Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanik.
ledes kolet med efter konturen. För frammatning av
fogen under kolet är bordet, på vilket faten
uppställas, vridbart. Drivningen åstadkommes medelst
motor, vars hastighet är reglerbar. För olika
fatdiametrar kan grovregleringen av svetshastigheten göras
med hjälp av trappskivor eller växlar. Anordningen,
som är några år gammal, är ju halvautomatisk. Den
har den fördelen, att den är enkel och billig, och har
visat sig vara ändamålsenlig just för svetsning av fat
av tunt material. I vissa fall, då man önskar skydda
svetsfogen för alltför kraftig oxidation, brukar man
på apparater av detta slag anbringa en anordning för
nedmalning av ett papperssnöre, som förbrinner i
bågen och på så sätt skapar en viss skyddsatmosfär
kring densamma.
En helautomatisk anordning av senare datum, i
vilken tändning av bågen och reglering av
båglängden liksom inspänning av arbetsstycket och förning
av detsamma sker helt maskinellt, framgår av fig. 2.
Anordningen i fråga är en stationär svetsautomat,
avsedd för masstillverkning av behållare av tunnplåt
för specialändamål.
Kolbågesvetsning lämpar sig, som förut nämnts,
bäst för hopsmältning av kantfogar. Genom att luta
arbetsstycket och börja svetsningen i den övre kanten
uppnår man större svetshastighet och bättre fogar,
än om svetsfogen ligger horisontalt. Svetsningen
underlättas även genom snedställning av kolet i viss
vinkel mot arbetsstycket. Vid kolbågesvetsning bör
sammanlagda tjockleken på de gods, som skola
sammansmältas, lämpligen icke överstiga 6 mm.
Ungefär samtidigt med de första
automatanordningarna för kolbågesvetsning framkommo, som
nämnts, svetsautomater för bar tråd. Problemet att
på ett enkelt sätt få kontinuerlig tillförsel av
elektrodmaterialet är ju beträffande dessa lätt att lösa,
då tråden i stora längder kan nedmatas från å
maskinen upphängda rullar utan någon svårighet. Någon
beklädnad av isolerande beskaffenhet förhindrar ej
här strömtillförseln, som kan ordnas enkelt och bör
ske vid en punkt belägen nära elektrodspetsen, så att
svetstråden endast blir strömgenomfluten ett kort
stycke och alltså kan belastas med högre strömstyrka,
än vad som kan ifrågakomma vid handsvetsning,
varigenom större svetshastighet blir möjlig. Beträffande
anordningarna för frammatning i fogens
längdriktning är det även tämligen enkelt att få en
tillfredsställande lösning därpå. Däremot kan det vara
besvärligare att finna ett system, som garanterar
konstant ljusbågslängd. Under årens lopp ha givetvis
från olika håll framkommit mer eller mindre
komplicerade och vällyckade konstruktioner härför. Att här
närmare gå in på dessa kan ju vara tämligen onödigt;
det må endast framhållas, att det betecknande för de
flesta av dem har varit opålitlighet och stor tyngd.
I regel ha konstruktionerna varit baserade på
samverkan mellan ett flertal motorer styrda av ett helt
system reläer, vilket just medfört dels att själva
svets-huvudet blivit stort och ohanterligt, dels att
hjälp-anordningarna på grund av sin känslighet ofta
krånglat. Då man ej heller gärna i verkstäderna kan flytta
omkring med vidlyftiga reläskåp, ha
konstruktionerna förblivit stationära.
Bartrådsautomaterna ha givetvis ej heller haft så
stort intresse, då svetsning med bar tråd, förutom för
vissa specialändamål, ju egentligen endast kommer i
fråga för enklare påläggssvetsning. Fordringarna på
Fig. 2. Helautomatisk anordning för kolbågesvetsning med
maskinell inspänning av arbetsstycket. Såväl svetshuvud
som arbetsstycke rörliga.
viss kvalitet hos svetsgodset, speciellt beträffande
töjning och slagseghet, utesluta ju för de flesta
arbeten användning av bar eller obelagd elektrod och gör,
att intresset för svetsautomater koncentreras till
sådana för beklädda elektroder.
I motsats till vad som är fallet för automater för
bartrådssvetsning blir det vid automater för svetsning
med beklädda elektroder svårare att åstadkomma
kontinuerlig tillförsel av elektrodmaterialet.
Strömtillförseln går ej heller att ordna lika enkelt på grund
av beklädnadens isolerande beskaffenhet. Ett
exempel på vilka absurditeter som framkommit vid
försöken att uppnå kontinuerlig tillförsel av
elektrod-materialet må här omnämnas. Vid nedmatningen av
elektroderna, som skedde ungefär på samma sätt som
vid blanktrådsautomaterna, inpassades mellan
elektrodändarna ett med tvenne skruvar försett
järnstycke med samma diameter som elektroden.
Elektrodändarna voro borrade och gängade.
Mellanstyc-ket skruvades alltså först på den undre elektrodens
övre ända och sedan skruvades den efterföljande
elektroden på mellanstycket, vilket sålunda även
under svetsningen smältes ned och ingick i svetsen.
Dessa bara järnstycken fingo även tjänstgöra som
kontaktytor för strömtillförseln, varigenom också
svårigheten härmed blev löst. Enligt uppfinnaren
var sammansättningen på materialet i mellanstyckena
sådant, att det inte spelade någon roll, att beklädnad
saknades. Det säger sig själv, att denna metod ej
erhållit någon praktisk användning.
Andra och bättre lösningar av svetsautomater för
kontinuerlig svetsning med beklädda elektroder ha
emellertid framkommit. I det följande kommer att
lämnas en "beskrivning över en svetsautomat, som
torde kunna hänföras till de bättre, nämligen ESAB:s.
ESAB-automaten har redan hunnit få praktisk
användning för olika ändamål, såsom exempelvis inom
skeppsbyggeriet, för rör-, pann- och
behållarefabrikation, vagntillverkning m. m. Den har framför allt
den stora fördelen, att i handeln förekommande
beklädda elektroder av kvalitetstillverkning kunna
svetsas med densamma.
Anordningen i sin helhet består av tvenne
huvuddelar, nämligen dels svetsvagnen med tillhörande
svetshuvud, dels svetsaggregatet med hjälpmaskiner
och tillbehör. Svetsvagnen med ett svetshuvud
avsett för beklädda elektroder visas å fig. 3. På själva
vagnen finnas alla organ för automatens handhavan-
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
