Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
MEKANIK
Redaktör : H. F. NORDSTROM
HÄFTE 4 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 15 APRIL 1939
INNEHÅLL: Automatsvetsning och anordningar härför, av civilingenjör Axel Hanson. — Litteratur.
Automatsvetsning och anordningar härför.
Av civilingenjör AXEL HANSON.1
B ågsvetsriing är numera icke blott en välkänd
arbetsmetod utan har som sådan även vunnit
erkännande inom de mest skilda tillverkningsområden.
Utförda arbeten, såsom maskiner, bro- och
järnkonstruktioner, rullande materiel för järn- och spårvägar etc.,
vilka tillverkats medelst bågsvetsning, giva belägg för
Sitt Sci är fallet. Även pågående omläggningar av
utrustningar och anordningar på skeppsvarven för
byggande av helsvetsade fartyg bära vittne om detta.
Ehuru vid de olika industrierna en övergång från
andra arbetsmetoder till svetsning i och för sig
innebär en rationalisering — för många tillverkningar en
oerhörd sådan — så är det uppenbart, att man icke
låter sig nöja härmed utan alltid eftersträvar en
effektivisering av såväl själva metoden som
anordningarna för densammas tillämpning i avsikt att
åstadkomma ytterligare förbättringar. En dylik
strävan har bl. a. tagit sig uttryck i försöken att
ersätta manuell svetsning med maskinell sådan. Dessa
försök ha även resulterat i bågsvetsmaskiner av olika
slag för automatisk svetsning, s. k. svetsautomater.
Föreliggande artikel handlar om dylika automater och
deras användning samt de anordningar, som begagnas
i samband därmed.
Fördelar vid antomatsvetsning.
Kännetecknande för automatisk bågsvetsning kan
ju sägas vara, att förningen av elektroden sker
maskinellt. Apparaten härför, som delvis skall ersätta
svetsarens arbete, skall sålunda dels mata ned
elektroden allteftersom den smälter av, dels föra
elektroden framåt i fogens längdriktning och även i riktning
tvärs över fogen för åstadkommande av viss önskad
strängbredd. Det är följaktligen ganska stora krav,
som ställas på en svetsautomat, och det är också
tydligt, att även om man nu lyckats konstruera
automater, som i ganska hög grad fylla dessa fordringar,
så är det dock ej möjligt att åstadkomma en
svets-robot, som helt ersätter den mänskliga arbetskraften.
Vissa av de uppgifter en svetsautomat har att uträtta
kan den dock bringas att utföra med större precision
och likformighet, än vad som är möjligt för en
människa, och det är just häri, som en del av
automatsvetsningens fördelar yppa sig.
Det torde vara allmänt bekant, att det vid manuell
svetsning för svetsaren bl. a. gäller att försöka ar-
i Efter ett föredrag hållet vid ESAB :s ingenjörsmöte den
7—9 april 1938 samt vid Svetskommissionens årsmöte på I VA
den 27 maj 1938.
beta med konstant ljusbågslängd. Även för den
bäste svetsare är det emellertid omöjligt att undgå
variationer i denna. Det uppstår sålunda ständiga
variationer i arbetsspänningen under svetsningen,
vilket är lätt att konstatera vid studium av
oscillogram upptagna vid svetsning. Med variationer i
bågspänningen följa också automatiskt variationer i
strömstyrkan, då nästan undantagslöst i handeln
förekommande svetsgeneratorer arbeta efter
ström-spänningskurvor, som icke gå vinkelrätt mot
strömaxeln. De för värmeutvecklingen i ljusbågen
avgörande storheterna, ström och spänning, undergå
alltså vid variation i båglängden förändringar, som
influera på smältningsförloppet. Det är uppenbart,
att ju mindre dessa förändringar äro, desto lugnare
och mera likformigt sker svetsningen och desto mera
likformig blir även den erhållna svetsen. Vid
maskinell bågsvetsning har man möjlighet att åstadkomma
en säkrare och noggrannare reglering av båglängden
än vad som kan göras för hand, och man har sålunda
också möjlighet att prestera större likformighet, dvs.
bättre kvalitet hos svetsmaterialet. Därvidlag brukar
man vanligtvis utnyttja det förhållandet, att det vid
tendens till förändring av båglängden även föreligger
en tendens till förändring i bågspänningen, vilket då
får tjänstgöra som impuls för åtgärder till
förhindrandet av båglängdsförändringen. Olika
konstruktioner, som framkommit för dessa åtgärders
utförande, förbigås här, men det skall dock påvisas, att den
reglering, som en automat gör efter båglängden enligt
angiven princip, blir bättre än den en svetsare kan
göra, eftersom denne bedömer båglängden efter den
synliga undre kanten på elektrodhöljet. Vid ojämna
elektroder kan båglängden ökas inne i höljet, utan
att svetsaren märker det. Automaten gör emellertid
genast en korrigering.
I detta sammanhang kan även framhållas, att ju
längre en svetsare håller på att arbeta, ju tröttare
måste han givetvis bli och ju mindre noggrant för
han sin elektrod. Det har uppgivits, att dr
Berthold vid den tyska Röntgencentralen konstaterat,
att efter 3 timmars ihållande svetsning skulle det
arbete en svetsare presterar vara att betrakta som
mindre gott. Hur därmed förhåller sig lämnas
därhän, men det är klart, att ansträngning och även
enformighet i arbetet måste influera på resultatet.
Utföres svetsningen automatiskt, äro faktorer av
omnämnt slag utan betydelse, vilket möjliggör
ernåendet av en genomgående bättre kvalitet, då ju
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
