Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
TILLFÖRES MAS3ABLANDNIN6EN
SENOM DE FI BRATORNS CYKLON
VARVIO SPÄDVATTNETS
TEMPERATUR HÖJES
3 <S9.4oov.e.
TILLFÖRD vårmemånsd- -
–4-Zooaa ve. PER TON MASSA – !
i I I M
loaooo 200000 300.000 400 000
AN GA
374 KS/TON.
ELEKTRISK
ENERGI
200 kWh/Ton
355.20 0 v.e.
275.000 v.e.
Fig. 16.
bratormetoden erfordras visserligen ånga, men
behovet är ringa. Orsaken härtill är, att den för den
mekaniska defibreringen erforderliga kraften
omvandlas till värme, som helt och hållet kan
tillgodogöras för uppvärmning av veden.
Under normala förhållanden kunna följande
huvud-förutsättningar ligga till grund för en värmebalans:
Defibratorns kapacitet: 7 ton/dygn = 292 kg/tim.
Ängdata: Tryck 8 kg/cm2. Temp.: 175°C. Täthet
4,5 kg/m3. Ångbildningsvärme 486 v. e./kg. Totalt
värme: 661 v. e./kg.
Kraftbehov: Totalt 250 kWh per ton massa.
Härav absorberas ca 200 kWh av massan.
Råmaterialet: Fuktighetshalt: 50 %, temperatur: 20°C.
Torrsubstansens specifika värme: 0,30.
Defibratorns fria värmeytor: 5 m2.
Utslussningskammarens storlek: 4 liter.
Diagram till teoretisk värmebalans för defibrator
typ c.
Värmebehovet blir då följande:
Värmeenheter
per ton massa
niska behandlingen av materialet sker mellan en
roterande och en stationär malskiva.
Den roterande malskivan är lagrad så, att den kan
förskjutas i axiell led och med lämpligt tryck föras
emot den fasta malskivan.
Malskivorna äro försedda med ref flor, som börja i
inmatningszonen och sträcka sig ut i malzonen.
Reff-lorna äro ej genomgående utan lagda om lott, så att
en direkt passage ej bildas igenom malzonen. Allt
material måste därför någon gång passera mellan de
båda malskivornas ribbor, varför ett minimum av
grova partiklar och fiberknippen passerar igenom.
Avståndet mellan malskivorna är endast omkring
0,1 mm.
Efter det materialet i färdigdefibrerad form slungats
ut i defibratorhusets periferi, föres det med på
defi-bratorn anbragta vingar mot utmatningsöppningen
och därifrån genom utmatningsanordningen ut till
atmosfäriska förhållanden igen. Passagen av
materialet genom defibreringsanordningen tar mellan 30
och 40 sekunder, beroende på hur stor
produktionen är.
Utmatningsanordningen består av två ventiler, som
öppnas omväxlande med en hastighet av mellan 40
och 50 gånger per minut, och en mellanliggande
sluss-kammare. På så sätt slussas det färdigdefibrerade
materialet ut tillsammans med en del ånga.
Slusskammaren har en rymd av 4 liter.
För att ersätta den ånga, som bortgår genom
ut-slussningsventilerna, är defibratorhusets rum utanför
malzonen försett med en rörförbindelse till
förvärmaren. Härigenom förhindras ångan att strömma genom
malzonen, vilket skulle medföra, att den jämna
frammatningen av flis till malzonen skulle störas och
dessutom förorsaka, att odefibrerade partiklar skulle
slippa igenom. Den utslussade massan utblandas med
vatten i en cyklon.
Vid mekanisk defibrering av ved vid normala
temperaturer erfordras ingen ångtillsättning. För defi-
A) Upphettning av vedmaterialet ... 46 400 v. e.
B) „ „ vedfuktigheten .. 154 500 „
C) Värmeförlust genom strålning ... 12 700 „
D) „ „ konvektion . 23 800 „
E) „ „ fundament .. 13 900 „
F) „ „ kylvatten ... 14 400 „
Totalt teoretiskt värmebehov: 265 700 v. e.
Vännebehovet täckes genom: Jefton6"^åssl
Defibreringsarbetet 200 kWh/ton massa 172 000 v. e.
Ånga vid 8 kg/cm2 194 kg/ton massa 93 700 „
S:a 265 700 v. e.
Totalt ångbehov:
Ånga för uppvärmning ....... 194 kg/ton massa
„ „ utslussning ......... 180 kg/ton massa
S:a 374 kg/ton massa
Tillförd värmemängd: ^Sn* mas»
Genom ånga...................... 248 000 v. e.
„ elektrisk kraft ............. 172 000 „
S:a 420 000 v. e.
Avgående värme: till omgivningen enl. C-F 64 800 „
till massablandningen 355 200 „
Såsom framgår av diagrammet, fig. 16, till den
teoretiska värmebalansen, avgives till atmosfären ca
50 000 v. e. per ton massa, då ca 370 000 v. e.
tillföras massablandningen.
Användningsområden.
Som tidigare nämnts, har defibratormetoden funnit
sina huvudsakligaste användningsområden inom
wall-boardindustrien. Detta förhållande beror därpå, att
utvecklingen av defibratormetoden på ett tidigt
stadium kom att sammankopplas med
wallboardindu-strien och att arbetet med anpassningen av metoden
för andra områden kom i efterhand.
Defibratormetoden har även kommit till
användning för framställning av wallboardmassa från
sockerrörsavfall och halm. För sockerrörsavfall hava
defibratorer levererats till Australien och U. S. A. En
fabrik för tillverkning av wallboard ur vetehalm är
för närvarande under uppförande på Irland.
92
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
