Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
Fenoler bestämdes genom skakning av den med
sodalösning behandlade oljan med 2-n NaOH-lösning.
Lutlösningen surgjordes med H2S04 och de erhållna
fenolerna utextraherades med eter. Eterlösningen
torkades och etern avdrevs. Fenolerna voro ganska
tjockflytande.
Baser bestämdes genom skakning med 10 %-ig
HCl. HCl-lösningen gjordes alkalisk och de frigjorda
baserna extraherades med eter. Eterlösningen
torkades och etern avdrevs.
Neutralolja. Den med soda, lut och HCl
behandlade oljan torkades. Resterande olja r=
neutralolja.
Oljan uppdelades på detta sätt i
feta syror ............................0,15 %
fenoler ..................................10,92 %
baser ....................................0,62 %
neutralolja ..........................86,15 %
förlust ..................................2,16 %
100,00 %
Den erhållna neutraloljan destillerades i en
Claisen-kolv. Härvid erhölls ur 290 g neutraloljor:
Det totala oljeutbytet var 9,34 % av vedvikten,
destillaten av neutraloljan intill 220° och intill 250°
utgjorde resp. 2,123 och 3,3,1 % av vedvikten. Den
intill 220° överdestillerade neutraloljan höjde
oktan-talet för bensin. (Forts.)
Shellgas — ett nytt bränsle.
Av sprängämnesinspektören major C. F. WESTRELL.
Under namnet shellgas har nyligen introducerats ett
gasbränsle för hushålls- och laboratoriebruk m. m.
som på grund av sina egenskaper är väl förtjänt att
uppmärksammas.
Shellgasen utgör en biprodukt vid raffinering av
råolja och utvinnes i samband med dennas krackning.
En del av de vid krackningen bildade gaserna kunna
nämligen förtätas till vätska redan vid mycket
måttligt tryck, en egenskap som man utnyttjar för att av
dessa biprodukter åstadkomma ett tekniskt och
ekonomiskt värdefullt bränsle. De genom tryck till vätska
förtätade kolvätena, som bilda den s. k. shellgasen,
kunna sålunda i vätskeform förvaras och distribueras
på tunnväggiga och därigenom relativt lätta behållare
av plåt. Genom en mycket enkel reduceringsventil
utsläppes innehållet i gasform vid ett lämpligt
förbrukningstryck, och gasflaskan anslutes direkt med
en slangledning till bruksapparaten, t. e. gasbrännare,
gasspis, varmvattenberedare e. d.
För tillgodogörande såsom bränsle uppdelas
krack-ningsgaserna genom fraktionering under tryck i två
grupper, vilka kunna betecknas såsom
"propanfrak-tionen" och "butanfraktionen". Genom
fraktioneringen utvinnes icke ren butan eller propån, vilket
skulle ställa sig onödigt dyrbart utan någon
motsvarande praktisk nytta, utan man nöjer sig med tvä
fraktioner, vilka i stort sett kunna anses representera
propanens resp. butanens fysikaliska egenskaper.
Det bränsle, som under namn av Shellgas nu föres
i marknaden, tillhör butanfraktionen och har
nedanstående sammansättning:
Propån 5 ,%.
Isobutan 15 %.
Butylen 30—40 %,
Normal butan 40—50 %.
Som synes innehåller shellgasen inga direkt giftiga
beståndsdelar, vilket måste betecknas såsom en
fördel framför exempelvis stadsgas, som på grund av sin
koloxidhalt är giftig.
Enligt leveransbestämmelserna för shellgas får
gasen vid 50° temperatur icke ha ett ångtryck
överstigande 6 kg/cm2. Ångtrycket är
vid 0° 1,2—1,6 kg/cm2,
„ 15° 2,0—2,5
„ 30° 3,3—4,0
Explosionsområdet för en blandning shellgas-luft
ligger vid gashalter mellan 2,4—9,5 %. Spec. vikten
hos den vätskeformiga produkten är 0,57 och spec.
vikten hos motsvarande gas relativt luft 2,o.
Värmevärdet för gasen är hög som hos alla kolväten och
Utgör 11 000—12 000 kcal/kg gas.
Gasen föres i marknaden på flaskor av plåt,
tillverkade efter mycket stränga normer. Materialet är
mjuk stålplåt, och flaskan hopsvetsas av två
helpres-sade halvor medelst en horisontal svetssöm. Flaskans
hals tillslutes med en metallpropp, försedd med en
avstängningsventil samt ett sidoriktat grenrör, avsett
för anbringande av reduceringsventilen. Detta rör är
under transporten tillslutet medelst ett blindlock.
Förvarad i detta emballage måste shellgasen
förutom stor bekvämlighet vid användningen även anses
erbjuda en ganska stor trygghet mot olyckshändelse
i jämförelse med andra gasformiga bränslen. Detta
beror dels på gasens egna egenskaper, dels på
flaskornas konstruktion och material, I det att sålunda
t. e. oblandad acetylengas under vissa förhållanden
kan spontant explodera, föreligger i fråga om
shellgas ingen sådan möjlighet. Explosionsområdena äro
för acetylen-luftblandning 3,5—52,5 ,%, för
stadsgas-luft 7,9—19,i %, för shellgas-luft 2,5—9,5 ,%, sålunda
trängst för shellgas-luft. Gastrycket utgör vid
vanlig temperatur i en dissousgasflaska 15. kg/cm2, i en
stadsgas ("flaskgas")-behållare ca 150 kg/cm2, under
det att det i en shellgasflaska endast uppgår till
2,5—3 kg/cm2.
Vid shellgasflaskans konstruktion har särskild
hänsyn tagits till att även vid stark upphettning av
flaskan utifrån genom brand e. d. några skador genom
flaskans explosion icke skola uppstå.
Tack vare det låga kondensationstrycket hos
bränslet kräves för detsamma icke något emballage,
som uthärdar höga tryck, då det givetvis icke
föreligger något skäl att komprimera bränslet högre, än
att det under lagring och transport bibehåller sin
vätskeform. Det är sålunda möjligt att använda
mjuk, tunn stålplåt som flaskmaterial, vilket å ena
Temp. •c Destillat ml
70 0
150 6
160 11
165 20
170 30
180 36
190 45
200 64
210 75
220 91 Destillatets vikt 81,2 g.
230 103
240 121
250 133 Destillatets totala vikt 120,2 g.
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
