Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
Undersökningar rörande riskerna för
fosgen-bildning ur klorerade kolväten.
Av fil. dr J. TANDBERG.
Nedanstående uppsats utgör en kraftig
varning till alla som handskas med
klorerade kolväten (koltetraklorid, trikloretylen
etc.). Det skulle vara värdefullt om
läsekretsen ville delgiva Teknisk tidskrift, kemi
sina erfarenheter på området, särskilt betr.
eventuella olyckstillbud, som kunna tänkas
ha haft samband med fosgenbildning av
klorerade kolväten. Red,.
Det är sedan länge känt, att klorerade kolväten
(koltetraklorid, trikloretylen o. dyl.) sönderdelas av
glödande kol eller öppen låga, så att bl. a. fosgen och
klorväte bildas. Fosgen är en synnerligen giftig gas,
som kan förorsaka svåra skador, och förgiftningarna
få lätt ett ödesdigert förlopp. Vistas man i luft, som
innehåller t. e. 0,1 mg fosgen per liter (= 100 mg eller
24 cm3 per m3), har man redan inom 10 minuter
inandats tillräckligt med giftämne för att räddning till
livet skall bli osäker. Är koncentrationen högre,
räcker det med ett fåtal andedrag för att samma risk
skall förefinnas.
Produkten av giftämnets koncentration i luften
(mg/m3) och den tid i minuter, man kan uppehålla sig
i sådan luft, intill dess livsvådliga skador inträffa,
kallas dödlighetsprodukten. För fosgen har detta tal
satts till 1 000 (Haber sätter det till 450).
Fosgenets verkan är mycket lömsk. Ren fosgen
har i stark utspädning knappast någon varnande lukt.
Finnas andra gaser närvarande, som ha lukt, märkes
fosgen överhuvud taget icke. Man kan utan att
strax märka det inandas fosgen i dödande mängd och
likväl vara fullt arbetsför under flera timmar. Men
sedan kommer katastrofen. Även om man snart
kommer ut i frisk luft och får vila, känner man andnöd
och trötthet, ansiktsfärgen blir blå, man hostar
smärtsamt. Fosgengasen har hydrolyserats av
fuktigheten i lungornas kapillärer och bildat klorvätesyra:
C0C12 + H,0 = 2 HCl + C02.
Förstörelsearbetet i lungorna fortsätter även sedan
den ursprungliga fosgenmängden försvunnit.
Lungvävnaden släpper igenom blodserum (lungödem) och
lungorna förstöras; kvävning blir följden. Döden
följer på andra eller tredje dagen, vid större dosis
fosgen redan efter några timmar. På grund av att den
dödliga verkan inträffar först någon tid efter
inandningen (i varje fall finnes det alltid en latenstid på
åtminstone ett par timmar) är fosgen icke helt
idealisk som krigsgas. Den kommer därför säkert att som
sådan ersättas med snabbare verkande ämnen.
Under världskriget tillverkades dock enbart i Amerika
över 1 500 ton fosgen.
Den stora risk, som finnes, att man stundom kan
möta fosgen under fredliga, vardagliga
omständigheter, motiverar, att man gör sig mera bekant med
gasen och är beredd att kunna påvisa och undvika den.
När bildas fosgen?
Den gamla metoden att framställa fosgen är att
blanda klor och koloxid och utsätta gasblandningen
för solljus eller ljuset från en kvicksilverbåglampa:
CO + Cl2 — CO Cl2. Ännu under världskriget
användes denna metod i teknisk skala. Snart fann man
lämpliga katalysatorer (djurkol), som gjorde
metoden enklare.
I det dagliga livet finnes ofta risk att man
ofrivilligt framställer fosgen, låt vara i mindre mängder.
När en fri låga, en gaslåga i ett kök eller
laboratorium, en svetslåga eller t. o. m. en liten evighetslåga,
brinner i luft, som innehåller ångor av klorerade
kolväten, bildas fosgen jämte klor och klorväte m. m.
Sådant kan lätt inträffa vid fläckuttagning med
koltetraklorid, vid tvättning eller avfettning med
trikloretylen osv. i ett rum, där en gaslåga brinner. I
större skala sker fosgenbildning, då man använder
kemiska eldsläckningsapparater för att släcka ett
eldsvådetillbud. Då sprutar man en vätska, som
vanligen innehåller koltetraklorid, trikloretylen eller
annat klorerat kolväte, mot brandhärden. Ångorna av
sådana vätskor äro visserligen mycket effektiva i
eldsläckningsavseende — det finnes många intyg och
vittnesmål härom — men samtidigt med att elden
släckes, bildas stora mängder fosgen. Ännu värre är,
att luft, som blott innehåller relativt små mängder av
ångorna (under ca 5 volyms %), fortfarande kan
underhålla förbränning. De förbränningsprodukter, som
då bildas, innehålla fosgen i livsfarliga kvantiteter,
som närmare skall visas längre fram.
En stor risk för fosgenförgiftningar existerar även
i samband med eldsvådor i hus med
centralkylanläggningar, som innehålla klorerade kolväten i
rörsystemet. Ett dylikt medium, som är mycket fördelaktigt
ur rent kylteknisk synpunkt, är freon
(diklordifluormetan, CC12F2). Detta ämne (eller liknande)
användes f. n. ofta i Amerika i samband med
kylanläggningar. Men vid händelse av eldsvåda löper man
stor risk, att ämnet strömmar ut ur rörsystemet, och
när ångorna möta elden, alstras icke blott fosgen
utan även klorväte och fluorväte, alltså mycket
obehagliga produkter.
Vissa typer av rökfacklor, som användas för
militärt ändamål, kunna utveckla fosgen. Den s. k.
Ber-ger-blandningen innehåller zinkpulver och
koltetraklorid eller hexakloretan och tändes med
initialtän-dare. Reaktionsmassan kan även innehålla klorater
eller nitrater. Reaktionen förlöper i huvudsak så, att
det bildas zinkklorid och kol. Röken består av små
droppar av zinkklorid, som absorbera fuktighet ur
luften, jämte kolpartiklar. Emellertid bildas även fri
klor, klorväte och fosgen.
Om ultraviolett ljus (från solen eller en
kvicksilverlampa) belyser luft, innehållande ångor av
trikloretylen o. d., bildas fosgen, varom närmare
längre fram. Risk finnes därför att man alstrar
fosgen i ett rum, där man tänt en kvicksilverlampa (t. e.
en s. k. kvartslampa), om man i samma rum eller ett
angränsande t. e. nyss avlägsnat fläckar ur kläder
med hjälp av klorerade kolväten, som ju äro goda
fläckuttagningsmedel.
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
