Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Det är ett imponerande material, som här
sammanfattas i form av tabeller och grafiska bilder. En
avdelning upptager alla kända grundämnen och
meddelar vad kärnkemien kan förvandla dem till genom
bestrålning med a-strålar, H- eller D-partiklar,
j>-strå-lar eller neutroner. Alla kärnreaktioner äro
fullständigt utskrivna och karakteristiska data jämte
litteraturställen uppgivna. En annan avdelning ger
tabeller över alla kända isotoper, stabila och
instabila, artificiella och naturliga. Den i gammal stil
uppfostrade kemisten, som endast med tvekan en
gång accepterat tanken, att några element kanske
kunde vara blandelement, han må här varnas att
åse tabellerna: de omfatta 650 olika isotoper och
meddela alla dessa olika atomslags viktigaste
egenskaper. Det blir svåra kurser vid framtida
tentamina i kärnkemi, och materialet är ännu ej
genomforskat! — En tredje avdelning ger grafiska bilder
av materialet, något som i viss mån underlättar
inlärandet. — Boken kan utan tvekan
rekommenderas till en var, som har intresse av att bli
bekant med hur den oorganiska kemiens
fundamentet grundämnena, för närvarande äro klassificerade,
katalogiserade och dissikerade, hur lång
medellivslängden är och hur den genetiska släktskapen är i
förhållande till andra element.
J. Tandberg.
Föreningsmeddelanden
Svenska teknologföreningens avdelning för kemi och
bergsvetenskap sammanträdde den 10 mars 1939 kl.
19,30 till ordinarie kemiafton under ordförandeskap
av disponent B. Thorbjörnson. Till justeringsmän för
protokollet jämte ordföranden utsågos
bergsingenjören J. Morsing och laboratoriechefen S.
Giertz-Hedström. Efter anmälan inträdde följande nya
medlemmar i avdelningen: bergsingenjörerna S. Bergh,
N. Björkenstam och C. Sebardt samt civilingenjören
O. Persson varjämte ingenjören S. Hjerdin invaldes.
Berättelse över avdelningens verksamhet under år
1938 anmäldes av sekreteraren och godkändes utan
uppläsning. Denna berättelse finnes införd i Teknisk
tidskrift, bergsvetenskap h. 3, 1939. Skrivelse från
Svenska nationalkommittén för
världskraftkonferen-ser rörande internationell kemiingenjörkongress i
Berlin 1940 anmäldes. Denna kongress, som hålles i
form av ett sektionsmöte av Världskraftkonferensen,
är avsedd att äga rum den 23—39 juni 1940. Från
sekreteraren framfördes en anhållan från
konferensens svenske generalsekreterare civilingenjör Edy
Velander, att intresserade ville vända sig till honom för
erhållande av närmare uppgifter rörande kongressen,
resp. för ev. anmälan av skriftliga bidrag till
densamma.
Ordet överlämnades härefter till professorn vid
Danmarks tekniske Højskole, Dr. techn. A. H. M.
Andreasen, som hörsammat en gemensam inbjudan
från Ingenjörsvetenskapsakademien och avdelningen
att hålla två föredrag i Stockholm över problem
sammanhängande med fasta ämnens finfördelning. Det
första av dessa föredrag, behandlande ämnet "Vore
Ønsker wied Hensyn til de Jäste Stoffers Finhed" hade
av professor A. föregående dag hållits på
Ingenjörsvetenskapsakademien. Till detta föredrag hade
avdelningens medlemmar mottagit inbjudan av akademien.
Dagens föredrag med titeln "Vore Midler til
Tilveje-hringelse af den. ønskede Finhed hos fäste Stoffer"
hölls i direkt anslutning till det föregående föredraget
och inför i huvudsak samma auditorium ehuru denna
gång på teknologföreningens lokal. Bägge dessa
föredrag komma att i sin helhet återgivas i denna
tidskrift. Början är gjord i detta häfte, där första delen
av föredraget på Ingenjörsvetenskapsakademien
återfinnes. Till aftonens föredrag voro
Ingenjörsvetenskapsakademiens ledamöter särskilt inbjudna. Efter
det med ljusbilder och demonstrationer belysta
föredraget, som erbjöd många intressanta synpunkter för
fackmännen, utspann sig en stunds diskussion.
Härvid framhöll laboratoriechefen Giertz-Hedström, att
han på grund av egna erfarenheter från krossning av
betongkuber och liknande hade svårt att oreserverat
acceptera föredragshållarens teori rörande
krossnings-förloppet, som syntes förutsätta att trycket alltid
verkade vinkelrätt på en större yta, under det att
praktiken utvisade, att partiklarna måste komma att intaga
alla möjliga lägen i förhållande till krossorganet.
Prof. Andreasen genmälde, att detta endast vore
riktigt i rena specialfall, i det att redan efter en kort
stund en sådan åverkan åstadkommits på den
ursprungliga kroppen, att dess fragment i allt väsentligt
kunde betraktas såsom intagande det "idealläge" i
förhållande till krossorganet som teorien utgår ifrån.
Civilingenjör A. B. C. Dahlberg frågade, om
föredragshållaren hade sig något närmare bekant om den nya
malningsmetod, som består i att malgods medelst
strömmande luft kastas mot vartannat, varigenom en
ytterst likformig krossning erhålles.
Föredragshållaren, som visserligen kände till patenten rörande denna
metod, vilken går under benämningen mikronisering,
kunde emellertid icke för dagen lämna närmare
detaljer rörande densamma. Dr Hagerman framhöll
betydelsen av kornformen för malningsförloppet och
nämnde, att undersökning av krossprodukter från
kvarnar visar, att de större kornen ha en från de
smärre kornen helt avvikande form. Talaren ville
betona betydelsen av att undersöka olika
malanordning-ars karakteristik i detta avseende. I anslutning till
det av föredragshållaren vid gårdagens föredrag
demonstrerade paradoxala förhållandet, att ett pulver,
från vilket de finaste kornklasserna avlägsnats,
dammade avsevärt mera än samma pulver, i vilket de
finaste beståndsdelarna finnas kvar, ville talaren
nämna, att samma fenomen är känt inom
sedimen-teringsfysiken, där det äger stor betydelse för floders
igenslamning o. d. Av vårfloden avlagrat grövre
sediment kan genom sedermera överlagrat finare sediment
skyddas för bortspolning av nästa vårflod, varigenom
uppdämningar bildas. Disponent Thorbjörnson
frågade med hänvisning till den av föredragshållaren
demonstrerade formeln för brikettering, om man kunde
påräkna att lyckas med brikettering av vilket som
helst material, blott man kände den kritiska
koefficienten e. Som bekant var problemet i hög grad
aktuellt i Sverige för träkolsbriketter.
Föredragshållaren bekräftade, att praktiskt taget alla ämnen
kunna bringas att bilda briketter med ett minimum av
bindemedel, om man blott applicerar trycket på rätt
sätt. I anslutning härtill nämnde civilingenjör
Stenhagen, att försök med träkolsbrikettering hos Ford
Motor Co. i Iron Mountain, Mich., visat, att äggform
på briketten var det rätta. Som bindemedel användes
här stärkelse, men sulfitlut ginge säkert lika bra.
Denna äggform, som ju f. ö. även i vissa fall användes
vid framställning av vanliga kolbriketter, bekräftade
riktigheten av de av föredragshållaren framförda
teoretiska synpunkterna.
Sedan föredragshållaren vederbörligen avtackats,
förklarades sammanträdet avslutat. Härefter följde
sedvanlig supé och samkväm med bl. a. sång av KTH:s
utomordentligt väl samsjungna studentkör och
trollkonster av kvällens uppburne föredragshållare.
F. H. S.
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
