Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kemi
H. P. Bassett: Acetone. Chem. Met. Eng. 190 (1919).
Friedrich Bergius und Erik Hägglund, Essen: Verfahren
zur Aufarbeitung von Ablaugen aus dem alkalischen
Auf-schluss pflanzlicher Stoffe. DRP 311933 (1919) Kl. 55 b.
Emil Heuser und Hans Schmelz : Die Gewinnung von
Methylalkohol aus Lignin. Cellulosechemie, 1, 49 (1920).
Emil Heuser und Arne Winswold : Ueber die Bildung von
Oxalsäure aus Lignin. Cellolusechemie 2, 113 (1921).
Emil Heuser : Arbeiten aus dem Institut für
Cellulosechemie der technischen Hochschule Darmstadt. Papier-Fabr.
Fest- und Auslandsheft 19, 75 (1921).
Franz Fischer und Hans Schrader : Ueber die
Druck-erhitzung von Cellulose und Lignin in Gegenwart von Wasser
und wässerigen Alkalien. Abh. z. Kenntniss der Kohle 5,
332 (1921).
Franz Fischer und Hans Schrader : Ueberführung der
Cellulose in Milchsäure durch Druckerhitzung mit wässerigem
Alkali. Abh. z. Kenntnis der Kohle 6, 115 (1921).
L. F. Hawley : Effect of Adding various Chemicals to
Wood Previous to Destillation. J. Ind. Eng. Chem lt3
(1922).
L. F. Hawley and S. S. Aiyar : Distribution of Methoxyl
in the Products of Wood Destillation. J. Ind. Eng. Chem.
1055 (1922).
Franz Fischer, Hans Schrader u. Helmut Wolter :
Ueber die Entcarboxylierung der Milchsäure. Abh. z.
Kenntnis der Kohle 6, 99 (1923).
G. K. Spence : Treatment of spent soda liquor. Paper.
Vol. 33 Nr 10, 7 (1923).
Walter Quist : Bidrag till kännedomen om
oxalsyreframställning ur sågspån. Acta Acad. Aboensis Mat. et. Phys. 3
(1924).
Emil Heuser und Fritz Herrmann: Die Kalischmelze des
Lignins, der Cellulose und des Holzes. Cellulosechemie 5
1 (1924).
Erik Hägglund : Zur Kenntnis der Acetonbildung aus
Acetaten. Journ. f. prakt. Chemie 101, 50 (1924).
Erik Hägglund : Nutzbarmacliung der bei der
Natronzell-stofffabrikation entfallenden Schwarzlauge. DRP 400 661, Kl.
55 b (1924).
Erik Hägglund: Untersuchungen Uber den Aufschluss von
Ficlitenholz mit Alkali und das Verhalten der verschiedenen
in Lösung gegangenen Holzbestandteile bei der
Druckerhitzung auf hohe Temperaturen. Cellulosechemie 5, 81 (1924).
A. W. Schorger : Acetone by distillation of wood with lime.
Ind. Eng. Chem. 944 (1925).
Erik Hägglund: Neue Wege der Alkali-Regeneration aus
Schwarzlaugen. Papierfabrikant 493 (1925).
Hugo Wallin och S. Odén : Försök att ur
cellulosavfalls-lutar och träavfall m. m. vinna metylalkohol, aceton, oljor och
salter av organiska syror. I. V. A. handlingar Nr 5i (1926).
Erik Hägglund : Om olika vedslags sönderdelning vid
tryckupphettning i alkalisk lösning. Sv. kemisk tidskrift S9,
90 (1927).
Sven Odén und S. Lindberg : Die Einwirkung von
Ätz-natron auf Cellulose unter höhem Druck. Ind. Eng. Chem. 19,
132 (1927).
M. D. Ivanoff : Pyrogénation des carbonates, magnésiens
mixtes-Méthode de préparation des cétones. Bull. soc. Chem.
France 1,3, 441 (1928).
P. Kupferberg : Beitrag zum Studium der Wirkung von
Katalysatoren auf den Verlauf und die Produkte der
Fichten-holzdestillation. Bull. Inst. Pin. 113 (1930).
Max Phillips and M. j. Goss: Distillation of alkali lignin
in reduced atmosphere of carbon dioxide. Ind. Eng. Chem.
1436 (1932).
Günther Rordorf : Die Verwertung von Sägespänen und
Sägemehl. Chem. Ztg. 59, 623 (1935).
B. J. Leonow : Gewinnung von Oxalsäure. Ryskt pat.
44546 (1935).
Balka n som avsättningsområde för kemiska produkter.
Aten, juni 1939.
Balkanstaterna ha på senare år gjort stora framsteg i
ekonomiskt hänseende och kunna uppvisa en sådan
utveckling, att deras betydelse för världshandel och
världsindustri vuxit i utomordentligt hög grad. Detta gäller
även för kemisk produktion, något som framför allt
sammanhänger med den tilltagande industrialiseringen
av Balkan.
Enligt beräkning av Nehrenberg kan behovet av
kemikalier på Balkan uppskattas till ett värde av ca 400
millioner Rmk per år.
Härvid torde varor för ca 250 mill. Rmk kunna
framställas genom inhemsk produktion, under det att
återstoden måste importeras från utlandet.
Införsel av kemikalier till Balkanstaterna.
(I millioner Rmk.)
1929 1935 1936 1937
Jugoslavien ..... 38,85 23,48 26,12 30,47
Rumänien ...... ..... 58,67 35,03 37,80 37,24
Bulgarien ....... ...... 12,50 12,34 11,33 12,00
Grekland ....... ...... 36,77 20,69 20,35 27,48
Turkiet ......... ...... 25,oo 16,42 18,84 23,74
171,79 107,96 114,44 130,93
På grund av den starka utvecklingen av de inhemska
industrierna har behovet av utländska kemikalier
betydligt stigit under de senaste åren. Det är att antaga, att
detta behov kommer att ytterligare öka, i synnerhet när
man tar i betraktande, att importen år 1929 uppgick till
ett värde av ca 172 mill. riksmark, vilket värde
sedermera icke kunnat åter noteras. Beaktansvärd är i
ovanstående tabell framför allt den under år 1935—1937
skeende stegringen i kemikalieinförseln till Turkiet (+ 45
%) och Jugoslavien (+30 %), under det att Bulgariens
och Rumäniens importbehov knappast undergätt nägon
ändring. Då emellertid även dessa stater på senare tid
gripits av de industrialiseringssträvanden, som nu göra
sig gällande på Balkan, kommer antagligen också deras
kemikaliebehov att växa i betydande grad.
Jugoslaviens kemiska industri är trots gynnsamma
rå-ämnesbetingelsér, rikedom på mineralfyndigheter,
skogsbestånd och vattenkraft, ännu föga utvecklad. Av en
viss betydelse är svavelindustrien och den därmed
sammanhängande superfosfattillverkningen. Högt
utvecklade äro kalkkväve. och elektrotermiska industrierna,
vilkas viktigaste produkter utgöras av kalciumkarbid och
kiseljärn. Dessa produkter äro också föremål för en
icke obetydlig export. Huvudimporten fördelade sig år
1937 på konstsilke (19 %), tjärfärgämnen (18 %),
tunga kemikalier (11 %), läkemedel (9 %),
kautschukvaror (8 %) och mineralfärger (6 %). Vad
Jugoslaviens kemikaliebehov beträffar, bör
framför allt erinras om landets på allra senaste tid
starkt utvecklade cellulosa- och trädestillations- samt
dess omfattande järn- och stålindustri. Den betydliga
utvecklingen av Jugoslaviens textilindustri framgår
därav att antalet spindlar i bomullsspinnerierna under de
senaste tre åren ökat från 100 000 till 160 000, under det
att de ca 11 000 vävstolarna till stor del redan
automatiserats.
I Rumänien har på grund av förekomsten av viktiga
råämnen, t. e. bergolja, stenkol, malm osv. utvecklats en
kemisk industri av viss betydelse. Framför allt bör
nämnas den för raffinering av bergolja bedrivna
svavelsyreframställningen samt vidare framställningen av
sva-velsyrade salter, alkali-, klor- samt
trädestillationsprodukter. Eü god grundval för ett växande behov av
kemikalier erbjuda framför allt bergoljeraffineringen,
läder-, textil- och metallindustrien samt cellulosa- och
pappersfabrikationen. Importbehovet omfattar därför
huvudsakligen tjärfärgämnen (1937 — 19 %), tunga
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
