- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1939. Kemi /
12

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Några typer av kärnreaktioner med neutroner.

Yi ha redan stiftat bekantskap med en reaktion,
där neutronen smälter samman med kärnan, som
utsänder ett energiöverskott i form av y-strålning och
som sedan går sönder igen under utsändande av
/J-strålning. Sådana reaktioner fås lätt med ett
mycket stort antal ämnen, t. e. Na, Mg, Al, Si, P, Cl, Ca,
Y, Mn, Cu. As, Se, Br, Zr, Mo, Rh, Ag, In, Sb, Te, J,
Ba, Ir, Pt, Au. Ifall neutronen har mycket stor
hastighet, kan den slå ut en a-partikel, en vätekärna eller
rent av en annan neutron och därmed leda in
kärn-resten på andra vägar till vidare sönderfall. Li kan
sålunda ge helium och tritium, den mycket tunga
väte-isotop, som har atomvikten 3. B ger Li och He; C ger
Be och He; N ger C (med atomvikten 13) och D (tungt
väte). Mg ger Na och H; P ger Al och He eller Si
och H; Cl ger P och He; Cr ger V och H; Zn ger Cu
och H osv.

Några typiska reaktionsformler äro följande:

Il Na + I n = JJ Na* -f y
(Här skriva vi y för enkelhets skull istället för li v-)

^Na*= JJMg + ^/J
En annan möjlighet är:

Il Na + i n = V F* + J «
(Här skriva vi * a, vilket är detsamma som * He.)
Fortsättningen i detta fall blir:

v F* = ;; Ne + ß

En tredje möjlighet är:

» Na + I n = ;; Ne* + \ H
och fortsättningen i detta fall:

Il Ne*= Il Na + J,^
alltså återbildning av stabilt natrium.

Med lithium fås:

I Li + ; n = ; He + ; T

och med bor:

V B + ; n = Li + i He

Denna sista formel är viktig, ty reaktionen är
mycket känslig och användbar som reagens på neutroner.
Man kan t. e. belägga innersidan av ett G.-M.-rör med
bor eller låta dess gasfyllnad innehålla gasen BF3.
Nästan varje långsam neutron, som kommer i
närheten av en borkärna, bringas till reaktion, och den
utsända a-partikeln sätter urladdningen i gång. —•
Reaktionen är även intressant ur en annan synpunkt.
Den är reversibel. Träffas lithium av a-partiklar, får
man bor och neutroner.

Men neutronen kan även absorberas utan vidare
sönderfall, ämnet har då en stabil isotoj) med en enhet
högre atomvikt än den isotop, som reagerar. Dock
utsändes överskottsenergien momentant som
y-strål-ning. Sådana neutron-absorberande ämnen äro t. e.
Cd, Sn, Hg och Pb. Särskilt Cd har stor förmåga att
absorbera neutroner.

(Forts.)

Regulator för vätskors tillopp.

m. fi. liksom vid vattenberedningsanläggningar osv.,
äro dylika regulatorer synnerligen lämpliga.

Regulatorn, som arbetar automatiskt utan
kraftkälla, är i sin övre del försedd med en
strypanord-ning (klaff eller ventil), genom vars inställning den
strömmande mängden regleras (fig. 1). Under
stryp-anordningen strömmar vätskan fritt ut i en behållare,
som nedtill har ett utlopp. Behållaren hänger på en
känslig vågarm och hålles i jämvikt av en motvikt.
Vågarmen är förbunden med strypanordningen genom
ett hävarmssystem på så sätt, att klaffen slutes mera,
då behållaren sänker sig, och öppnas vidare, då
behållaren höjer sig. Då systemet är i jämvikt, är
behållaren i det närmaste fylld, och det rinner samma
mängd vätska ut genom undre utloppet som tillföres
från tilloppsledningen. Om nu det hydrostatiska
trycket i ledningen stiger, t. e. genom påfyllning i
lagerkärlet, så kommer till en början mera vätska att
strömma in i behållaren än vad som lämnar
densamma. Behållaren sänker sig härigenom och
vågarmens rörelse minskar strypöppningen så mycket,
att jämvikt åter inträder. Vid minskat
ledningstryck öppnar sig klaffen på motsvarande sätt
automatiskt.

Den bortrinnande mängden vätska förblir konstant,
så länge behållarens utloppsöppning icke ändras.
Förstorar man denna öppning, så kommer mera
vätska att rinna ut än vad som strömmar till, och
strypklaffen omställes nu åter automatiskt genom att
behållaren blir lättare och lyftes av motvikten. Ge-

En enkel anordning för automatisk reglering av
fritt rinnande vätskemängder beskrives i "Chemische
Apparatur" 1938, häfte 23, av J. Hennig. Apparaten,
som går under benämningen "Rotastat" är framför
allt lämplig för att hålla strömningsmängden
konstant hos vätskor, som rinna ut ur tankar, kärl o. d.,
oberoende av det hydrostatiska tryckets variation till
följd av höjning eller sänkning av vätskenivån. Vid
diverse kemiska industrier, t. e. vid pappers-,
cellulosa-, konstsilke-, ättiks- och sprängämnestillverkning

Fig. 1. Principiell
anordning-av vätskeregulator.

12

Fig. 2. Yttervy av
anordningen i fig. 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:37:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1939k/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free