort antal platser
jämsides nedlagt betydande forskningsarbete och hårt
prövat ett stort antal system därför — varav det i
Europa allmänt använda är ett — framgår av det
följande.
Först dock ett par förslag till svensk terminologi!
Ett av de få ord, som inom denna del av teletekniken
anammats i svenskan är radiofyr, vilket dock fått
så vidsträckt betydelse, att en differentiering blivit
nödvändig allt efter olika användningsområden.
Såväl tyska som engelska facktermer ingå ofta i
litteraturen i ämnet.
Radiofyr (eng. Radiobeacon, ty. Funkfeuer eller
Funkbake); radiosändare med antennanläggning för
utsändning av radiosignaler för riktningsbestämning
eller riktningsangivelse i allmänhet.
Kursfyr (eng. Range, ty. Verkehrsfeuer eller
Ver-kehrsbake); fyr med stor räckvidd för bestämning
på eller vid sidan av flygleden.
Landningsfyr (ty. Landungsbake); fyr med
begränsad räckvidd för bestämning av läge i sidled och
höjdled under själva landningen. Det förekommer
fall då landningsfyr har en sådan räckvidd att den
före landningen kan utnyttjas som kursfyr.
Inflygningsfyr (eng. Localizer); fyr för angivande
av inflygningsriktningen i horisontalplanet till en av
flygplanets landningsbanor. Den uppställes alltså
omedelbart vid eller på flygplatsen och utgör den
del av landningsfyren, som genom ett vertikalplan
genom banans mitt delar rymden i två halvor på
båda sidorna om den fastställda inflygningskursen.
Glidfyr (eng. Glidepath-transmitter); fyr med vars
hjälp under landning rätta läget i höjdled kan
fastställas.
1 Uppsatsen utgör en sammanfattning av resultaten från en
studieresa till Förenta staterna sommaren 1938 med
understöd ur stipendiefonder, förvaltade av
Sverige-Amerika-stiftelsen och Kungl, tekniska högskolan. En kortare översikt
av innehållet lämnades vid Svenska teknologföreningens
ordinäre stämma den 22 mars 1939. Pä grund av förevarande
överbelastning med material har publiceringen blivit försenad.
Red.
Markeringsfyr (eng. Marker, ty. Margierungsbake);
varav två typer särskiljas, den ena med
solfjädersformat fält (fan-marker) (i allmänhet använd för att
giva uppgift om avståndet till landningspunkten) och
den andra med uppåtriktat cigarrformat fält
(Zenith-marker) (för angivande av läget hos en kursfyr eller
annan för navigering viktig orienteringspunkt eller
för hindervarning).
Kursfyrar för långvåg (200—400 kc/s) och deras
placering med hänsyn till interferens och inbördes
störningar.
Även om huvudvikten i denna framställning
kommer att läggas vid landningsfyrar och de nyare
konstruktioner och principer, som tillämpats för
underlättande av höjdbestämning under landning, dels
punktvis och dels längs glidbanor, skall detta speciellt för
Amerikas luftsamfärdsel viktiga område här
behandlas i form av en resumé över använd utrustning och
några viktiga driftserfarenheter.
Den tidigast utvecklade kursfyren med enkel
an-givning av fyra kurser har småningom utökats att
även medge utsändning av väderleksrapport per
radiotelefoni under pågående kurssändning. Då den
förra upptog stor plats på frekvensskalan med sin
tonmodulation av själva bärvågen, har den senaste
begränsats att utsända endast ena sidobandet, men
därmed kommer också sändarutrustningen att
omfatta två sändare, en för vardera signalslaget.
Antennanläggningen, som förut bestod av fyra ca 50 m
höga master i hörnen på en kvadrat med 200 m sida
för kursdiagrammet, har också utökats med en
centralmast för rundstrålning av telefonisändningen.
De amerikanska kursfyrarna äro så gott som
uteslutande byggda för utsändning av fyra kurser med
i enklaste fallet 90° vinkel sinsemellan. Även om
det ofta är önskvärt och även möjligt att ändra den
inbördes vinkeln upptill gränserna min. 50° och max.
130°, får icke förglömmas, att största utstrålad effekt
och därmed största räckvidd ernås med rätvinkligt
kurskors.
Av kartan över U. S. A:s kursfyrar (fig. 1) framgår
att endast i ett fåtal fall samtliga fyra kurser kunnat
läggas efter flyglederna såsom t. e. i Jackson,
Memphis och F:t Worth, att i några fall tre kurser
överensstämma med flyglederna såsom för Washington,
Newark och Pittsburgh, men att för det övervägande
antalet trafiken äger rum längs två kurser. Man kan
oftast utnyttja sådana kontrollpunkter längs leden,
vilka uppstå vid skärningspunkten med en i övrigt
icke använd kurs, och det är och kan vara av stort
värde att piloten har möjlighet att vid tappad
orientering alltid veta sig ligga i fältet från någon fyr
och utan för lång flygtid infångas av en radioled i
ett tätt rutnät, men med nuvarande snäva
våglängdstilldelning och de stora räckvidder, som särskilt
nattetid väsentligt kan överskrida fyrens
verksamhetsområde, har det på grund av inbördes störningar,
180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
