Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Metoden använder kaliumtrifosfat, K3PO4, som
absorptionsmedel. Svavelväte absorberas härvid enligt
reaktionen: K3PO4 + H2S = K2HPO4 + KHS. Reaktionen är
reversibel genom upphettning av den svavelvätemättade
lösningen. Metoden kan användas för både gasformiga
och flytande kolväten. I det senare fallet bilda nämligen
vätskorna en mekanisk blandning, varför fosfatlösningen
kan avskiljas från kolvätena i en enkel separator.
Principen är densamma i båda fallen, varför endast den
första här skall beskrivas.
Kolvätegaserna innehållande svavelväte, t. e. orenad
lysgas, bringas i intim kontakt med fosfatlösningen i ett
e
■40 x?
^
o
20
o ?o 40 HO 80 /OO x
Hz5. % ov mä-tfacj lösning
Fig. 2. Diagram utvisande svavelvätes ångtryck över
fosfatlösningar vid olika koncentrationer.
vanligt absorptionstorn, arbetande enligt
motströmsprincipen. Den svavelvätemättade fosfatlösningen
regenereras sedan i en vanlig panna genom att upphettas till
kokning. Den avgående blandningen av vattenånga och
svavelväte avledes genom en kondensor, där
kondensatet avskiljes och återföres till absorptionstornet.
Fig. 1 visar huvudanordningarna vid en dylik
anläggning. Förvärmare och kylare äro endast till för att
höja anläggningens värmeekonomi. Fosfatet framställes
på platsen av kaliumhydrat och fosforsyra. Att
koncentrationen är av betydelse framgår av fig. 2, som visar
en jämförelse mellan ångtrycket av svavelväte i jämvikt
med en 20 % och en 50 % fosfatlösning. Den här valda
temperaturen är 82 °C, men lägre temperaturer visa en
liknande skillnad, nämligen en avsevärd sänkning av
ångtrycket vid utspädning av fosfatlösningen. Detta
förhållande utnyttjas genom att uppdela fosfattillförseln
till absorptionstornet i två grenar. Den lägre, som
kommer i kontakt med gasblandning, som är rik på H2S, har
en koncentration av 40—50 %, varemot den övre genom
utspädning med kondensat hålles i närheten av 20 %.
Detta underlättar väsentligt absorptionen av de sista
resterna av H2’S i toppsektionen av tornet.
Till sist kunna följande praktiska synpunkter
framhållas: Förfarandet är ekonomiskt till följd av billiga
råmaterial, och emedan enda förlusten i systemet
uppstår genom läckage i pumparna. Sedan anläggningen
startats, fortlöper processen med ringa tillsyn. Järn och stål
äro praktiskt taget beständiga i alla delar av
anläggningen, varemot legeringar innehållande koppar anfrätas.
Processen är ekonomisk vid temperaturer upp till 95 °C.
San Francisco den 25 augusti 1938.
Herman A. Jacobson.
Standardisering av smörjoljor
och smörjmedel.
Standardiseringskommittén för smörjoljor och
smörjmedel har utarbetat följande förslag till metod för
bestämning av fasta, främmande ämnen. I händelse
anledning till kritik föreligger, torde förslag till
ändringar och tillägg före den 1 mars 1939 insändas till
kommitténs sekreterare, bergsingenjör Folke Lindgren,
Sveriges standardiseringskommission, Stockholm 16.
Förslag till metod för bestämning av
fasta, främmande ämnen.
Definition.
Med fasta främmande ämnen avses i oanvända oljor
och fetter såsom förorening ingående ämnen, vilka äro
olösliga såväl i oljor och fetter som i bensol eller i
blandningar av bensol och alkohol.
Ändamålet med bestämningen.
Mängden fasta ämnen bestämmes, enär dessa äro att
anse som föroreningar och kunna verka skadligt vid
den praktiska användningen av oljor och fetter.
Måttenhet.
g/100 g — procent = %.
Erforderliga lösningsmedel.
Renbensol, kokgränser 80/82 °C.
Etylalkohol, minst 95 volymprocentig.
Provningens utförande.
a) vid oljor.
5—10 g prov löses i 10-faldiga mängden bensol och
filtreras genom ett i vägflaska med precisionsinslipad
glaspropp vid 105 °C torkat filter (= Munktells nr 00,
9 cm). Efter fullständig urtvättning med bensol torkas
filtret ånyo vid 105 °C och väges i vägflaskan.
b) vid fetter.
3—5 g prov löses i erforderlig mängd av en
blandning av 80 vol. % bensol och 20 vol. % alkohol genom
upphetttning till kokning i kolv med återflödskylare.
Den erhållna lösningen filtreras varm genom ett i
vägflaska med precisionsinslipad glaspropp vid 105 °C
torkat filter (Munktells nr 00, 9 cm). Efter fullständig
urtvättning med varm bensol-alkohol-blandning torkas
filtret ånyo vid 105 °C och väges i vägflaskan.
Metoden lämpar sig endast för fetter innehållande
kalk-, natron- kali- eller aluminiumtvålar. Vid närvaro
av andra tvålar måste andra analysmetoder användas
på grund av vissa tvålars svårlöslighet i här använda
lösningsmedel.
Felkällor.
Erhållna analysresultat kunna påverkas av de fasta,
främmande ämnenas kornstorlek, ofullständig
urtvättning av filtret samt olika porvidd hos detta, varför
alltid det föreskrivna slaget filter måste användas.
Totalt provningsfel.
Vid oljor: ± 0,oi
Vid fetter: ±0,05.
Notiser
Fotoelektrisk analys av åkerjord. Åkerjorden måste
innehålla minst 0,i g K20 och 0,oi g fosforsyra per kg
för att vara av god kvalitet. Ligger K20- eller
fosforsyrehalten lägre, bör man tillföra gödningsmedel.
Reichsnährstand i Tyskland har tagit till sin uppgift
att undersöka jordens sammansättning bl. a. på
åkrarna med jämna tidsintervall samt att med ledning av
undersökningsresultaten giva anvisningar om, huru
gödningen lämpligen bör ske.
En vanlig kemisk analys ger icke ändamålsenligt
resultat. Plantorna hava nämligen endast förmåga
att upptaga de lösliga beståndsdelarna ur jorden, men
vid en normal analys bestämmes även samtidigt de
olösliga. Man har därför gått tillväga på följande sätt:
I en bestämd jordmängd sås ett visst antal sädeskorn.
Efter en groddtid av 17 dygn hava de unga
sädesplan-torna upptagit allt löst kali och fosforsyra ur jorden.
Plantorna upptagas nu och förbrännas, och ur askan
framställes en undersökningslösning, som analyseras
på kalium och fosfor.
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
