Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
KEMI
REDAKTÖR: FRITHIOF H, STENHAGEN
HÄFTE 9 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 9 SEPT. 1939
INNEHÅLL: Orienterande försök med randighetsmätare för fönsterglas, av civilingenjör Ivar
Sven-Nilsson. — Upphettning och torrdestillation vid vanligt tryck av ved, vitmossetorv, bränntorv m. m. och med
olika tillsatser, av Hilding Bergström och K. G. Trobeck. —- Balkan som avsättningsområde för kemiska
produkter. — Notiser.
Orienterande försök m ed randighetsmätare för
fönsterglas.
Av civilingeniör IVAR SVEN-NILSSON, LSTF.
Svenska teknologföreningens handbok 58,
Normalbestämmelser för leverans och provning av
maskindraget fönsterglas, fyller ett länge känt behov. Både
metoder för prövningarna och tillåtna felaktigheter
angivas. En svaghet är dock, att för randigheten
bedömarens subjektiva uppfattning fortfarande måste
avgöra, om de genom glasrutan betraktade föremålen
synas förvrängda, och om denna förvrängning
eventuellt kan anses vara av störande grad, när rutan
hålles på visst avstånd och i viss vinkel. Denna
subjektiva uppfattning är olika hos olika personer, av
naturliga skäl är den ofta olika hos kund och säljare.
En mätapparat, varmed randighetsgraden kunde
bestämmas i vetenskapligt definierade storheter, som
skulle tillåta att vissa bestämda gränsvärden
fixerades mellan de olika kvaliteterna, skulle eliminera
många tvister. Särskilt för fönsterglasbruken, som
önska ett friktionsfritt förhållande till sina kunder,
vore en sådan apparat ovärderlig. Dels skulle bruken
då kunna försäkra sig om att det glas de släppa ut
också håller givna fordringar, varigenom bruken
skulle slippa vidare klagomål över otillåten
randighet, dels skulle arbetet vid glasskärningen avsevärt
underlättas. Det förekommer nämligen ideligen, att
glaset från hyttan eller lagret innehåller någon svag,
men märkbar rand. Frågan återkommer då ständigt:
"Kan denna rand få gå med i A-glas, måste glaset
tagas till B-kvalitet, eller skall glaset skäras till
A-glas i smalare mått, och i så fall hur. smala?"
Gränsfall förekomma ofta. Den ansvarige sorteraren
känner sig då stå på osäker grund. Med en mät-
apparat skulle randens störningsgrad fort och säkert
kunna bestämmas, eventuellt kan när flera svaga
ränder förekomma, direkt bestämmas vilka som kunna
tillåtas i t. e. en A-rutas mittparti och var snitten
måste läggas. På grund av den synnerligen
enhetliga tillverkningsprocessen vid glasdragningen är en
enda sådan mätning tvärsöver glasbandet i regel
representativ för avsevärda kvantiteter glas före och
efter mätstället.
Samtliga optiska fel hos fönsterglas märkas som
förändring eller förvrängning av genom rutan
betraktade föremål. Om denna förvrängning övervägande
sker på ena leden kallas glaset randigt.
Förvrängningen beror på att vissa delar av rutan avlänka
ljuset till en annan riktning än dess ursprungliga, så
att förut parallella ljusstrålar efter sin passage genom
rutan icke längre äro parallella.
Orsaken till randigheten är vid bättre fönsterglas
bristande planparallellitet hos glasytorna, såväl
vågighet som tjockleksändringar. Randighet på grund
av glaspartier med annan brytningsindex än
huvudmassan förekommer även. men ger vanligen så skarpa
fel, att sådant glas endast duger till utskottsglas, vars
sortering saknar intresse i detta sammanhang.
En mätapparat för randigheten är därför lämpligen
en apparat som mäter en ljusstråles avlänkning vid
passage genom olika delar av rutan. I princip
utgjordes den vid försöken använda apparaten av en
rak glödtråd, som medelst ett linssystem avbildades
på en skärm, se fig. 1. Fönsterrutan, som skulle
prövas, sattes med ränderna parallella med glödtråden
Ljuskälla
Fig. 1. Randighetsmätare, principiell anordning.
Provruta
Fig. 2. Randighetsmätare, förbättrat utförande.
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
